Blodsmitta

Ställningstagande till provtagning för hiv, hepatit B och C görs alltid vid exempelvis följande situationer:

• Misstanke om eller bekräftat tidigare eller pågående drogmissbruk. Blandmissbruk är vanligt och därför bör alla med drogmissbruk provtas och inte enbart personer med ett intravenöst missbruk. Personer med ett drogmissbruk bör testas var 6:e månad, samt vid incident.
• Oskyddat sex.
• Stick- och skärskador där det föreligger risk för smitta.
• Tatuering, piercing m m där risk föreligger att den som utfört behandlingen inte använt sterila nålar och haft god hygienisk standard.
• Personer som fått annans persons blod eller kroppsvätskor på skadad hud, vävnad och slemhinnor som till exempel i ögon, näsa och mun.
• Barn som utsatts för smittrisk i samband med födsel

Riskbedömning - postexpositionsprofylax (PEP)

Vilka prover ska tas?

Vid misstanke om blodsmitta ska följande prover alltid tas:

• Hepatit B –serologi
  
  
• Hepatit C - antikroppar
  Tänk på att om personen tidigare testats positivt för hepatit C så kvarstår antikroppar hela livet. För att då utesluta en aktuell infektion tas istället prov  för RNA-analys.

• Hiv 1 och 2 – antikropps/antigentest

Provtagning är kostnadsfri.

Provtagningsplanering

• Ett första (s.k. 0 - prov) tas alltid - även om det är tätt inpå smittillfället.
• Riskbedömning ligger till grund för när och om ytterligare prov ska tas. Hälften av alla patienter som smittats med hiv är pos 2 veckor efter incident (se även avsnitt Postexpositionsprofylax - riskbedömning).
• Avslutande hiv-serologi tas 6 veckor efter eventuell incident. Om postexpositionsprofylax givits tas det avslutande hiv-provet 6 veckor efter att PEP är avslutad.
  Vid misstanke om hiv-2 exposition rekommenderas 12 veckors uppföljningstid.
  Vid användning av snabbsvarstester för hiv (patientnära kapillärprovtagning) rekommenderas en uppföljningstid på 8 veckor efter incident.
• Avslutande hepatit B och C prov rekommenderas att tas 6 mån efter incident.
  Inkubationstid för hepatit B är 2 - 6 månader och för hepatit C 1 - 4 månader.

Patienter som vill göra ett hiv-test har rätt att göra det anonymt. Mer information finner ni på följande sidor:
Omhändertagande av patient som vill göra hiv-test (pdf)
Bokning av anonym patient i VAS (pdf)

Kontrollera alltid inför provtagning att patientens identitet och kontaktuppgifter är korrekta.

Informera att provet ibland kan var falskt positivt och vad detta innebär.

Vid provtagningen är det ett lämpligt tilfälle att samtala om smittvägar och hur personen bäst kan skydda sig och andra. Personen får då möjlighet att reflektera över hur han/hon ska undvika att smittas.

Kom överens med patienten om hur provsvar skall meddelas.

Om provet är positivt (dvs personen är smittad) så ska beskedet lämnas vid ett personligt besök.Att få ett sådant besked kan vara traumatiskt och därför är det viktigt att patienten kan få stöd direkt.

Om provsvaret visar att patienten har smittats och inte kan kontaktas för provsvar meddelas Smittskyddet genom paragrafanmälan (§3.5) i SmiNet.

I övrigt se handläggning vid hiv, hepatit B, hepatit C.

Informera om var personen kan vända sig för att få hjälp att komma ur sitt missbruk samt var det finns tillgång till lågtröskelmottagning med sprututbyte:
Hjälp och stöd vid missbruk (norrbotten.se)

Patientinformation om hur personer som injicerar droger kan undvika att smittas:
Smitta vid injektion av droger (pdf)

Stöd för samtal om hur en person kan undvika att smittas vid injektion av droger:
Risk för smitta vid injektion av droger - samtalsmanual (pdf)

Har patienten frågor som du inte kan svara på så kontakta gärna Infektionsmottagningen eller Smittskydd så kanske de kan hjälpa till.

Hepatit B räknas som allmänfarlig sjukdom enligt Smittskyddslagen och är smittspårnings- och anmälningspliktigt.
Utredning, vård och behandling av patienter med konstaterad eller misstänkt hepatit B är enligt smittskyddslagen kostnadsfri för patienten.

Tolkning av hepatit B-serologi

Tolkning av svar på hepatit B-serologi  (Labhandboken) 

Positiv HBsAg är den markör som talar för pågående infektion med hepatit B.

Handläggningen är uppdelad utifrån om HBsAg är positivt eller negativt.

Hepatit C räknas som allmänfarlig sjukdom enligt Smittskyddslagen (SmL 2004:168) och är smittspårnings- och anmälningspliktigt.

Utredning, vård och behandling av patienter med konstaterad eller misstänkt hepatit C är enligt smittskyddslagen kostnadsfri för patienten.

Handläggning hepatit C

Handläggning av patienten uppdelad utifrån om infektionen är pågående eller utläkt

Pågående infektion -

anti-HCV pos och PCR-HCV pos, alternativt HCV-antigen pos

Utläkt Infektion -

anti-HCV pos och PCR-HCV neg, alternativt HCV-antigen neg;
Patienten kan ha läkt ut infektionen. Ev kan ytterligare PCR krävas för slutgiltig avskrivning

Hiv räknas som allmänfarlig sjukdom enligt Smittskyddslagen (SmL 2004:168) och är smittspårnings- och anmälningspliktigt.

Utredning, vård och behandling av patienter med konstaterad eller misstänkt hiv är enligt smittskyddslagen kostnadsfri för patienten.

Sjukdomsinformation och smittskyddsblad inkl. översättningar (slf.se)

Smittskyddsanmälan
Klinisk anmälan av hiv i SmiNet skickas in med rikskod eller valet "annat nummer" om patienten har tillfälligt personnummer (ej fullständigt personnummer).