Avgiftshandboken

Den hälso- och sjukvård och tandvård som regioner enligt lag är skyldiga att erbjuda asylsökande och personer utan tillstånd skiljer mellan vuxna och barn. Barn omfattas av samma rättigheter till hälso- och sjukvård och tandvård som de barn som är folkbokförda, medan vuxna ska erbjudas subventionerad hälso- och sjukvård och tandvård som inte kan anstå, samt mödrahälsovård, vård vid abort och preventivmedelsrådgivning.  Begreppet vård som inte kan anstå är en utvidgning av den vård som definieras som omedelbar, det vill säga lagen omfattar inte bara akut vård.

Vad som ska räknas som "vård som inte kan anstå" måste alltid avgöras i det enskilda fallet av den behandlande läkaren, tandläkaren eller annan ansvarig vårdpersonal. Bara behandlande läkare eller annan ansvarig vårdpersonal som har kunskap om patientens individuella förutsättningar kan bedöma vilka åtgärder som krävs och när.

Följande kan räknas som vård som inte kan anstå (Socialstyrelsen): 

• akut vård och behandling (omedelbar vård) 
•  vård och behandling av sjukdomar och skador där även en måttlig fördröjning kan innebära allvarliga följder för patienten 
• vård som kan motverka ett mer allvarligt sjukdomstillstånd 
• vård för att undvika mer omfattande vård och behandling 
• vård för att minska användningen av mer resurskrävande akuta behandlingsåtgärder 
• vård som är följdinsatser av vård som getts (inklusive psykiatrisk vård) 
• vård för personer med särskilda behov (tortyr, allvarliga övergrepp, trauma) bör bedömas särskilt omsorgsfullt 

På Socialstyrelsens webbplats finns mer information. 

Vård som inte kan anstå (socialstyrelsen.se) 

Följande avgifter gäller för asylsökande och tillståndslösa (papperslösa)

• Läkarbesök på hälsocentral - 50 kr 
• Sjukvårdande behandling på hälsocentral - 25 kr 
• Läkarbesök på sjukhuset efter remiss från hälsocentral -  0 kr första besöket, därefter 50 kr tills patienten är färdigbehandlad
• Sjukvårdande behandling på sjukhuset efter remiss från hälsocentral - 0 kr för första besöket, därefter 25 kr tills patienten är färdigbehandlad 
• Läkarbesök och sjukvårdande behandling i specialiserad vård utan remiss - 300 kr 
• Besök på akutmottagningen/jourcentralen (även vid ambulanstransport) - 400 kr 
• Uteblivet besök - med den för besöket aktuella patientavgiften plus faktureringsavgift 
• Asylsökande och tillståndslösa/papperslösa betalar 0 kr i egenavgift per dygn i slutenvård. 

Uteblivna besök 

Patient som uteblir utan att avbeställa ett inbokat besök får efterdebiteras med den för besöket aktuella patientavgiften gällande för asylsökande.  

Om en patient uteblir från en tidsbokad hälsoundersökning kan efterdebitering inte ske. 

Högkostnadsskydd 

Asylsökande har ett särskilt högkostnadsskydd som Migrationsverket har ansvaret för. Asylsökande ska inte använda sig av regionens högkostnadsskydd.

Avgiftsbefriade besök

Följande besök är avgiftsfria för asylsökande och tillståndslösa (papperslösa) 

• Öppenvårdsbesök för barn och ungdomar under 20 år under hela dygnet 
• Öppenvårdsbesök för 85-åringar och äldre under hela dygnet 
• Ett hälsosamtal/hälsoundersökning 
• Barn- och mödravård som ges inom offentlig primärvård. 
• Förlossningsvård 
• Vård och åtgärder enligt smittskyddslagen 
• Sluten vård 
• Akut tandvård och tandvård som inte kan anstå för asylsökande till och med det år de fyller 21 år (från och  med år 2018 gäller 22 år, från och med år 2019 gäller 23 år) 

Egenavgift för sjukresa

• Resa för Asylsökande/flykting/papperslös oavsett fordonstyp
• Resa för Asylsökande/flykting/papperslös med buss och tåg  - 0 kr  (Resekostnader understigande 40kr ersätts inte.)

