Kontakt Laboratoriemedicin

Karin Jones

Verksamhetsområdeschef

Verksamhetschef Klinisk kemi och Klinisk mikrobiologi, Biobanksansvarig, Tf Enhetschef blodgivningsenheten, Luleå/Boden

Telefon:
072-218 50 01
Arb. tel:
0920-28 43 90
E-post:
karin.jones@norrbotten.se

Kerstin Bucht Stenberg

Verksamhetschef Klinisk patologi/cytologi
Telefon:
070-624 06 02
E-post:
kerstin.bucht-stenberg@norrbotten.se

Mia Sundström

Biträdande verksamhetschef
Telefon:
072-223 58 41
Arb. tel:
0920-28 27 54
E-post:
mia.e.sundstrom@norrbotten.se

Aron Mörtsell

Enhetschef Klinisk patologi/cytologi
Telefon:
076-142 67 89
E-post:
aron.mortsell@norrbotten.se

Ellinor Henriksson

Enhetschef för Laboratoriemedicin på Kalix sjukhus och Piteå sjukhus.
Telefon:
0923-762 22
E-post:
ellinor.henriksson@norrbotten.se

Helena Lilja

Enhetschef, klinisk mikrobiologi Sunderby sjukhus
Telefon:
0920- 28 21 64
E-post:
helena.lilja@norrbotten.se

Isabelle Ölvebo Labba

Enhetschef för Laboratoriemedicin, på Gällivare sjukhus och Kiruna sjukhus
Telefon:
0970-190 26
E-post:
isabelle.olvebo-labba@norrbotten.se

Helena Abrahamsson

Enhetschef Klinisk kemi, transfusionsmedicin samt komponentframställning, Sunderby sjukhus
Telefon:
076-141 99 24
Arb. tel:
0920-28 26 59
E-post:
helena.abrahamsson@norrbotten.se

Maria Clausén

Kvalitetsledare
Telefon:
Mobil: 070-231 05 74
E-post:
maria.clausen@norrbotten.se

Johannes Nilsson

Förvaltningsledare
E-post:
johannes.h.nilsson@norrbotten.se

Sofia Flymalm

Stabsadministratör
Telefon:
0920-28 26 74
E-post:
sofia.flymalm@norrbotten.se

Öppettider

Laboratoriet är bemannat alla dagar, dygnet runt, men med reducerad personalstyrka
efter kl. 16.00.

Postadress

Klinisk kemi
Laboratoriemedicin
Sunderby sjukhus
971 80 Luleå

Besöksadress

Laboratoriemedicin
Sunderby sjukhus
971 80 Luleå
Trapphus D, våning 4

Telefon

För allmänna frågeställningar: 0920-28 26 80
Provinlämning: 0920-28 27 06
Läkartelefon 0920-28 27 13

För specifika frågor om analyser enligt laboratorieremissen:
Hematologi: 0920-28 26 94
Koagulation: 0920-28 26 95
Hormoner: 0920-28 27 17
Proteiner: 0920-28 26 97

Gällivare sjukhus
0970-192 35

Kalix sjukhus
0923-761 46

Kiruna sjukhus
0980-730 88

Piteå sjukhus
0911-753 40

Fax

0920-28 26 88

60 personer; biomedicinska analytiker, ingenjörer, kemister, läkare, undersköterskor och administrativ personal.
Vi har ca 200 olika analyser, varav många är akut tillgängliga dygnet runt. Laboratoriet är automatiserat och datoriserat i stor utsträckning.

