Smittskyddsblad och sjukdomsinformation

Smittskydd arbetar för att reducera smittöverföring till och mellan människor. Smittskyddsbladen och översättningar är efter rekommendation direktlänkade till Smittskyddsläkarföreningens webbplats. Du finner även regionala riktlinjer här.


Anmälningspliktiga sjukdomar (Folkhälsomyndigheten)

Sedan slutet av september 2024 pågår ett utbrott orsakat av marburgvirus i Rwanda, Afrika.

Marburgvirus kan orsaka blödarfeber (hemorragisk feber) med hög dödlighet. Sjukdomen är ovanlig, men har rapporterats från ett antal länder i Afrika söder om Sahara. Marburgvirus tillhör samma virusfamilj (filovirus) som ebola.

Folkhälsomyndigheten bedömer risken för att marburg ska börja spridas i Sverige som mycket låg. Det nu aktuella utbrottet innebär dock att enstaka importfall inte kan uteslutas. För att öka beredskapen för detta  har regeringen den 4 oktober beslutat att klassa sjukdomen som samhällsfarlig.

Mer information:
Marburg (Rwanda 2024(folkhalsomyndigheten.se)
Regeringen har klassat Marburg som samhällsfarlig sjukdom(regeringen.se)

Mpox orsakas av apkoppsvirus och smittar framför allt vid nära fysisk kontakt med en person som är infekterad. Fysiska sexuella kontakter, eller andra nära hudkontakter med en infekterad person, utgör en särskilt hög risk. Under 2022 spreds mpox för första gången i större utsträckning utanför Afrika i ett globalt utbrott som hittills orsakat över 85 000 fall. Utbrottet har huvudsakligen omfattat män som har sex med män (MSM) och smittan har spridits främst via sexuella kontakter.

Sedan 1 januari 2023 benämns sjukdomen som mpox enligt rekommendation från WHO.

Vid misstänkta fall ska infektionskliniken kontaktas och Smittskydd informeras.

Smittskyddsläkarföreningens smittskyddsblad samt länk till översättningar (slf.se)

 

Mässling är en mycket smittsam och allvarlig infektionssjukdom som efter införandet av vaccination med MPR 2-dosschema 1982 minskat dramatiskt i Sverige. Varje år insjuknar dock cirka 60 personer i Sverige och alla fall har haft koppling till smitta utomlands. Flera stora utbrott har inträffat i bland annat Frankrike, Italien, Ukraina och Rumänien.

Folkhälsomyndigheten rekommenderar att alla bör ha ett skydd mot mässling för att skydda sig själva, men också för att skydda personer som inte kan vaccineras. Smittspridning kan ske genom att det finns personer som saknar immunitet mot mässling.

Det är viktigt att hälso-och sjukvårdspersonal är medveten om att mässling fortfarande förekommer för att kunna ställa tidig diagnos och begränsa smittspridning.

Smittskyddsläkarföreningens smittskyddsblad samt länk till översättningar (slf.se)

 

Riskgrupper för att insjukna i mässling 

1. Barn som ännu inte hunnit vaccineras i det allmänna vaccinationsprogrammet

Första dosen ges i regel vid 18 månaders ålder. Inför planerad  resa utomlands rekommenderas att barnet hunnit få sin första dos av vaccinet. Den kan ges från 9 månaders ålder (på speciell indikation från 6 månader- ta kontakt med barnläkare). Ges vaccinet innan 12 månaders ålder räknas detta som en extra dos och barnet ska även vaccineras med en dos vid 18 månaders ålder samt dos 2 i årskurs 1-2.

2. Barn eller vuxna som inte vaccinerats eller enbart erhållit 1 dos

En dos ger skydd hos cirka 95% av de som vaccinerats. För att få ett långvarigt skydd krävs två doser vaccin. Det minsta möjliga intervallet mellan två doser är 1 månad, men det rekommenderas att vänta några år mellan doserna om möjligt. I barnvaccinations-programmet ges därför doserna vid 18 månaders ålder, samt när barnet går i årskurs 1-2. Om tiden är knapp inför en utlandsresa bör åtminstone en dos av vaccinet ges, men helst inte närmare än 2 veckor innan avresa (se även under punkt 1 när det gäller små barn som ska resa utomlands).