Kvotflyktning 

Utländska medborgare som Migrationsverket i samarbete med FN beslutat överföra till Sverige. Kvotflyktingen har uppehållstillstånd för bosättning och folkbokföring sker vid ankomsten till Sverige (tiden fram till folkbokföring kan dock ta flera månader) och räknas som en svensk och betalar samma avgifter som en svensk. 

Massflykting 

För utländska medborgare med tidsbegränsat uppehållstillstånd kortare tid än tre år som inte är folkbokförda i Sverige gäller andra regler. 

Sjukvården ska behandla alla (gömda flyktingar oavsett ålder, papperslösa och andra tillfälliga besökare oavsett om de har uppehållstillstånd eller inte) i behov av omedelbar eller vård som inte kan anstå. Det gäller även om patienten inte kan betala patientavgift. 

Kontakta inte Migrationsverket om patienten är gömd. 

När en person söker sjukvård och det finns rimlig anledning att tro att den har flyktingstatus bör mottagande personal tydliggöra vikten av att vården får korrekt information om personen är asylsökande eller gömd.  

• Personens status i detta avseende ska därför utredas: Fråga efter ID-handling. 
• Journaler för gömda patienter ska, som för alla patienter, dokumenteras i VAS. 
• Skriv ut uppgifterna till patienten för att lämnas vid nästa besök inom sjukvården. Patienten måste själv ta ansvar för sitt medicinska ID-nummer (reservnummer). 
• Det är viktigt att förklara att det reservnummer som tilldelas patienten och som dokumenteras i Cosmic är till för patientens medicinska säkerhet och att numret ska uppges vid alla besök på vårdinrättningar i landstinget. Reservnumret innebär inte att individens identitet röjs. 
• Varje verksamhet ansvarar för att det finns ett system för kontaktväg till dessa patienter, som ju oftast saknar adress, för provsvar, kallelse till återbesök m fl situationer, samt kontaktväg från dessa patienter så att de vid behov kan få kontakt med vårdgivare. Många har mobiltelefon. Kontaktvägen innebär inte att patientens vistelseadress röjs. 

Regionen subventionerar inte några kostnader för läkemedel och vissa hjälpmedel för asylsökande. De betalar samma avgift för hjälpmedel som norrbottningar. 

Den asylsökande ska betala 50 kr i avgift för förskrivning av receptbelagda läkemedel för en period av tre månader. Avgiften betalas på och till apoteket.

Har personen inom loppet av en sex månader betalat mer än 400 kronor får Migrationsverket betala ett särskilt bidrag för de kostnader som överstiger 400 kronor.

Personer som är under 18 år vid inköpstillfället ska inte betala en avgift för läkemedel och andra varor.

Förbrukningsartiklar som används för att tillföra kroppen läkemedel (sprutor, kanyler och diabeteshjälpmedel som teststickor) betalas av Migrationsverket.

Flertalet av utlandssvenskarna inom EU/EES täcks av förordning 883/2004. De använder sig därför av EU-kortet eller ett provisoriskt intyg. Det innebär att de betalar vanlig patientavgift för nödvändig vård vid vistelse i Sverige.  

Dessa utlandssvenskar är hänvisade att söka planerad vård i sitt arbets- eller bosättningsland, men kan om de fått intyg S2 från myndigheterna i sitt bosättningsland också få planerad vård i Sverige. 

Om varken förordning 883/2004 eller någon konvention är tillämplig betalar utlandssvenskar från andra EU/EES-länder de verkliga kostnaderna i Sverige för sjuk- och tandvård.

Utlandssvenskar som bor inom EU/EES och vårdas i Sverige 

Pensionärer

De pensionärer med svensk pension som är bosatta i ett annat EU-land har rätt till nödvändig, planerad samt tandvård (som omfattas av det statliga tandvårdsstödet) till vanlig patientavgift i Sverige. Med pension avses bland annat inkomst-, tilläggs- och premiepension samt sjuk- eller aktivitetsersättning. 

Deras svenska EU-kort gäller inte i Sverige, utan de ska uppvisa ett intyg från svenska Försäkringskassan vid vårdtillfället, ”Intyg om rätt till vårdförmåner i Sverige för personer bosatta i ett annat EU/EES-land eller Schweiz”. Kostnaden för denna vård ska faktureras Försäkringskassan tillsammans med en kopia av intyget.