 

Karin Jones

Verksamhetsområdeschef

Verksamhetschef Klinisk kemi och Klinisk mikrobiologi, Biobanksansvarig, Tf Enhetschef blodgivningsenheten, Luleå/Boden

Telefon:
072-218 50 01
Arb. tel:
0920-28 43 90
E-post:
karin.jones@norrbotten.se

Helena Abrahamsson

Enhetschef Klinisk kemi, transfusionsmedicin samt komponentframställning, Sunderby sjukhus
Telefon:
076-141 99 24
Arb. tel:
0920-28 26 59
E-post:
helena.abrahamsson@norrbotten.se

Elisabet Söderström

Medicinskt ledningsansvarig läkare
Telefon:
0920-28 27 14
E-post:
elisabet.soderstrom@norrbotten.se

Rebecca Johansson

Specialistläkare
Telefon:
0920-28 27 63
E-post:
rebecca.johansson@norrbotten.se

Mary Ma

Specialistläkare
Telefon:
073-065 36 27
E-post:
mary.ma@norrbotten.se

Lisa Englund

St-läkare
E-post:
lisa.englund@norrbotten.se

Maria Clausén

Kvalitetsledare
Telefon:
Mobil: 070-231 05 74
E-post:
maria.clausen@norrbotten.se

Fredrik Ödman

Sjukhuskemist
Telefon:
0920-28 27 56
E-post:
fredrik.odman@norrbotten.se

Jenny Wihlén

Sjukhuskemist
E-post:
jenny.wihlen@norrbotten.se

Hanna Lövgren

Sjukhuskemist
E-post:
hanna.lovgren@norrbotten.se

Öppettider

Mån-fre kl 07:15-16:00
Lördag kl 07:30-15:00
Söndag kl 07:30-15:00

Postadress

Klinisk mikrobiologi
Laboratoriemedicin
Sunderby sjukhus
971 80 Luleå

Besöksadress

Laboratoriemedicin
Sunderby sjukhus
971 80 Luleå
Trapphus D, våning 4

Frågor till Mikrobiologen

Provhanteringen
Mån-fre 07.30-16.00 
Helgdagar 08.00-15.00
Tel. 0920-28 27 18

För frågor till läkare på plats:
Tel. 0920 – 28 27 40

Helena Lilja

Enhetschef, klinisk mikrobiologi Sunderby sjukhus
Telefon:
0920- 28 21 64
E-post:
helena.lilja@norrbotten.se

Minna Ygge

Medicinskt ledningsansvarig läkare
Telefon:
0920-28 27 34
E-post:
minna.ygge@norrbotten.se

Ulrika Lidén

Specialistläkare
Telefon:
073-053 55 62
E-post:
ulrika.liden@norrbotten.se

Ellen Vesterlund

Specialistläkare
E-post:
ellen.vesterlund@norrbotten.se

Hanna Sjöblom

Mikrobiolog/Bakteriologi och substrat Hygien
Telefon:
0920-28 29 15
E-post:
hanna.sjoblom@norrbotten.se

Pernilla Jatko

Mikrobiolog/Serologi och smittester Kvalitetssamordnare
Telefon:
0920-28 27 30
E-post:
pernilla.jatko@norrbotten.se

Nils Burman

Mikrobiolog/Molekylärbiologi (PCR och allergi)
Telefon:
0920- 28 27 58
E-post:
nils.burman@norrbotten.se

Gabriella Svala

ST-läkare
E-post:
gabriella.svala@norrbotten.se

Petter Lansgren Bernhardsen

ST-läkare
E-post:
petter.lansgren-bernhardsen@norrbotten.se

Postadress

Transfusionsmedicin
Laboratoriemedicin
Sunderby sjukhus
971 80 Luleå

Besöksadress

Laboratoriemedicin
Sunderby sjukhus
971 80 Luleå
Trapphus D, våning 4

Telefon

Transfusionsmedicin: 0920-28 26 86

Blodcentraler

Gällivare sjukhus
0970-192 39

Kalix sjukhus
0923-761 36

Kiruna sjukhus
0980-730 85

Piteå sjukhus
0911-753 60

Sunderby sjukhus
0920-28 26 86

Laboratorieverksamheten vid Sunderby sjukhus

  • har verksamhet dygnet runt
  • har länsgemensam blodbank
  • utför AB0- och RhD-grupperingar och DAT
  • utför BAS-tester och MG-test/förenlighetsprövningar
  • utför antikroppsutredningar
  • utför fenotypningar
  • utför transfusionskomplikationsutredningar
  • tillhandahåller blodkomponenter till sjukhusens avdelningar

