Smittskyddsblad och sjukdomsinformation

Information och Smittskyddsblad om amöbainfektion. Annan benämning: Amöbadysenteri, Entamoeba, infektion med Entamoeba histolytica.

Smittskyddsläkarföreningens smittskyddsblad samt länk till översättningar (slf.se)

Lathund - Åtgärder vid tarminfektioner (pdf)

Uppdaterad: 2024-01-03, 11:31

Smittskyddsläkarföreningens smittskyddsblad samt länk till översättningar

Andra benämningar: Streptococcus pyogenes, invasiv streptokockinfektion.

Information och Smittskyddsblad om campylobacterinfektion.

Smittskyddsläkarföreningens smittskyddsblad samt länk till översättningar (slf.se)

Lathund - Åtgärder vid tarminfektioner (pdf)

Smittskyddsläkarföreningens smittskyddsblad samt länk till översättningar

Information och Smittskyddsblad om cryptosporidiuminfektion.

Smittskyddsläkarföreningens smittskyddsblad samt länk till översättningar

Tarmsmitta hygienråd samt översättningar (Vårdgivarguiden Smittskydd Stockholm)

Lathund åtgärder vid tarminfektioner (pdf)

Information och Smittskyddsblad om difteri. Annan benämning: Äkta krupp.

Smittskyddsläkarföreningens smittskyddsblad samt länk till översättningar (slf.se)

Smittskyddsläkarföreningens smittskyddsblad samt länk till översättningar(slf.se)

Epidemiplan Norrbotten(pdf)

Vårdhygienisk rutin vid misstänkt ebolafall(pdf)

Ambulanstransport av person med möjlig ebolasmitta(pdf - intern länk regionanställda)

Information och Smittskyddsblad om enterohemorragisk E. coli-infektion (EHEC). Annan benämning: VTEC, STEC.

Smittskyddsläkarföreningens smittskyddsblad samt länk till översättningar(slf.se)

Tarmsmitta hygienråd samt översättningar (Vårdgivarguiden Smittskydd Stockholm)

Lathund - Åtgärder vid tarminfektioner (pdf)

Information och Smittskyddsblad om bakterier med Extended Spectrum Beta-Lactamase (ESBL).

Smittskyddsläkarföreningens smittskyddsblad samt länk till översättningar (slf.se)

Information och Smittskyddsblad om giardiainfektion. Annan benämning: Giardiasis.

Smittskyddsläkarföreningens smittskyddsblad samt länk till översättningar (slf.se)

Lathund - Åtgärder vid tarminfektioner (pdf)

Smittskyddsläkarföreningens smittskyddsblad samt länk till översättningar (slf.se)

Prevention av tidiga infektioner med grupp B-streptokocker (GBS) hos nyfödda (Socialstyrelsen)

Information och Smittskyddsblad om harpest. Annan benämning: Tularemi.

Smittskyddsläkarföreningens smittskyddsblad samt länk till översättningar (slf.se)

Information och Smittskyddsblad om hepatit A. Annan benämning: Epidemisk gulsot.

Smittskyddsläkarföreningens smittskyddsblad samt länk till översättningar (slf.se)

Nationell plan för att eliminera hepatit C i Sverige (2022):
Nationell plan för att eliminera hepatit C (SKR Kunskapsstyrning)

Smittskyddsläkarföreningens smittskyddsblad samt länk till översättningar (slf.se)

Information och Smittskyddsblad om HTLV I och II. Annan benämning: Humant T-lymfotropt virus.

Smittskyddsläkarföreningens smittskyddsblad samt länk till översättningar (slf.se)

Information om hygienråd vid tarmsmitta.

Information och Smittskyddsblad om kikhosta. Annan benämning: Pertussis.

Smittskyddsläkarföreningens smittskyddsblad samt länk till översättningar (slf.se)

Information och Smittskyddsblad om legionärssjuka. Annan benämning: Legionellainfektion.

Smittskyddsläkarföreningens smittskyddsblad samt länk till översättningar (slf.se)

Information och Smittskyddsblad om listeriainfektion. Annan benämning: Listerios.

Smittskyddsläkarföreningens smittskyddsblad samt länk till översättningar (slf.se)

Sedan slutet av september 2024 pågår ett utbrott orsakat av marburgvirus i Rwanda, Afrika.

