Kontakt Laboratoriemedicin

60 personer; biomedicinska analytiker, ingenjörer, kemister, läkare, undersköterskor och administrativ personal.
Vi har cirka 200 olika analyser, varav många är akut tillgängliga dygnet runt. Laboratoriet är i stor utsträckning automatiserat och datoriserat.

Laboratorieverksamheten vid Sunderby sjukhus

• har verksamhet dygnet runt
• har länsgemensam blodbank
• utför AB0- och RhD-grupperingar och DAT
• utför BAS-tester och MG-test/förenlighetsprövningar
• utför antikroppsutredningar
• utför fenotypningar
• utför transfusionskomplikationsutredningar
• tillhandahåller blodkomponenter till sjukhusens avdelningar

Laboratorieverksamheten vid länets övriga sjukhus

• har verksamhets dygnet runt med beredskapstjänstgöring jourtid
• har länsgemensam blodbank
• utför akuta AB0- och RhD-grupperingar (DAT ingår på barn under 4 mån)
• utför BAS-tester och MG-test/förenlighetsprövningar
• tillhandahåller blodkomponenter till sjukhusens avdelningar

Blodgivningsverksamheten

• utför tappning av blod- och trombocytgivare
• utför komponentberedning
• Blodgivningsverksamheten arbetar enligt GMP (Good Manufacturing Practice)

Hur säkert är svaret från transfusionsmedicin?

Transfusionsmedicins laborationer besvaras inte med siffervärden och klassas därför som kvalitativa undersökningar. Även i denna typ av svar kan det finnas så kallad mätosäkerhet. Eftersom någon egentlig mätning inte utförs föredrar vi dock att tala om säkerheten i våra laborationer.Transfusionsmedicin har dokumentation, som vid förfrågan är tillgänglig för beställaren, över hur säkerheten i våra undersökningar kontrolleras och följs upp.De största felkällorna är dock de preanalytiska som genereras av, men också kan minimeras av beställaren.

De preanalytiska felen kan delas in i tre grupper: 

Identifikation

• Patienten måste vara identifierad på ett korrekt sätt enligt SOSFS 2009:29. Om patientidentiteten knyts till en felaktig blodgrupp kan i värsta fall en dödlig transfusionsreaktion uppstå. Därför måste identifieringen intygas av provtagaren.

• Utan korrekt identifiering och utan intygande (underskrift) blir osäkerheten så stor att någon undersökning inte utförs. Felaktigt intygande kan leda till att patienten transfunderas med fel blod.

• För att få full säkerhet bör blodgruppen bestämmas på två oberoende prov innan patienten ges blod. Detta åstadkoms genom att en blodgruppskontroll utförs på BAS-teströret. Av säkerhetsskäl bör blodprov för förenlighetsprövning (BAS-test) vara taget vid annat tillfälle än blodprov för blodgruppering för att kunna upptäcka förväxling. Endast vid akuta situationer, då akut blodbehov föreligger, kan rören tas vid samma tillfälle men då ska det vara två som utför identitetskontrollen och intygar ID-kontrollen genom sina underskrifter. 

Anamnestiska uppgifter

• Om uppgifter om blodtransfusion och/eller stamcellstransplantation inte är uppgivna kan tolkningen av patientens blodgrupp bli felaktig.

• Om uppgift om given s.k. RhD profylax saknas kan en antikroppsundersökning feltolkas och felaktigt råd om uppföljning under graviditet ges.

• För säker tolkning och rådgivning inom mödravården krävs uppgifter om beräknad tid för förlossning och tidigare graviditeter.  

Provet

• Prov för blodgruppsbestämning bör vara högst 5 dygn vid undersökningen – felaktigt negativt resultat kan annars erhållas. Prov för förenlighetsprövning (BAS-test/MG-test) ska avspegla patientens aktuella immunhematologiskt status och får därför vid undersökningen vara högst 3 dygn, provtagningsdagen inräknad – oförenlighet mellan patient och transfusionsblod kan annars inte säkert upptäckas.
• Prov taget ur koppling till dropp kan bli tillblandat med infusionslösning.All sådan spädning kan göra att antikroppar inte upptäcks(t.ex. kan en BAS/MG-test bli falskt negativ). 