Laboratorieverksamheten vid länets övriga sjukhus

  • har verksamhets dygnet runt med beredskapstjänstgöring jourtid
  • har länsgemensam blodbank
  • utför akuta AB0- och RhD-grupperingar (DAT ingår på barn under 4 mån)
  • utför BAS-tester och MG-test/förenlighetsprövningar
  • tillhandahåller blodkomponenter till sjukhusens avdelningar

Blodgivningsverksamheten

  • utför tappning av blod- och trombocytgivare
  • utför komponentberedning
  • Blodgivningsverksamheten arbetar enligt GMP (Good Manufacturing Practice)

Hur säkert är svaret från transfusionsmedicin?

Transfusionsmedicins laborationer besvaras inte med siffervärden och klassas därför som kvalitativa undersökningar. Även i denna typ av svar kan det finnas så kallad mätosäkerhet. Eftersom någon egentlig mätning inte utförs föredrar vi dock att tala om säkerheten i våra laborationer.Transfusionsmedicin har dokumentation, som vid förfrågan är tillgänglig för beställaren, över hur säkerheten i våra undersökningar kontrolleras och följs upp.De största felkällorna är dock de preanalytiska som genereras av, men också kan minimeras av beställaren.

De preanalytiska felen kan delas in i tre grupper: 

Identifikation

  • Patienten måste vara identifierad på ett korrekt sätt enligt SOSFS 2009:29. Om patientidentiteten knyts till en felaktig blodgrupp kan i värsta fall en dödlig transfusionsreaktion uppstå. Därför måste identifieringen intygas av provtagaren.

  • Utan korrekt identifiering och utan intygande (underskrift) blir osäkerheten så stor att någon undersökning inte utförs. Felaktigt intygande kan leda till att patienten transfunderas med fel blod.

  • För att få full säkerhet bör blodgruppen bestämmas på två oberoende prov innan patienten ges blod. Detta åstadkoms genom att en blodgruppskontroll utförs på BAS-teströret. Av säkerhetsskäl bör blodprov för förenlighetsprövning (BAS-test) vara taget vid annat tillfälle än blodprov för blodgruppering för att kunna upptäcka förväxling. Endast vid akuta situationer, då akut blodbehov föreligger, kan rören tas vid samma tillfälle men då ska det vara två som utför identitetskontrollen och intygar ID-kontrollen genom sina underskrifter. 

Anamnestiska uppgifter

  • Om uppgifter om blodtransfusion och/eller stamcellstransplantation inte är uppgivna kan tolkningen av patientens blodgrupp bli felaktig.

  • Om uppgift om given s.k. RhD profylax saknas kan en antikroppsundersökning feltolkas och felaktigt råd om uppföljning under graviditet ges.

  • För säker tolkning och rådgivning inom mödravården krävs uppgifter om beräknad tid för förlossning och tidigare graviditeter.  

Provet

  • Prov för blodgruppsbestämning bör vara högst 5 dygn vid undersökningen – felaktigt negativt resultat kan annars erhållas. Prov för förenlighetsprövning (BAS-test/MG-test) ska avspegla patientens aktuella immunhematologiskt status och får därför vid undersökningen vara högst 3 dygn, provtagningsdagen inräknad – oförenlighet mellan patient och transfusionsblod kan annars inte säkert upptäckas.
  • Prov taget ur koppling till dropp kan bli tillblandat med infusionslösning.All sådan spädning kan göra att antikroppar inte upptäcks(t.ex. kan en BAS/MG-test bli falskt negativ). 

Ibland drabbas patienter av oönskade reaktioner i samband med transfusion. Det är oftast lätta allergiska reaktioner med klåda och urtikaria eller frossa och feber. De senare symtomen kan dock ibland vara uttryck för en mer allvarlig reaktion. Reaktionen kan komma akut, i direkt samband med transfusionen, eller vara fördröjd. Med några undantag saknas specifik behandling och flertalet aktuella terapier är symtomatiska.