Studenter

Personer från Sverige som studerar i ett annat EU/EES-land och som är avregistrerade från folkbokföringen samtidigt som de omfattas av svensk socialförsäkring har tillgång till nödvändig och planerad vård i Sverige till svensk patientavgift.

Dessa personer ska vid vårdtillfället för vårdgivaren visa upp ”Intyg om rätt till vård i Sverige för personer som studerar i ett annat EU/EES-land eller Schweiz”, som utfärdas av svenska Försäkringskassan. Kostnaden för tillhandahållen vård ska inte faktureras   Försäkringskassans enhet för internationell vård. (NA Internationell Vård ) . Det är vårdregionen som svarar för vårdkostnaden. 

Om en utlandssvensk täcks av ett sjukvårdsavtal grundar det rätten till akut sjuk- och tandvård i Sverige. I dessa fall får regionen ersättning för sjukvård från från Försäkringskassan i Umeå.

Finns ingen konvention om sjukvård svarar regionen för kostnaden för akut vård. En förutsättning för att utlandssvenskar i Sverige kan få subventionerad vård som är planerad, är att den söks i den region som utlandssvensken var folkbokförd i vid utflyttningen från Sverige. I annat fall får patienten betala hela vårdkostnaden. 

1* Planerad sjukvård subventioneras bara i hemregionen.

2* Dessa personer får sluten vård till samma slutenvårdsavgift som norrbottningar.

3* För tandvård som ges med stöd av tandvårdslagen, exempelvis till patienter som inte fyllt 20 år det år tandvården ges, ska faktura skickas till:

Försäkringskassan
Box 990 Östersund

OBS! Endast tandvård utländska barn. För barn och ungdomar fakturerar vårdgivaren det pris som denna debiterar vuxenpatienter för motsvarande tandvård. OBS barn och ungdomar har rätt till gratis tandvård.  

Utlandssvenskar bosatta i Storbritannien och Nordirland

Flertalet utlandssvenskar bosatta i Storbritannien och Nordirland omfattas från och med den 1 januari 2021 av antingen utträdesavtalets eller handels- och samarbetsavtalets regler beträffande rätt till vård mot uppvisande av europeiskt sjukförsäkringskort (EHIC), de ny särskilda europeiska sjukförsäkringskort (UK EHIC och GHIC) som brittiska myndigheter har börjat utfärda eller provisoriskt intyg om EHIC.

De kan dessutom få planerad vård mot uppvisande av intyg S2.

Utlandssvenskar bosatta i Storbritannien och Nordirland som har ett svenskt S1-intyg registrerat kan få vård mot uppvisande av Försäkringskassans intyg FK5163. Men om inget av avtalen mellan EU och Förenade kungariket är tillämpliga, har utlandssvensk bosatt i Storbritannien och Nordirland rätt till vård på de villkor som stadgas i protokollet om medicinsk vård.

Vård av personer från andra länder - kapitel 5.3 (pdf) (skr.se) 

Vidareremittering av utlandssvenskar utanför EU/EES 

I de fall en region vidareremitterar en utlandssvensk, vilken har ett akut vårdbehov som uppkommit under vistelse i regionen, ska den remitterande regionen ersätta vårdkostnaderna, utöver patientavgiften, till den region som tar emot utlandssvensken. Motsvarande gäller för planerad vård. 

Om utlandssvenskens behov av akut vård täcks av en sjukvårdskonvention ersätter Försäkringskassan den del av vårdkostnaderna som överstiger patientavgiften. 

En person som aldrig varit folkbokförd i Sverige kan i vissa fall tilldelas ett samordningsnummer. 

Samordningsnummer är en identitetsbeteckning som i vissa fall kan används i kontakt med myndigheter för att undvika personförväxling och underlätta informationsutbyte. Samordningsnumret är konstruerat som ett personnummer men siffran för födelsedag ökas med talet 60. 

Ger inte rätt till vård 

Ett samordningsnummer ger inte rätt till offentligt finansierad vård i Sverige. Vad personen ska betala för vården beror på vilket land personen kommer från. Se Länder A-Ö för information om vad som gäller för det specifika landet. 

Länder A-Ö 

Samlad information om regler och avgifter för personer som inte är folkbokförda i Sverige eller som tillfälligt vistas i landet. 