Ibland drabbas patienter av oönskade reaktioner i samband med transfusion. Det är oftast lätta allergiska reaktioner med klåda och urtikaria eller frossa och feber. De senare symtomen kan dock ibland vara uttryck för en mer allvarlig reaktion. Reaktionen kan komma akut, i direkt samband med transfusionen, eller vara fördröjd. Med några undantag saknas specifik behandling och flertalet aktuella terapier är symtomatiska.

Vid transfusionsreaktion:

1. Avbryt omedelbart transfusionen. Låt infartskanylen ligga kvar.

2. Kontrollera patientens allmäntillstånd, andning och cirkulation.

3. Kontakta jourhavande eller ansvarig läkare på vårdavdelningen. Notera reaktionen i journalen.
4. Kontrollera att:

• patientens identitet stämmer med blodenhetens följesedel
• ABO och RhD grupp på blodenhetens etikett är förenlig med patientens journaluppgift om blodgrupp

Erytrocyter                                   Plasma

• blodenhetens nummer stämmer överens med följesedeln
• vid erytrocyttransfusion att erytrocyter av förenlig typ använts om irreguljära antikroppar mot erytrocyter påvisats hos patienten

5. Transfusionsrapportera blodkomponenten under fliken ”Transfusion med komplikation” i Interinfo,  Transfusionsrapportering (.doc).

OBS! När en blodkomponent transfusionsrapporteras med reaktion i Interinfo, blir patienten automatiskt spärrad för BAS-test. Vid behov av ytterligare blod måste patienten MG-testas. Kontakta blodcentralen om patienten behöver ytterligare transfusion innan transfusionskomplikationsutredningen är klar.

6. Informera blodcentralen att transfusionskomplikation har förekommit och meddela om eventuellt blodbehov. OBS! Allvarliga komplikationer samt fel/förväxlingar skall omedelbart rapporteras till Blodcentralen!

7. Fyll i blanketten Rapport vid transfusionskomplikation (.doc), finns under Remisser och blanketter  under Laboratoriemedicin. Läs ”Upplysningar” på sida 2 innan rapporten fylls i.

8. Lämna blodenheten/-erna tillsammans med den ifyllda blanketten och eventuellt prov till Blodcentralen (3 stycken 7 ml EDTA-rör).

Akuta transfusionsreaktioner

Akut hemolytisk transfusionsreaktion
Detta är en svår reaktion med ländryggssmärtor, chock, frossbrytning, feber och abnorm blödning på grund av DIC. Den allvarliga akuta symptombilden kan följas av hemoglobinemi, hemoglobinuri och njursvikt. Tillståndet kan vara livshotande.Feltransfusion har historiskt varit den vanligaste orsaken till akuta dödsfall i samband med transfusion men är nu mindre vanligt i Sverige. Enligt statistik från BIS (Blodövervakning I Sverige) var incidensen av hemolytisk transfusionsreaktion ca 1/100 000 transfusioner åren 2017-2019. Under samma tidsperiod finns inga rapporter om dödsfall relaterade till detta. Då denna reaktion nästan uteslutande beror på att man förväxlat blodenheter eller patienter borde den helt kunna undvikas.

Allergisk transfusionsreaktion

Lätt reaktion: Klåda och urticaria utan ytterligare symtom beror ofta på allergisk reaktion mot plasmaproteiner. Lätta symtom utreds vanligtvis inte. Tillförlitlig data kring incidens saknas då tillståndet troligen är underrapporterat.

Svår reaktion: Mer uttalade symtom med frossa, feber, blodtrycksfall, ångest, tachycardi och anafylaxi. Anafylaktisk reaktion kan i ovanliga fall bero på IgA-brist med anti-IgA i patientens plasma. Anafylaktiska reaktioner ska alltid utredas.Incidens: 2,5/100 000 transfusioner i Sverige (BIS-statistik).

Febril transfusionsreaktion

 Patienten reagerar med frossa och/eller tempstegring. Uteslut sepsis. Orsak: mottagaren har antikroppar som reagerar med leukocyter i det tillförda blodet. I allmänhet ofarligt men feber kan vara del av en mer allvarlig reaktion. Det saknas säkra uppgifter kring aktuell incidens i Sverige. Enligt BIS-statistik ca 3/100 000 transfusioner men enbart uttalad temperaturstegring har rapporterats. Tillståndet är mindre vanligt sedan generell leukocytreducering infördes.