Vid transfusionsreaktion:

  1. Avbryt omedelbart transfusionen. Låt infartskanylen ligga kvar.

  2. Kontrollera patientens allmäntillstånd, andning och cirkulation.

  3. Kontakta jourhavande eller ansvarig läkare på vårdavdelningen. Notera reaktionen i journalen.
  4. Kontrollera att:
  • patientens identitet stämmer med blodenhetens följesedel
  • ABO och RhD grupp på blodenhetens etikett är förenlig med patientens journaluppgift om blodgrupp

Bild på transfusionsmedicin Erytrocyter och Plasma

Erytrocyter                                   Plasma

  • blodenhetens nummer stämmer överens med följesedeln
  • vid erytrocyttransfusion att erytrocyter av förenlig typ använts om irreguljära antikroppar mot erytrocyter påvisats hos patienten

5. Transfusionsrapportera blodkomponenten under fliken ”Transfusion med komplikation” i Interinfo,  Transfusionsrapportering (.doc).

OBS! När en blodkomponent transfusionsrapporteras med reaktion i Interinfo, blir patienten automatiskt spärrad för BAS-test. Vid behov av ytterligare blod måste patienten MG-testas. Kontakta blodcentralen om patienten behöver ytterligare transfusion innan transfusionskomplikationsutredningen är klar.

6. Informera blodcentralen att transfusionskomplikation har förekommit och meddela om     eventuellt blodbehov. OBS! Allvarliga komplikationer samt fel/förväxlingar skall omedelbart rapporteras till Blodcentralen!

7. Fyll i blanketten Rapport vid transfusionskomplikation (.doc), finns under Remisser och blanketter  under Laboratoriemedicin. Läs ”Upplysningar” på sida 2 innan rapporten fylls i.

8. Lämna blodenheten/-erna tillsammans med den ifyllda blanketten och eventuellt prov till Blodcentralen (3 stycken 7 ml EDTA-rör).

Reaktionstyp

Symptom

Orsak

Behandlingsprincip

Allergisk (lätt)

Klåda, urtikaria.

Oftast okänd, ibland antikroppar mot plasmaproteiner.

Steg 1-4 ovan. Symtomatisk behandling. 

Ge antihistamin i.v. eventuellt kortikosteroider. Fortsätt transfusionen om symptomen upphört inom 30 min.

Allergisk (svår)

Anafylaxi med
ångest, oro, klåda,
urticaria,
blodtrycksfall,
takykardi,
andningssvårigheter.

Oftast okänd, ibland
antikroppar mot
plasmaproteiner
(främst IgA).

Steg 1-7 ovan. Behandlas som övrig anafylaxi med
adrenalin, antihistamin,
kortikosteroider, ev ß2-
stimulerare, syrgas.
Utred IgA-brist. Om
fortsatt transfusion är nödvändig, överväg
tvättade enheter.

Febril

Ångest, oro, feber,
frossa,
ansiktsrodnad,
takykardi. 

Antikroppar mot
leukocyter eller
trombocyter. Bakteriell
kontamination. 

Steg 1-7 ovan.
Ev blododling.
Symtomatisk behandling, ev antibiotika.
Om fortsatt transfusion är nödvändig, ge leukocytbefriade enheter.

Akut hemolytisk

Ångest, oro, bröst- och ländsmärtor, huvudvärk, andnöd, frossa, feber, chock, blodtrycksfall, röd urin, oförklarlig blödning, hemoglobinemi.

Intravaskulär hemolys på grund av blodgruppsoförenlighet. Hemolys pga sepsis (bakteriekontaminerad blodkomponent) eller
oavsiktligt överhettat
eller fryst blod. 

Steg 1-7 ovan.
Chockbehandling; IVA-vård kan krävas. Stötta vitala funktioner.
Forcerad diures med
vätska och diuretika
vid hemoglobinemi, ev plasmabyte.
Behandla snabbt vid
tecken på DIC, utred
snarast orsaken till
transfusionsreaktionen.

TRALI
(Transfusion-
related acute
lung injury) 

Andnöd, ångest,
lungödem,
blodtrycksfall, sänkt
syrgassaturation.

