Smittskyddsblad och sjukdomsinformation
Smittskydd arbetar för att reducera smittöverföring till och mellan människor. Smittskyddsbladen och översättningar är efter rekommendation direktlänkade till Smittskyddsläkarföreningens webbplats. Du finner även regionala riktlinjer här.
Anmälningspliktiga sjukdomar (Folkhälsomyndigheten)
Information och Smittskyddsblad om amöbainfektion. Annan benämning: Amöbadysenteri, Entamoeba, infektion med Entamoeba histolytica.
Smittskyddsläkarföreningens smittskyddsblad samt länk till översättningar (slf.se)
Smittskyddsläkarföreningens smittskyddsblad samt länk till översättningar
Andra benämningar: Streptococcus pyogenes, invasiv streptokockinfektion.
Information och Smittskyddsblad om campylobacterinfektion.
Smittskyddsläkarföreningens smittskyddsblad samt länk till översättningar (slf.se)
Lathund - Åtgärder vid tarminfektioner (pdf)
Information och Smittskyddsblad om cryptosporidiuminfektion.
Smittskyddsläkarföreningens smittskyddsblad samt länk till översättningar
Tarmsmitta hygienråd samt översättningar (Vårdgivarguiden Smittskydd Stockholm)
Information och Smittskyddsblad om difteri. Annan benämning: Äkta krupp.
Smittskyddsläkarföreningens smittskyddsblad samt länk till översättningar (slf.se)
Information och Smittskyddsblad om enterohemorragisk E. coli-infektion (EHEC). Annan benämning: VTEC, STEC.
Smittskyddsläkarföreningens smittskyddsblad samt länk till översättningar(slf.se)
Tarmsmitta hygienråd samt översättningar (Vårdgivarguiden Smittskydd Stockholm)
Information och Smittskyddsblad om bakterier med Extended Spectrum Beta-Lactamase (ESBL).
Smittskyddsläkarföreningens smittskyddsblad samt länk till översättningar (slf.se)
Information och Smittskyddsblad om giardiainfektion. Annan benämning: Giardiasis.
Smittskyddsläkarföreningens smittskyddsblad samt länk till översättningar (slf.se)
Information och Smittskyddsblad om harpest. Annan benämning: Tularemi.
Smittskyddsläkarföreningens smittskyddsblad samt länk till översättningar (slf.se)
Information och Smittskyddsblad om hepatit A. Annan benämning: Epidemisk gulsot.
Smittskyddsläkarföreningens smittskyddsblad samt länk till översättningar (slf.se)
Smittskyddsläkarföreningens smittskyddsblad samt länk till översättningar (slf.se)
Nationell plan för att eliminera hepatit C i Sverige (2022):
Nationell plan för att eliminera hepatit C (SKR Kunskapsstyrning)
Information och Smittskyddsblad om HTLV I och II. Annan benämning: Humant T-lymfotropt virus.
Smittskyddsläkarföreningens smittskyddsblad samt länk till översättningar (slf.se)
Information om hygienråd vid tarmsmitta.
- Rekommendationer för att förebygga kikhosta hos spädbarn (folkhalsomyndigheten.se)
- För personal inom vård och omsorg om vaccination mot kikhosta för gravida (folkhalsomyndigheten.se)
- Information till vårdnadshavare om kikhosta och RS-virus (folkhalsomyndigheten.se)
- Sjukdomsinformation om kikhosta (folkhalsomyndigheten.se)
- Statistik Norrbotten (pdf)
- Falldefinitioner vid anmälan enligt smittskyddslagen (folkhalsomyndigheten.se)
- Kikhosta (1177.se)
Information och Smittskyddsblad om legionärssjuka. Annan benämning: Legionellainfektion.
Smittskyddsläkarföreningens smittskyddsblad samt länk till översättningar (slf.se)
- Statistik Norrbotten
- Falldefinitioner vid anmälan enligt smittskyddslagen (Folkhälsomyndigheten)
- Sjukdomsinformation om Legionella (Folkhälsomyndigheten)
- Legionärssjuka (1177.se)
- Legionella i miljön - en kunskapssammanställning om hantering av smittrisker (Folkhälsomyndigheten)
- Stoppa legionella - Säker vatten, Boverket med flera (stoppalegionella.se)
Information och Smittskyddsblad om listeriainfektion. Annan benämning: Listerios.