Ej för registrering 

Samordningsnumret ska inte användas inom Region Norrbotten för registrering av vårdkontakter eller annan kontakt med sjukvården. För detta ändamål används reservnumret, vilket bara kan användas inom Region Norrbotten. 

Läs mer på skatteverket

Samordningsnummer – Skatteverket 

Sjömän som är anställda ombord på ett fartyg kan i vissa fall sakna bosättningsland. De betraktas som bosatta i det land under vilket fartyget för sin flagg. 

Sjömän som är anställda ombord på ett fartyg som för ett EU/EES-land eller Schweiz flagga har rätt till vård enligt samma villkor som personer folkbokförda i de länderna. Det innebär att giltigt EU-kort eller intyg ska kunna visas för att personen ska ha rätt till vård. Detsamma gäller sjömän som arbetar på ett fartyg som för ett konventionslands flagg. 

Kopia på giltigt EU-kort (framsida och baksida) eller intyg, samt fullständig adress i hemlandet och eventuell tillfällig adress i Sverige, ska alltid bifogas fakturan till regionen (Försäkringskassan). 

Saknas nödvändiga intyg, eller om sjömannen seglar under annan flagg än EU/EES-land, Schweiz eller konventionsland, betalar patienten hela vårdkostnaden själv om inte en betalningsförbindelse erhålls från fartyget/rederiet. 

Med utsänd menas att personen arbetar utomlands på uppdrag av svensk statlig arbetsgivare. Under utsändningstiden är personen, samt medföljande familjemedlemmar, folkbokförda i Sverige och betraktas som boende här även om de saknar en bosättningsadress. 

Då personerna är folkbokförda i Sverige och har ett giltigt svenskt personnummer har de rätt till vård enligt samma villkor som övriga som är folkbokförda i Sverige. 

Utlandssvensk som arbetar i utvecklingsländer som missionär, präst eller volontär har rätt till vård enligt samma villkor som personer folkbokförda i Sverige. 

Giltigt svenskt pass samt handling som styrker att personen arbetar i ett utvecklingsland som missionär, präst eller volontär ska bifogas fakturan till regionen. 

Utländsk ambassadpersonal och andra personer med diplomatisk status, samt deras familjemedlemmar, kan ibland tilldelas ett svenskt personnummer. Dessa personer är dock inte folkbokförda i Sverige. I regionens centrala personuppgiftssystem (PU) registreras dessa med länskod 34 (Ej folkbokförd men bor i Sverige). 

Personnumret betyder inte att personen har rätt till vård 

Dessa personer är inte folkbokförda i Sverige och måste därför kunna uppvisa intyg som styrker att de har rätt till vård i Sverige. Saknas intyg som visar att personen har rätt till vård i Sverige betalar patienten hela vårdkostnaden själv. Gäller även barn under 18 år. 

Vad innebär det för vårdgivaren? 

Vid registrering av vårdkontakten ska personnumret användas. Vilket land personen kommer från avgör om personen har rätt till subventionerad vård eller inte. 

Ambassadpersonal från EU/EES- eller konventionsland 

Samma regler gäller för ambassadpersonal som för andra personer från EU/EES-land eller konventionsland. För att ha rätt till subventionerad vård krävs att patienten uppvisar giltigt EU-kort eller annat intyg som styrker rätten till vård. 

Kopia på EU-kort/intyg, id-handling, samt fullständig adress i hemlandet och eventuell tillfällig adress i Sverige, ska alltid bifogas fakturan till regionen (Försäkringskassan). 

Saknas EU-kort eller annat giltigt intyg betalar personen hela vårdkostnaden själv. 

Ambassadpersonal från övriga länder 

Utländsk ambassadpersonal från land utanför EU/EES eller konventionsland har inte rätt till offentligt subventionerad vård i Sverige. Dessa personer betalar hela vårdkostnaden själv. 

Avtalets omfattning

Riksavtalet har bestämmelser om vad som gäller när en person får vård, såväl fysisk som på distans av en annan region eller av vårdgivare som kontrakterats av annan än hemregionen.

Med hemregion avses i riksavtalet den region där patienten är folkbokförd vid vårdtillfällets inledning. Beslut om folkbokföring och skyddad bokföring (före detta kvarskrivning) fattas av Skatteverket. Ett vårdtillfälle i sluten vård avgränsas av in- och utskrivningen.