Uteslutningsdiagnos,
krävs lungpåverkan
under/inom 6 timmar
efter transfusionen
samt bilaterala
lunginfiltrat på
lungröntgen. Kan bero
på antikroppar mot vita
blodkroppar hos givare
eller patient. 

Steg 1-7 ovan.
Symtomatisk behandling. I lättare fall syrgas, ibland NIV. Respiratorbehandling kan krävas.

Cirkulations-
överbelastning 

Andnöd, cyanos,
lungödem, takykardi,
hypertension,
fotsvullnad. 

Hjärtsvikt pga för
snabb transfusion,
speciellt hos äldre
patienter eller små
barn. 

Steg 1-7 ovan. Syrgas
vid behov, diuretika, ev flebotomi. 

Hypotension 

Blodtrycksfall under
eller direkt efter
transfusion. 

Medicinering med
ACE-hämmare eller
användning av negativt
laddade filter. 

Steg 1-7 ovan.
Vätskeinfusion.

Akuta transfusionsreaktioner

Akut hemolytisk transfusionsreaktion
Detta är en svår reaktion med ländryggssmärtor, chock, frossbrytning, feber och abnorm blödning pga DIC. Den allvarliga akuta symptombilden kan följas av hemoglobinemi, hemoglobinuri och njursvikt. Tillståndet kan vara livshotande.Feltransfusion har historiskt varit den vanligaste orsaken till akuta dödsfall i samband med transfusion men är nu mindre vanligt i Sverige. Enligt statistik från BIS (Blodövervakning I Sverige) var incidensen av hemolytisk transfusionsreaktion ca 1/100 000 transfusioner åren 2017-2019. Under samma tidsperiod finns inga rapporter om dödsfall relaterade till detta. Då denna reaktion nästan uteslutande beror på att man förväxlat blodenheter eller patienter borde den helt kunna undvikas.

Allergisk transfusionsreaktion

Lätt reaktion: Klåda och urticaria utan ytterligare symtom beror ofta på allergisk reaktion mot plasmaproteiner. Lätta symtom utreds vanligtvis inte. Tillförlitlig data kring incidens saknas då tillståndet troligen är underrapporterat.

Svår reaktion: Mer uttalade symtom med frossa, feber, blodtrycksfall, ångest, tachycardi och anafylaxi. Anafylaktisk reaktion kan i ovanliga fall bero på IgA-brist med anti-IgA i patientens plasma. Anafylaktiska reaktioner ska alltid utredas.Incidens: 2,5/100 000 transfusioner i Sverige (BIS-statistik).

Febril transfusionsreaktion

 Patienten reagerar med frossa och/eller tempstegring. Uteslut sepsis. Orsak: mottagaren har antikroppar som reagerar med leukocyter i det tillförda blodet. I allmänhet ofarligt men feber kan vara del av en mer allvarlig reaktion. Det saknas säkra uppgifter kring aktuell incidens i Sverige. Enligt BIS-statistik ca 3/100 000 transfusioner men enbart uttalad temperaturstegring har rapporterats. Tillståndet är mindre vanligt sedan generell leukocytreducering infördes.

Septisk chock

Mikrobiell kontamination av blodkomponenter (störst risk för trombocytkoncentrat) kan medföra allvarliga, akuta symtom beroende på bakteriemi och toxiska effekter.

LUNGKOMPLIKATIONER

Olika lungkomplikationer där patienten drabbas av dyspné och sänkt saturation är tillsammans med anafylaxi de vanligaste orsakerna till akut moralitet i samband med transfusion. De två dominerande tillstånden är TRALI och TACO. 

TRALI
Transfusionsrelaterad akut lungskada (Transfusion related acute lung injury) kan misstänkas om patienten reagerar under eller inom 6 timmar efter transfusion med andnöd, sänkt syrgassaturation och ofta även blodtrycksfall. Bilaterala infiltrat ses vid lungröntgen. Diagnosen kan vara svår att ställa i det akuta förloppet där symptomatisk behandling är viktigast. Flera orsaksmekanismer finns troligen varav lymfocyt- eller granulocytantikroppar i givarplasma som aktiverar neutrofiler hos mottagaren är en.