Marburgvirus kan orsaka blödarfeber (hemorragisk feber) med hög dödlighet. Sjukdomen är ovanlig, men har rapporterats från ett antal länder i Afrika söder om Sahara. Marburgvirus tillhör samma virusfamilj (filovirus) som ebola.

Folkhälsomyndigheten bedömer risken för att marburg ska börja spridas i Sverige som mycket låg. Det nu aktuella utbrottet innebär dock att enstaka importfall inte kan uteslutas. För att öka beredskapen för detta har regeringen den 4 oktober beslutat att klassa sjukdomen som samhällsfarlig.

Mer information:
Marburg (Rwanda 2024(folkhalsomyndigheten.se)
Regeringen har klassat Marburg som samhällsfarlig sjukdom(regeringen.se)

Information och Smittskyddsblad om meningokockinfektion. Annan benämning: Epidemisk hjärnhinneinflammation.

Smittskyddsläkarföreningens smittskyddsblad samt länk till översättningar (slf.se)

Mpox orsakas av apkoppsvirus och smittar framför allt vid nära fysisk kontakt med en person som är infekterad. Fysiska sexuella kontakter, eller andra nära hudkontakter med en infekterad person, utgör en särskilt hög risk. Under 2022 spreds mpox för första gången i större utsträckning utanför Afrika i ett globalt utbrott som hittills orsakat över 85 000 fall. Utbrottet har huvudsakligen omfattat män som har sex med män (MSM) och smittan har spridits främst via sexuella kontakter.

Sedan 1 januari 2023 benämns sjukdomen som mpox enligt rekommendation från WHO.

Vid misstänkta fall ska infektionskliniken kontaktas och Smittskydd informeras.

Smittskyddsläkarföreningens smittskyddsblad samt länk till översättningar (slf.se)

Information och Smittskyddsblad om meticillinresistenta Staphylococcus aureus (MRSA). Annan benämning: Meticillinresistenta gula stafylokocker.

Smittskyddsläkarföreningens smittskyddsblad samt länk till översättningar (slf.se)

Mässling är en mycket smittsam och allvarlig infektionssjukdom som efter införandet av vaccination med MPR 2-dosschema 1982 minskat dramatiskt i Sverige. Varje år insjuknar dock cirka 60 personer i Sverige och alla fall har haft koppling till smitta utomlands. Flera stora utbrott har inträffat i bland annat Frankrike, Italien, Ukraina och Rumänien.

Folkhälsomyndigheten rekommenderar att alla bör ha ett skydd mot mässling för att skydda sig själva, men också för att skydda personer som inte kan vaccineras. Smittspridning kan ske genom att det finns personer som saknar immunitet mot mässling.

Det är viktigt att hälso-och sjukvårdspersonal är medveten om att mässling fortfarande förekommer för att kunna ställa tidig diagnos och begränsa smittspridning.

Smittskyddsläkarföreningens smittskyddsblad samt länk till översättningar (slf.se)

Riskgrupper för att insjukna i mässling

1. Barn som ännu inte hunnit vaccineras i det allmänna vaccinationsprogrammet

Första dosen ges i regel vid 18 månaders ålder. Inför planerad resa utomlands rekommenderas att barnet hunnit få sin första dos av vaccinet. Den kan ges från 9 månaders ålder (på speciell indikation från 6 månader- ta kontakt med barnläkare). Ges vaccinet innan 12 månaders ålder räknas detta som en extra dos och barnet ska även vaccineras med en dos vid 18 månaders ålder samt dos 2 i årskurs 1-2.

2. Barn eller vuxna som inte vaccinerats eller enbart erhållit 1 dos

En dos ger skydd hos cirka 95% av de som vaccinerats. För att få ett långvarigt skydd krävs två doser vaccin. Det minsta möjliga intervallet mellan två doser är 1 månad, men det rekommenderas att vänta några år mellan doserna om möjligt. I barnvaccinations-programmet ges därför doserna vid 18 månaders ålder, samt när barnet går i årskurs 1-2. Om tiden är knapp inför en utlandsresa bör åtminstone en dos av vaccinet ges, men helst inte närmare än 2 veckor innan avresa (se även under punkt 1 när det gäller små barn som ska resa utomlands).

