HÖK - Primärvård, röntgen och ortopedi
Ortopediska problem handläggs både i primärvård och i den ortopediska specialistvården. Primärvård är den hälso- och sjukvård som utgör den första vårdnivån och omfattar medicinsk utredning av vanliga tillstånd, behandling, omvårdnad, prevention och rehabilitering. Remiss till ortopedkliniken NLL skall ske då konsultation är nödvändig med anledning av patientens medicinska behov och där den specialiserade vården kan bidra med ytterligare bedömning och behandling.
Syftet med denna handläggningsöverenskommelse är att skapa klara regler för kontakterna mellan Ortopedklinik – primärvård – röntgen så att detta gynnar patienterna i fråga om kvalitet och tillgänglighet.
Handläggningsöverenskommelsen har tagits fram av en arbetsgrupp som har varit sammansatt av representanter från primärvård, ortopedisk specialistvård och röntgen. Handläggningsöverenskommelsen har presenterats för och godkänts av en styrgrupp bestående av chefer från de berörda områdena.
Styrgrupp och arbetsgrupp ansvarar för årlig uppdatering och eventuella ändringar i handläggningsöverenskommelsen.
Huvudsyftet med remiss till ortopedkliniken bör vara att man där kan erbjuda ytterligare behandling, framförallt kirurgisk.
Indikation för remiss till Ortopedkliniken är:
• Ställningstagande till operation
• Oklar diagnos där korrekt diagnos ger möjlighet till behandling
• Second opinion
Patienter som remitteras till ortopedkliniken ska vara utredda och den icke kirurgiska behandlingen och rehabiliteringen utvärderad. Eventuellt övriga sjukdomar ska vara optimalt behandlade för att möjliggöra eventuell operativ åtgärd till exempel obehandlad hypertoni, diabetes med mera.
Rökstopp 4 veckor innan elektiv kirurgi
Patienten ska även vara informerad om att det krävs rökfrihet 4 veckor innan elektiv kirurgi samt 8 veckor post operation.
Rökstopp - patientinformation
BMI-gräns inför elektiv kirurgi
Med anledning av den ökade risk som finns i samband med operation av patienter med högt BMI ska patienter som remitteras till ortopeden befinna sig under BMI 40. Patienter med BMI över 40 opereras endast i extrema undantagsfall.
Remissen ska innehålla sådana uppgifter om patienten att den kan bedömas på ett adekvat sätt.
Remissen till ortopedkliniken ska innehålla
• Frågeställning
• Kort sammanfattning av patientens problem
• Status och undersökningar som framgår av de olika handläggningsöverenskommelserna.
Remisser som inte innehåller adekvat information återsänds för komplettering.
Tveksamma fall där möjlighet till ortopedisk åtgärd är osäker bör inte remitteras utan föregående kontakt med ortoped
Sjukskrivning
Primärvården ansvarar för patientens sjukskrivning fram tills dess att patienten är opererad.
Inkommande remisser till ortopedkliniken bedöms av överläkare enligt de riktlinjer som framgår av respektive handläggningsöverenskommelse. Remisser som inte innehåller adekvat information ska återsändas för komplettering.
Mottagningsbesök skall erbjudas senast 90 dagar från remissdatum enligt vårdgarantin. Remisser kan ibland besvaras utan mottagningsbesök.
Rökstopp 4 veckor innan elektiv kirurgi
Patienten ska även vara informerad om att det krävs rökfrihet 4 v innan elektiv kirurgi samt 8 v post op.
I remissvaret till primärvården ska det framgå följande:
• Diagnos
• Prognos
• Vilken åtgärd har planerats?
• Vad förväntas primärvården göra?
• Förväntad läkningstid/rehabiliteringstid
Remissvar som inte innehåller adekvat information kan återsändas för komplettering
Sjukskrivning
Ortopedkliniken tar över ansvaret för patientens sjukskrivning i samband med att en operativ åtgärd är utförd. Ortopedklinken ansvarar för sjukskrivningen fram till dess att patienten bedöms ortopediskt färdigbehandlad.
Läkemedelsförskrivning
Läkemedelsförskrivning som har samband med den operativa åtgärden ansvarar ortopedkliniken för. Ansvaret vilar på ortopeden fram till att patienten bedöms ortopediskt färdigbehandlad.
Remisshantering, planerad undersökning
RTG skelett:
Remissen bedöms ej av röntgenläkare före bokningen
Röntgensjuksköterska väljer protokoll och projektioner enligt frågeställning/diagnos i remissen.
Utlåtande skrivs av röntgenläkare först efter att undersökningen är utförd och patienten har lämnat röntgenavdelningen.
DT, MRT, ULJ:
Remissen bedöms av röntgenläkare vilket innebär val av undersökningsprotokoll och prioritering av remissen.
Utförande av undersökning DT och MR sker till största delen av röntgensköterska enligt protokoll medan ultraljud till största delen utförs av röntgenläkare.
Utlåtande skrivs av röntgenläkare när alla bilder är i ordningsställda och patienten har lämnat röntgenavdelningen.
VIKTIGT:
1; Diagnos/frågeställning: riktad fråga, mest sannolik diagnos (försök att undvika frågor ”annat” eller ”pathologi”)
2; Val av organ, område av intresse, neurologisk nivå
Halsrygg
WAD - Whiplash Associated Disorder
Primärvården
• Anamnes och klinisk undersökning
Med tanke på risken för kroniska symtom är det av stor vikt att utföra en noggrann anamnes och dokumentera alla kliniska fynd.
Att tänka på: Ökad risk för instabila frakturer vid morbus Bechterew, röntga akut.
• Remiss till röntgen
Finns misstanke om kotskada eller allvarlig ligamentskada ska röntgenundersökning utföras.