TACO
Transfusion Associated Circulatory Overload – övervätskning. Kan ge tecken på hjärtsvikt/lungödem. Orsak kan vara felaktig indikation för transfusion, ge symptomatisk behandling.

Fördröjda transfusionsreaktioner

Fördröjd hemolytisk transfusionsreaktion
Nytillkommen erytrocytimmunisering ger ofta lätt symptombild som kan förbises, kanske noteras bara en lätt sänkning av Hb. Laboratoriemässigt ses tillkomst av positiv BAS-test och DAT samt ev hemolystecken (sänkt haptoglobin, bilirubinstegring). Någon tillförlitlig incidens saknas. Tillståndet är sannolikt inte ovanligt utan underrapporterat. Det finns även risk att det felaktigt diagnostiseras som autoimmun hemolytisk anemi.

Posttransfusionspurpura, PTP
En ovanlig blödningskomplikation som uppstår några dagar eller veckor efter transfusion. Orsaken förmodas vara antigen-antikroppsreaktion som startas av transfusionen. Specifik behandling i form av IVIG ger gynnsam prognos.

Transfusionsöverförd blodsmitta (virusöverföring)
Primärinfektionens symptombild kan vara diskret och svår att relatera till transfusionen. Tidpunkten beror på smittämnets normala inkubationstid och smittdosen. Diagnos sker oftast via look-back när blodgivare serokonverterat. Incidens: Hepatit B respektive Hepatit C 0,05/100 000 transfusioner i Sverige (sedan 2004 finns 1 fall (Hepatit B) respektive 2 fall (Hepatit C) rapporterade), inget fall av HIV-överföring sedan 1985 i Sverige.

   

Helena Abrahamsson

Enhetschef Klinisk kemi, transfusionsmedicin samt komponentframställning, Sunderby sjukhus
Telefon:
076-141 99 24
Arb. tel:
0920-28 26 59
E-post:
helena.abrahamsson@norrbotten.se

Karin Jones

Verksamhetsområdeschef

Verksamhetschef Klinisk kemi och Klinisk mikrobiologi, Biobanksansvarig, Tf Enhetschef blodgivningsenheten, Luleå/Boden

Telefon:
072-218 50 01
Arb. tel:
0920-28 43 90
E-post:
karin.jones@norrbotten.se

Magnus Nordström

Medicinskt ledningsansvarig läkare

E-post: magnus.nordstrom@regionvasterbotten.se

Telefon:
Mobil: 070-692 20 72

Öppettider

Laboratorium: mån-fre 07:30-16:00

Obduktion/bårhus: mån-fre 08:00-16:00

Postadress

Klinisk patologi/cytologi
Sunderby sjukhus
971 80 LULEÅ 

Besöksadress

Laboratoriemedicin
Sunderby sjukhus
971 80 Luleå
Trapphus D, våning 4

Telefonlista

MDK: 0920-28 26 71/28 26 72

Fryssnitt (förfrågningar/beställningar): 0920-28 26 71/28 26 72

Förfrågningar, provsvar, histopatologi/cytologi: 0920-28 26 71/28 26 72

Cytodiganostiker: 0920- 28 26 60

Obduktion/bårhus: 0920-28 26 55

Exp. för gynekologisk cellprovskontroll: 0920-28 27 52

Patologi - klinisk patologi

På laboratoriet för klinisk patologi undersöks vävnadsprover, exempelvis biopsier, operation- och obduktionsmaterial.

Med histopatologisk teknik (preparering, färgning) framställs material för mikroskopisk undersökning.

Patologen utför en makroskopisk och mikroskopisk bedömning av vävnadspreparatens normala eller avvikande morfologi. Denna undersökning är till grund för att klarlägga sjukdomars uppkomst eller annan förändring av den normala vävnadsstrukturen.