Avtalet omfattar vård efter remiss från hemregionen, akut- och förlossningsvård, övrig utomlänsvård i de fall patienten själv väljer sådan vård, medicinsk service, hjälpmedel samt transporter och resor.

Riksavtalet gäller då verksamhet i dessa avseenden, kapitel 2 till om med 7, inte regleras med avtal inom samverkansregionen eller mellanlänsavtal. I kapitel 4.2 och 4.4 regleras emellertid en miniminivå för patienternas valmöjligheter och kapitel 8 är tvingande. 

Riksavtalet förutsätter att vården är regionfinansierad och lämnas av:

•  Regionens egenregi oberoende av organisationsform 
• Kontrakterad privat vårdgivare eller en underleverantör till kontrakterad 
  vårdgivare.
• Privata vårdgivare som har kontrakt med regionen med stöd av antingen 
  lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU) eller lagen 
  (2008:962) om valfrihetssystem (LOV). Kontrakt som sluts i enlighet 
  med LOU kallas oftast för vårdavtal. Hur frågor om utomlänsvård bör 
  regleras i sådana kontrakt behandlas i kap 8.
•  Vårdgivare som är verksamma enligt lagen (1993:1651) om 
  läkarvårdsersättning eller lagen (1993:1652) om ersättning för 
  sjukgymnastik.

3. Akut-och förlossningsvård samt vård av vissa patienter

Akut vård är synonymt med begreppet ”omedelbar hälso- och sjukvård”, vars innebörd enligt 8 kap. 4 § hälso-och sjukvårdslagen (2017:30), förkortad HSL, är följande: ”Om någon som vistas inom regionen utan att vara bosatt där behöver omedelbar hälso- och sjukvård, ska regionen erbjuda 
sådan vård.

4. Övrig utomlänsvård i de fall patienten själv väljer

Övrig utomlänsvård som en patient väljer själv avser planerad öppen specialiserad vård eller primärvård som söks hos en vårdgivare i en annan region än hemregionen, utan att en remiss skickats från hemregionen. Enligt patientlagen har patienten rätt att välja vårdgivare i hela landet.

Öppen specialiserad vård avser bland annat dagkirurgi och öppen högspecialiserad vård kan vara till exempel uppföljning av vissa cancerbehandlingar.

Om det finns krav på remiss för den öppna specialistvården i patientens hemregion eller i den region där patienten söker vård måste dessa remisskrav följas.

5 Medicinsk service

Grundprincipen är att beställaren av den medicinska servicen är den som ska faktureras. Även medicinsk service som utförs i hemregionen efter beställning av vårdgivare i en annan region, ska faktureras beställaren och inte hemregionen direkt.

Vårdregionen fakturerar i sin tur hemregionen.

Med Medicinsk Service avses undersökning och analys inom exempelvis laboratotoriemedicin och radiologi, som utgör ett led i bedömningen av en patients medicinska tillstånd.

6 Hjälpmedel

Detta kapitel reglerar hur behov av hjälpmedel ska tillgodoses för personer med funktionsnedsättning vid besök i andra regioner, samt hur hjälpmedel ska hanteras i samband med vård i annan region.

7 Transporter och resor 

En patients hemregion ersätter i samband med vård berörd vårdregion för transporter och resor som påbörjas inom ett annat landsting i enlighet med följande:

7.1 Val av transportmedel

7.2 Permissionsresor

7.3 Transport av avliden till hemregionen

7.4 Resekostnader vid patientens egna val av vårdgivare i annan region

7.5 Sjukresor 

Ersättning utförs enligt följande:

8.1 Generella grunder för ersättning

8.2 Ersättning för vård i egen regi som inte är ansluten till ett vårdvalssystem

8.3 Ersättning för vård i egen regi ansluten till ett vårdvalssystem. 

8.4 Ersättning för vård av privata utförare enligt lagen om offentlig

8.5 Vård enligt lagen om läkarvårdsersättning (LOL) och lagen om ersättning för fysioterapi (LOF)

8.6 Distanskontakter i primärvården

8.7 Patientavgifter

8.8 Faktureringsvillkor

8.9 Fakturans innehåll 

8.10 Skyddade personuppgifter

Årlig överenskommelse

Den årliga överenskommelse som träffas mellan regionerna i norra sjukvårdsregionen gällande högspecialiserad vård vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå omfattar även regionens utnyttjande av högspecialiserad vård vid Akademiska sjukhuset, Karolinska universitetssjukhuset Huddinge och Sahlgrenska universitetssjukhuset.