Septisk chock

Mikrobiell kontamination av blodkomponenter (störst risk för trombocytkoncentrat) kan medföra allvarliga, akuta symtom beroende på bakteriemi och toxiska effekter.

LUNGKOMPLIKATIONER

Olika lungkomplikationer där patienten drabbas av dyspné och sänkt saturation är tillsammans med anafylaxi de vanligaste orsakerna till akut moralitet i samband med transfusion. De två dominerande tillstånden är TRALI och TACO. 

TRALI
Transfusionsrelaterad akut lungskada (Transfusion related acute lung injury) kan misstänkas om patienten reagerar under eller inom 6 timmar efter transfusion med andnöd, sänkt syrgassaturation och ofta även blodtrycksfall. Bilaterala infiltrat ses vid lungröntgen. Diagnosen kan vara svår att ställa i det akuta förloppet där symptomatisk behandling är viktigast. Flera orsaksmekanismer finns troligen varav lymfocyt- eller granulocytantikroppar i givarplasma som aktiverar neutrofiler hos mottagaren är en.

TACO
Transfusion Associated Circulatory Overload – övervätskning. Kan ge tecken på hjärtsvikt/lungödem. Orsak kan vara felaktig indikation för transfusion, ge symptomatisk behandling.

Fördröjda transfusionsreaktioner

Fördröjd hemolytisk transfusionsreaktion
Nytillkommen erytrocytimmunisering ger ofta lätt symptombild som kan förbises, kanske noteras bara en lätt sänkning av Hb. Laboratoriemässigt ses tillkomst av positiv BAS-test och DAT samt ev hemolystecken (sänkt haptoglobin, bilirubinstegring). Någon tillförlitlig incidens saknas. Tillståndet är sannolikt inte ovanligt utan underrapporterat. Det finns även risk att det felaktigt diagnostiseras som autoimmun hemolytisk anemi.

Posttransfusionspurpura, PTP
En ovanlig blödningskomplikation som uppstår några dagar eller veckor efter transfusion. Orsaken förmodas vara antigen-antikroppsreaktion som startas av transfusionen. Specifik behandling i form av IVIG ger gynnsam prognos.

Transfusionsöverförd blodsmitta (virusöverföring)
Primärinfektionens symptombild kan vara diskret och svår att relatera till transfusionen. Tidpunkten beror på smittämnets normala inkubationstid och smittdosen. Diagnos sker oftast via look-back när blodgivare serokonverterat. Incidens: Hepatit B respektive Hepatit C 0,05/100 000 transfusioner i Sverige (sedan 2004 finns 1 fall (Hepatit B) respektive 2 fall (Hepatit C) rapporterade), inget fall av HIV-överföring sedan 1985 i Sverige.

Patologi - klinisk patologi

På laboratoriet för klinisk patologi undersöks vävnadsprover, exempelvis biopsier, operation- och obduktionsmaterial.

Med histopatologisk teknik (preparering, färgning) framställs material för mikroskopisk undersökning.

Patologen utför en makroskopisk och mikroskopisk bedömning av vävnadspreparatens normala eller avvikande morfologi. Denna undersökning är till grund för att klarlägga sjukdomars uppkomst eller annan förändring av den normala vävnadsstrukturen.

Cytologi - klinisk cytologi

Cytologisk undersökningsteknik gör det möjligt att få en diagnostisk information på ett material, som erhållits på ett för patienten oftast enkelt och smärtfritt sätt. Cytologlaboratoriet omhändertar kroppsvätskor och färdiga cellutstryk, som efter preparering och färgning diagnostiseras i mikroskop av cytodiagnostiker och cytologläkare.

För optimal bedömning av proverna är det viktigt att provtagningen sker på ett korrekt sätt.
Är du osäker? Läs igenom provtagningsanvisningarna eller kontakta laboratoriet.

Cytologen ansvarar för diagnostiken av vaginalcytologiska prover i samband med den gynekologiska cellprovskontrollen.

Bårhuset

I bårhuset förvaras i första hand avlidna inom Sunderby sjukhus.

Visningsrum finns. Besök/visning sker efter överenskommelse.