Smittskyddsläkarföreningens smittskyddsblad samt länk till översättningar (slf.se)
Sedan slutet av september 2024 pågår ett utbrott orsakat av marburgvirus i Rwanda, Afrika.
Marburgvirus kan orsaka blödarfeber (hemorragisk feber) med hög dödlighet. Sjukdomen är ovanlig, men har rapporterats från ett antal länder i Afrika söder om Sahara. Marburgvirus tillhör samma virusfamilj (filovirus) som ebola.
Folkhälsomyndigheten bedömer risken för att marburg ska börja spridas i Sverige som mycket låg. Det nu aktuella utbrottet innebär dock att enstaka importfall inte kan uteslutas. För att öka beredskapen för detta har regeringen den 4 oktober beslutat att klassa sjukdomen som samhällsfarlig.
Mer information:
Marburg (Rwanda 2024(folkhalsomyndigheten.se)
Regeringen har klassat Marburg som samhällsfarlig sjukdom(regeringen.se)
Information och Smittskyddsblad om meningokockinfektion. Annan benämning: Epidemisk hjärnhinneinflammation.
Smittskyddsläkarföreningens smittskyddsblad samt länk till översättningar (slf.se)
Mpox orsakas av apkoppsvirus och smittar framför allt vid nära fysisk kontakt med en person som är infekterad. Fysiska sexuella kontakter, eller andra nära hudkontakter med en infekterad person, utgör en särskilt hög risk. Under 2022 spreds mpox för första gången i större utsträckning utanför Afrika i ett globalt utbrott som hittills orsakat över 85 000 fall. Utbrottet har huvudsakligen omfattat män som har sex med män (MSM) och smittan har spridits främst via sexuella kontakter.
Sedan 1 januari 2023 benämns sjukdomen som mpox enligt rekommendation från WHO.
Vid misstänkta fall ska infektionskliniken kontaktas och Smittskydd informeras.
Smittskyddsläkarföreningens smittskyddsblad samt länk till översättningar (slf.se)
- Sjukdomsinformation om mpox (Folkhälsomyndigheten)
- Informationsmaterial om mpox på svenska och flera språk (Folkhälsomyndigheten)
- Information om provtagning vid misstanke om mpox (Folkhälsomyndigheten)
- Information till personal inom vård och omsorg om mpox (Folkhälsomyndigheten
- Mmenderade målgrupper för vaccination/pre-expositionsprofylax med mpox-vaccin
Information och Smittskyddsblad om meticillinresistenta Staphylococcus aureus (MRSA). Annan benämning: Meticillinresistenta gula stafylokocker.
Smittskyddsläkarföreningens smittskyddsblad samt länk till översättningar (slf.se)
Mässling är en mycket smittsam och allvarlig infektionssjukdom som efter införandet av vaccination med MPR 2-dosschema 1982 minskat dramatiskt i Sverige. Varje år insjuknar dock cirka 60 personer i Sverige och alla fall har haft koppling till smitta utomlands. Flera stora utbrott har inträffat i bland annat Frankrike, Italien, Ukraina och Rumänien.
Folkhälsomyndigheten rekommenderar att alla bör ha ett skydd mot mässling för att skydda sig själva, men också för att skydda personer som inte kan vaccineras. Smittspridning kan ske genom att det finns personer som saknar immunitet mot mässling.
Det är viktigt att hälso-och sjukvårdspersonal är medveten om att mässling fortfarande förekommer för att kunna ställa tidig diagnos och begränsa smittspridning.
Smittskyddsläkarföreningens smittskyddsblad samt länk till översättningar (slf.se)
Riskgrupper för att insjukna i mässling
1. Barn som ännu inte hunnit vaccineras i det allmänna vaccinationsprogrammet
Första dosen ges i regel vid 18 månaders ålder. Inför planerad resa utomlands rekommenderas att barnet hunnit få sin första dos av vaccinet. Den kan ges från 9 månaders ålder (på speciell indikation från 6 månader- ta kontakt med barnläkare). Ges vaccinet innan 12 månaders ålder räknas detta som en extra dos och barnet ska även vaccineras med en dos vid 18 månaders ålder samt dos 2 i årskurs 1-2.