Överenskommelsen innehåller såväl beställning som prissättning.

Den omfattar även gemensamma ställningstaganden för utveckling av regional hälso- och sjukvård, utbildning, forskning med mera.

En remiss är en betalningsförbindelse för den remitterande regionen.

Remissen ska innehålla uppgifter om medicinsk frågeställning och eventuella åtgärder. 
Remissen gäller ett år från utfärdandet om inte annat anges.

Även särskilda bestämmelser kan anges på remissen, till exempel att om patienten har en privat försäkring innebär remissen inte något betalningsåtagande från regionens sida.

Begreppet medicinskt ansvarig läkare, som används i det följande, är antingen verksamhetschef eller läkare utsedd av verksamhetschef att vara medicinskt ledningsansvarig eller chefsöverläkare inom områdena psykiatri och smittskydd enligt hälso- och sjukvårdslagen (§ 29).

Remitterande läkare ska i samtliga fall vara verksam i Norrbotten.

Med privatpraktiserande läkare avses läkare som ersätts enligt lagen om läkarvårdsersättning, har vård-/samverkansavtal med regionen eller är leverantör inom vårdvalet.

Med privat vårdenhet avses privat sjukhus motsvarande som har vårdavtal med regionen.När en patient vidareremitteras till riks- eller regionsjukvård ska den enhet som remitterar vidare meddela den enhet som skrev den första remissen.

Vid riks- och regionsjukvård står remitterande enhet för vårdkostnaden.
Vid vård enligt vårdgarantin eller patientens valmöjligheter står den enhet dit patienten skulle remitterats om den fått vård i länet för vårdkostnaden.

För behandling hos sjukgymnast krävs inte remiss.

Inom länet gäller att norrbottningarna har rätt att välja vid vilken hälsocentral och vilket sjukhus de vill söka vård utan krav på remiss.

Det gäller både läkarbesök och sjukvårdande behandling.

Hänvisning för rehabiliterings-, konvalescent- och hälsohemsvård får utfärdas av medicinskt ansvarig läkare vid sjukhus, distriktsläkare och privatpraktiserande läkare.

Rätten att hänvisa kan också delegeras till andra specialistkompetenta läkare.

Hänvisning för rehabiliterings-, konvalescent- och hälsohemsvård ska sändas till specialist inom rehabiliteringsmedicin, Sunderby sjukhus för ställningstagande.

Anmärkning: Hänvisning betyder i detta sammanhang rekommendation om vård utan att beslut kan fattas av hänvisande läkare.

Remiss för rehabiliterings-, konvalescent- och hälsohemsvård får utfärdas av läkare inom rehabiliteringsmedicin, Sunderby sjukhus och habiliteringsläkare inom division Länssjukvård.
Detta gäller även vård hos privat vårdgivare eller vård vid privat vårdenhet.

Primär-, länsdels- och länssjukvård samt tandvård utom länet

• Enligt vårdgarantin
• Enligt patientens valfrihet
• Besök i den specialiserade vården
• Behandling i öppen vård för specialistsjukvård eller sjukhusvård
• Rehabiliterings-, konvalescent- och hälsohemsvård
• Tandvård
• Högspecialiserad vård
• IVF-/ICSI-behandling och äggdonation

Specialistvård i utlandet
Remiss får utfärdas av länschef inom hälso- och sjukvård.

Medicinsk fotvård
Remiss kan utfärdas av läkare inom regionen, av läkare verksamma inom vårdvalet i Norrbotten, av läkare verksamma enligt lagen om läkarvårdsersättning i Norrbotten samt av distriktssköterska eller 
diabetessjuksköterska.

Remittering till bild- och funktions- och laboratorieundersökning
Företagshälsovården har, vid tydlig indikation på sjukdom, rätt att kostnadsfritt remittera till bild- och funktions- och laboratorieundersökningar.

Kostnadsfriheten gäller inte vid förebyggande vård.

Leverantör inom vårdvalet har rätt att kostnadsfritt remittera till bild- och funktionsundersökning.

Remittering till laboratorieundersökning är inte kostnadsfri.