Cytologi - klinisk cytologi

Cytologisk undersökningsteknik gör det möjligt att få en diagnostisk information på ett material, som erhållits på ett för patienten oftast enkelt och smärtfritt sätt. Cytologlaboratoriet omhändertar kroppsvätskor och färdiga cellutstryk, som efter preparering och färgning diagnostiseras i mikroskop av cytodiagnostiker och cytologläkare.

För optimal bedömning av proverna är det viktigt att provtagningen sker på ett korrekt sätt.
Är du osäker? Läs igenom provtagningsanvisningarna eller kontakta laboratoriet.

Cytologen ansvarar för diagnostiken av vaginalcytologiska prover i samband med den gynekologiska cellprovskontrollen.

Bårhuset

I bårhuset förvaras i första hand avlidna inom Sunderby sjukhus.

Visningsrum finns. Besök/visning sker efter överenskommelse.

Kerstin Bucht Stenberg

Verksamhetschef Klinisk patologi/cytologi
Telefon:
070-624 06 02
E-post:
kerstin.bucht-stenberg@norrbotten.se

Aron Mörtsell

Enhetschef Klinisk patologi/cytologi
Telefon:
076-142 67 89
E-post:
aron.mortsell@norrbotten.se

Ida Rydén

Kvalitetssamordnare
Telefon:
0920-28 26 71
E-post:
ida.ryden@norrbotten.se

Björn Wihlén

Överläkare/medicinskt ledningsansvarig
Telefon:
0920-28 36 85
E-post:
bjorn.wihlen@norrbotten.se

Patrick Joost

Överläkare/studierektor
Telefon:
076-137 94 24
E-post:
patrick.joost@norrbotten.se

Rasa Andriuskeviciené

Överläkare
Telefon:
0920-28 36 85
E-post:
rasa.andriuskeviciene@norrbotten.se

Logga Swedac ackreditering

Vilka är vi
Ackrediterad verksamhet vid Laboratoriemedicin utgörs av Kliniskt kemiska laboratoriet, Mikrobiologiska laboratoriet och Blodcentralen.

Klinisk patologi/cytologi omfattas inte av ackrediteringen.

Kvalitetsarbete
Laboratorieverksamheten vid Sunderby sjukhus är ackrediterad sedan år 2000 av ackrediteringsorganet Swedac enligt svensk standard ISO/IEC 17025:2018. Under år 2024 har ackrediteringen utökats till att även omfatta laboratorierna på sjukhusen i Piteå, Kalix, Gällivare och Kiruna. Detta innebär en formell bekräftelse på att vi uppfyller högt ställda krav på analyskvalitet, teknisk kvalitet och organisation.  

Kvalitetssäkring

En säker och effektiv laboratoriediagnostisk verksamhet är en betydelsefull komponent i vårdkedjan. Laboratoriemedicin i Region Norrbotten arbetar med etablerade kvalitetsverktyg som möjliggör struktur, uppföljning och utveckling.

Klinisk kemi, klinisk mikrobiologi och transfusionsmedicin är ackrediterat av SWEDAC enligt ISO/IEC 17025 "Allmänna kompetenskrav för provnings- och kalibreringslaboratorier", för utförande av provning. Laboratoriemedicin erbjuder också provningstjänster som inte är ackrediterade. I de fall laboratoriet har en ackrediterad metod för beställd provning tillämpas alltid denna, såvida inte kunden begärt något annat.

En rapport försedd med ackrediteringssymbol eller med en texthänvisning till ackreditering kallas för en ackrediterad rapport. Det digitala vårdadministrativa journalsystem som Laboratoriemedicin för närvarande använder sig av medger inte markering av vilka metoder som är ackrediterade och vilka som inte är det. I dessa fall kan en ackrediterad rapport levereras för provning utförd med ackrediterad metod efter särskild förfrågan.

För den verksamhet som ej omfattas av ackrediteringen gäller att arbetet utförs på ett kvalitetssäkrat sätt enligt samma kvalitetsledningssystem.

Lista över ackrediteringens omfattning beträffande mätosäkerhet kan beställas från laboratoriet.