Barn och vuxna som är födda i andra länder har ofta enbart erhållit en dos av vaccinet och ofta innan 12 månaders ålder. Vid hälsoundersökning är det därför viktigt att så snart som möjligt bedöma behov av kompletterande vaccination. 

Bland vuxna födda mellan 1960-1980 i Sverige kan det finnas personer som saknar immunitet. Detta på grund av att färre erhållit immunitet efter genomgången mässling genom att mässlingsfallen minskat efter införande av vaccination. Det är också färre i denna grupp som fått de rekommenderade två MPR-doserna.

Särskilt viktigt är det att vuxna personer som bedöms sakna immunitet vaccineras inför utlandsresa (personen får bekosta detta själv) eller om de arbetar med hälso- och sjukvård (personen rekommenderas att kontakta sin arbetsgivare för ställningstagande till vaccination).

Sannolikhet för genomgången mässling respektive vaccination mot mässling utifrån födelseår, för personer uppvuxna i Sverige:

Födelseår

Haft mässling?

 Vaccination erbjuden?

Före 1960

I stort sett alla har haft mässling

Nej

1960-1969

Nästan alla har haft mässling

Personer födda i slutet av 1960-talet kan ha erbjudits vaccination i förskoleåldern om de inte redan hade haft mässling.

1970-1974

Många har haft mässling

En del har vaccinerats med mässlingsvaccin under andra levnadsåret. De flesta har vaccinerats med en dos MPR-vaccin i skolan. Majoriteten har alltså fått minst en dos vaccin mot mässling.

1975-1980

En avtagande andel har haft mässling

Nästan alla har vaccinerats med mässlingsvaccin under andra levnadsåret. De flesta har även vaccinerats med en dos MPR-vaccin i skolan. Majoriteten har alltså fått två doser vaccin mot mässling.

1981 och senare

De flesta har inte haft mässling

Nästan alla har fått två doser MPR-vaccin.

 

För personer födda mellan 1960-1980 gäller följande:
Mässlingsvaccination schema
schema för mässlingvaccination

Gravida ska inte vaccineras. Fertila kvinnor som erhåller vaccin ska dessutom undvika att bli gravida en månad efter vaccination

 

3.Personer som fått immunsuppressiv behandling, till exempel genomgått behandling för akut leukemi eller stamcellstransplantation

Dessa personer kan bli aktuella för vaccination efter avslutad behandling, vanligen tidigast efter 2 år, beroende på om mässlingsimmunitet då finns och om de bedöms kunna ges ett levande vaccin.  Vaccination ska göras i samråd med patientens behandlande läkare.


När bör vaccination inte ges?

Kontraindikationer mot mässlingvaccination är:

  1. Graviditet
  2. Anafylaktisk reaktion efter intag av ägg eller känd överkänslighet mot vaccinkomponent
  3. Nedsatt immunförsvar på grund av sjukdom eller läkemedel
    - kemo- och/eller strålterapi samt behandling med immunsuppresiva läkemedel
    (bland annat: steroider motsvarande > 15 mg prednisolon, biologiska läkemedel senaste 3 månader). Ge inte vaccin vid osäkerhet rörande grad av immunsuppression

Rotavirus är den vanligaste orsaken till magsjuka hos barn mellan sex månader och två år. Sjukdomen förekommer även hos äldre barn. Vaccin mot rotavirus ingår i det nationella vaccinationsprogrammet för barn.

Regeringen har beslutat att göra rotavirusinfektion till en anmälningspliktig sjukdom från 1 juli 2022.

Smittskyddsläkarföreningens smittskyddsblad samt länk till översättningar (slf.se)

Sidan under uppbyggnad.