Barn och vuxna som är födda i andra länder har ofta enbart erhållit en dos av vaccinet och ofta innan 12 månaders ålder. Vid hälsoundersökning är det därför viktigt att så snart som möjligt bedöma behov av kompletterande vaccination.

Bland vuxna födda mellan 1960-1980 i Sverige kan det finnas personer som saknar immunitet. Detta på grund av att färre erhållit immunitet efter genomgången mässling genom att mässlingsfallen minskat efter införande av vaccination. Det är också färre i denna grupp som fått de rekommenderade två MPR-doserna.

Särskilt viktigt är det att vuxna personer som bedöms sakna immunitet vaccineras inför utlandsresa (personen får bekosta detta själv) eller om de arbetar med hälso- och sjukvård (personen rekommenderas att kontakta sin arbetsgivare för ställningstagande till vaccination).

Sannolikhet för genomgången mässling respektive vaccination mot mässling utifrån födelseår, för personer uppvuxna i Sverige:

Födelseår	Haft mässling?	Vaccination erbjuden?
Före 1960	I stort sett alla har haft mässling	Nej
1960-1969	Nästan alla har haft mässling	Personer födda i slutet av 1960-talet kan ha erbjudits vaccination i förskoleåldern om de inte redan hade haft mässling.
1970-1974	Många har haft mässling	En del har vaccinerats med mässlingsvaccin under andra levnadsåret. De flesta har vaccinerats med en dos MPR-vaccin i skolan. Majoriteten har alltså fått minst en dos vaccin mot mässling.
1975-1980	En avtagande andel har haft mässling	Nästan alla har vaccinerats med mässlingsvaccin under andra levnadsåret. De flesta har även vaccinerats med en dos MPR-vaccin i skolan. Majoriteten har alltså fått två doser vaccin mot mässling.
1981 och senare	De flesta har inte haft mässling	Nästan alla har fått två doser MPR-vaccin.

För personer födda mellan 1960-1980 gäller följande:

Mässlingsvaccination schema

Gravida ska inte vaccineras. Fertila kvinnor som erhåller vaccin ska dessutom undvika att bli gravida en månad efter vaccination

3.Personer som fått immunsuppressiv behandling, till exempel genomgått behandling för akut leukemi eller stamcellstransplantation

Dessa personer kan bli aktuella för vaccination efter avslutad behandling, vanligen tidigast efter 2 år, beroende på om mässlingsimmunitet då finns och om de bedöms kunna ges ett levande vaccin. Vaccination ska göras i samråd med patientens behandlande läkare.

När bör vaccination inte ges?

Kontraindikationer mot mässlingvaccination är:

Graviditet
Anafylaktisk reaktion efter intag av ägg eller känd överkänslighet mot vaccinkomponent
Nedsatt immunförsvar på grund av sjukdom eller läkemedel
- kemo- och/eller strålterapi samt behandling med immunsuppresiva läkemedel
(bland annat: steroider motsvarande > 15 mg prednisolon, biologiska läkemedel senaste 3 månader). Ge inte vaccin vid osäkerhet rörande grad av immunsuppression

Information och Smittskyddsblad om papegojsjuka. Andra benämningar: Ornithos, psittacos

Smittskyddsläkarföreningens smittskyddsblad samt länk till översättningar (slf.se)

Information och Smittskyddsblad om pneumokockinfektion med nedsatt känslighet för penicillin (PNSP). Andra benämningar: Streptococcus pneumoniae - penicillinresistenta

Smittskyddsläkarföreningens smittskyddsblad samt länk till översättningar (slf.se)

Information och Smittskyddsblad om rabies. Annan benämning: Lyssa.

Smittskyddsläkarföreningens smittskyddsblad samt länk till översättningar (slf.se)

Rotavirus är den vanligaste orsaken till magsjuka hos barn mellan sex månader och två år. Sjukdomen förekommer även hos äldre barn. Vaccin mot rotavirus ingår i det nationella vaccinationsprogrammet för barn.

Regeringen har beslutat att göra rotavirusinfektion till en anmälningspliktig sjukdom från 1 juli 2022.

Smittskyddsläkarföreningens smittskyddsblad samt länk till översättningar (slf.se)