2. Barn eller vuxna som inte vaccinerats eller enbart erhållit 1 dos
En dos ger skydd hos cirka 95% av de som vaccinerats. För att få ett långvarigt skydd krävs två doser vaccin. Det minsta möjliga intervallet mellan två doser är 1 månad, men det rekommenderas att vänta några år mellan doserna om möjligt. I barnvaccinations-programmet ges därför doserna vid 18 månaders ålder, samt när barnet går i årskurs 1-2. Om tiden är knapp inför en utlandsresa bör åtminstone en dos av vaccinet ges, men helst inte närmare än 2 veckor innan avresa (se även under punkt 1 när det gäller små barn som ska resa utomlands).
Barn och vuxna som är födda i andra länder har ofta enbart erhållit en dos av vaccinet och ofta innan 12 månaders ålder. Vid hälsoundersökning är det därför viktigt att så snart som möjligt bedöma behov av kompletterande vaccination.
Bland vuxna födda mellan 1960-1980 i Sverige kan det finnas personer som saknar immunitet. Detta på grund av att färre erhållit immunitet efter genomgången mässling genom att mässlingsfallen minskat efter införande av vaccination. Det är också färre i denna grupp som fått de rekommenderade två MPR-doserna.
Särskilt viktigt är det att vuxna personer som bedöms sakna immunitet vaccineras inför utlandsresa (personen får bekosta detta själv) eller om de arbetar med hälso- och sjukvård (personen rekommenderas att kontakta sin arbetsgivare för ställningstagande till vaccination).
Sannolikhet för genomgången mässling respektive vaccination mot mässling utifrån födelseår, för personer uppvuxna i Sverige:
Födelseår |
Haft mässling? |
Vaccination erbjuden? |
Före 1960 |
I stort sett alla har haft mässling |
Nej |
1960-1969 |
Nästan alla har haft mässling |
Personer födda i slutet av 1960-talet kan ha erbjudits vaccination i förskoleåldern om de inte redan hade haft mässling. |
1970-1974 |
Många har haft mässling |
En del har vaccinerats med mässlingsvaccin under andra levnadsåret. De flesta har vaccinerats med en dos MPR-vaccin i skolan. Majoriteten har alltså fått minst en dos vaccin mot mässling. |
1975-1980 |
En avtagande andel har haft mässling |
Nästan alla har vaccinerats med mässlingsvaccin under andra levnadsåret. De flesta har även vaccinerats med en dos MPR-vaccin i skolan. Majoriteten har alltså fått två doser vaccin mot mässling. |
1981 och senare |
De flesta har inte haft mässling |
Nästan alla har fått två doser MPR-vaccin. |
För personer födda mellan 1960-1980 gäller följande:
Mässlingsvaccination schema
Gravida ska inte vaccineras. Fertila kvinnor som erhåller vaccin ska dessutom undvika att bli gravida en månad efter vaccination
3.Personer som fått immunsuppressiv behandling, till exempel genomgått behandling för akut leukemi eller stamcellstransplantation
Dessa personer kan bli aktuella för vaccination efter avslutad behandling, vanligen tidigast efter 2 år, beroende på om mässlingsimmunitet då finns och om de bedöms kunna ges ett levande vaccin. Vaccination ska göras i samråd med patientens behandlande läkare.
När bör vaccination inte ges?
Kontraindikationer mot mässlingvaccination är:
- Graviditet
- Anafylaktisk reaktion efter intag av ägg eller känd överkänslighet mot vaccinkomponent
- Nedsatt immunförsvar på grund av sjukdom eller läkemedel
- kemo- och/eller strålterapi samt behandling med immunsuppresiva läkemedel
(bland annat: steroider motsvarande > 15 mg prednisolon, biologiska läkemedel senaste 3 månader). Ge inte vaccin vid osäkerhet rörande grad av immunsuppression
- Utbrottshantering och smittspårning (pdf)
- Vårdhygieniska riktlinjer mot mässling (pdf)
- Rekommendationer för användning av immunglobuliner som postexpositionsprofylax mot mässling(pdf) (slf.se)
- STOP - skylt vid prickar och feber - entréskylt (pdf)
- Inventering immunitet personal (pdf)
- Sjukdomsinformation om mässling (folkhalsomyndigheten.se)
- Rekommendation för vaccination MPR (folkhalsomyndigheten.se
- Vägledning för vaccination av personal inom vård och omsorg (folkhalsomyndigheten.se)
- Ytterligare information om MPR-vaccination (folkhalsomyndigheten.se))
- Underlag inför MPR-vaccination av vuxna (pdf)
Information och Smittskyddsblad om papegojsjuka. Andra benämningar: Ornithos, psittacos
Smittskyddsläkarföreningens smittskyddsblad samt länk till översättningar (slf.se)
Information och Smittskyddsblad om pneumokockinfektion med nedsatt känslighet för penicillin (PNSP). Andra benämningar: Streptococcus pneumoniae - penicillinresistenta
Smittskyddsläkarföreningens smittskyddsblad samt länk till översättningar (slf.se)
Information och Smittskyddsblad om rabies. Annan benämning: Lyssa.
Smittskyddsläkarföreningens smittskyddsblad samt länk till översättningar (slf.se)
Rotavirus är den vanligaste orsaken till magsjuka hos barn mellan sex månader och två år. Sjukdomen förekommer även hos äldre barn. Vaccin mot rotavirus ingår i det nationella vaccinationsprogrammet för barn.
Regeringen har beslutat att göra rotavirusinfektion till en anmälningspliktig sjukdom från 1 juli 2022.
Smittskyddsläkarföreningens smittskyddsblad samt länk till översättningar (slf.se)
Sidan under uppbyggnad.
Information och Smittskyddsblad om salmonella. Annan benämning: salmonellos.
Smittskyddsläkarföreningens smittskyddsblad samt länk till översättningar (slf.se)
Tarmsmitta hygienråd samt översättningar (Vårdgivarguiden Stockholm)
Information och Smittskyddsblad om shigellainfektion. Andra benämningar: Bacillär dysenteri, rödsot.
Smittskyddsläkarföreningens smittskyddsblad samt länk till översättningar (slf.se)
Tarmsmitta hygienråd samt översättningar (Vårdgivarguiden Smittskydd Stockholm)
Information och Smittskyddsblad om sorkfeber. Annan benämning: Nephropathia epidemica.
Smittskyddsläkarföreningens smittskyddsblad samt länk till översättningar (slf.se)
Information och Smittskyddsblad om syfilis. Annan benämning: Lues.
Smittskyddsläkarföreningens smittskyddsblad samt länk till översättningar (slf.se)
Information och Smittskyddsblad om Tick Borne Encephalitis (TBE). Annan benämning: Fästingburen encefalit.
Smittskyddsläkarföreningens smittskyddsblad samt länk till översättningar (slf.se)
Information och Smittskyddsblad om tuberkulos (TBC).
Smittskyddsläkarföreningens smittskyddsblad samt länk till översättningar (slf.se)
- Statistik Norrbotten
- Hälsoundersökning asylsökande och flyktingar (Pdf)
- Hälsoundersökning flyktingar från Ukraina (Pdf)
- Rekommendationer för preventiva insatser - hälsokontroll, smittspårning och vaccination (Folkhälsomyndigheten)
- Riskländer avseende tuberkulos (Folkhälsomyndigheten)
- Sjukdomsinformation om TBC (Folkhälsomyndigheten)
- Tuberkulos (1177.se)
Information och Smittskyddsblad om tyfoid- och paratyfoidfeber.
Smittskyddsläkarföreningens smittskyddsblad samt länk till översättningar (slf.se)
Tarmsmitta hygienråd samt översättningar (Vårdgivarguiden Smittskydd Stockholm)
Information och Smittskyddsblad om vancomycinresistenta enterokocker (VRE).
Smittskyddsläkarföreningens smittskyddsblad samt länk till översättningar (slf.se)
Information och Smittskyddsblad om yersiniainfektion.
Smittskyddsläkarföreningens smittskyddsblad samt länk till översättningar (slf.se)