• Behandling
När det konstateras att det inte rör sig om en nackfraktur eller allvarlig ligamentskada ska patienten erhålla information om den fortsatta handläggningen.
- Smärtbehandling: Grundmedicinering är paracetamol i tillräcklig dos och på regelbundna tider. Förvissa dig om att patienten får optimal smärtbehandling.
- Patientinformation: Alla patienter ska erhålla informationsbroschyren Information till dig som fått nackbesvär efter en olycka
- Mjukhalskrage: Patienten ska inte erhålla råd angående mjuk halskrage eftersom studier har visat att den är helt utan positiv effekt för återhämtningen. Användandet av halskragen kan fördröja tillfrisknandet.
-Sjukgymnastik
Vid behov undersökning/bedömning och hjälp med genomgång av lätta övningar för nacken, rörlighet och stabilitet samt information och rådgivning
-Arbetsterapi
Om patienten har svårigheter att klara dagliga aktiviteter, råd och genomgång av lämpligt tillvägagångssätt för att inte förvärra sina besvär
- WAD team: Vid vissa sjukhus och vårdcentraler finns fungerande WAD team bestående av sjukgymnast, arbetsterapeut och kurator. Läkare finns att tillgå för konsultation.
WAD - teamets rutiner i Sunderbyn för omhändertagande av personer med akut nackskada - länk saknas
• Remiss – Sjukgymnastiken Sunderbyn
Under förutsättning att slätröntgen är normal ska dessa patienter inte remitteras till ortoped då ortopeden inte har något ytterligare att erbjuda
Remissinnehåll till sjukgymnastiken sunderbyn
• Frågeställning
• Anamnes
• Neurologstatus
• Vidtagna åtgärder/tid behandlingar i öppenvård
• Utförd MR
Röntgen
• Slätröntgen/DT för att utesluta fraktur och/eller allvarlig ligamentskada
De flesta patienter med nackbesvär efter trauma behöver röntgas, men långtifrån alla
behöver röntgas akut. Vid misstanke på neurologisk skada är MR ett komplement.
• I sällsynta fall kan patienten ha ådragit sig halsryggsdiskbråck
med tecken på rotpåverkan. I dessa fall bör remiss till MR skickas
Ortopedi
• Endast patienter som är aktuell för operation.
Bröstrygg
Bröstrygg
Primärvården
Smärtan i bröstryggen kan oftast relateras till muskulatur och leder i bröstryggen.
Diskbråck i bröstryggen kan förekomma men är mycket sällsynt. En nervrotspåverkan i bröstryggen ger utstrålande smärta utmed revbenet fram mot bröstet.
Osteoporos/ kotkompressioner kan orsaka bröstryggsmärtor.
Behandling
Smärtor i bröstryggen där orsaken är från muskler och skelett kan med fördel behandlas av sjukgymnast.
Röntgen
Slätröntgen
- Förstahandsundersökning vid frågeställning fraktur, osteoporotiska kotkompressioner, degenerativa förändringar, scolios
MR
- Undersökning vid frågeställning metastaser, inflammatoriska och infektiösa förändringar
DT
- Vid multitrauma undersöks bröstryggen med DT i samband med DT thorax. Vid övriga frågeställningar har DT ingen plats i utredningen.
Ortopedi
- Ställningstagande till operativ åtgärd av Thoracala diskbråck
Ländrygg
Diskbråck i ländryggen
Primärvården
• Anamnes
• Klinisk undersökning inklusive status och tester.
Ryggundersökning med neurologstatus, utesluta Cauda equina syndrom
Analgetika – antiinflammatoriskt läkemedel
Sjukgymnastik
- funktionsbedömning
- information om vikten av fortsatt aktivitet
- ergonomisk rådgivning
- specifik sjukgymnastisk behandling
Remiss till röntgen
- MR är förstahands valet för denna patientgrupp. DT används när MR av någon anledning är kontraindicerat.
Remissinnehåll för MR-undersökning
- Frågeställning
- Anamnes
- Neurologstaus
- Vidtagna åtgärder/tidigare behandlingar i öppenvården
- Patienten planeras att remitteras till ortopeden för ställningstagande inför operation
Akut remiss – Ortopedkliniken
- Cauda equinasyndrom med blåspares
- Snabbt progredierande pares
Remiss – Ortopedkliniken
a) Funktionshindrande smärta i benet som går nedom knäleden och som följer nervrotens utbredningsområde. Rotsmärtan > ryggsmärtan
b)Positivt MR-fynd och ingen förbättring av 6 veckors konservativ behandling
c) Remiss till ortoped efter MR-svar
Remiss skickas till ortopedmottagningen när MR undersökning är utförd.
Remissinnehåll till ortopeden
• Frågeställning
• Anamnes
• Neurolog status
• Vidtagna åtgärder/tidigare behandlingar i öppenvård samt att patienten vill bli opererad
• Utförd MR
Pat ska vara informerad om rökstopp 4 v innan elektiv operation samt 8 v post op.
Röntgen
Vid MR-undersökning har 30 % av alla ryggfriska individer diskbråck. Prevalensen symtomgivande diskbråck är cirka 2 %
- MR
Ortopedi
• Ställningstagande till operation
Akut lumbago ischias
Primärvården
Anamnes
Ländryggsmärta med samtidig smärtutstrålning i benet (nedom knänivå). Smärta ofta med inslag av parestesier och domningar. Anses som akut upp till 12 veckor.
Klinisk undersökning inklusive status och tester.
Utesluta allvarliga bakomliggande sjukdomar som kräver akut behandling
Analgetika – antiinflammatoriskt läkemedel
Sjukgymnastik
- Funktionsbedömning
- Information om vikten av fortsatt aktivitet
- Ergonomisk rådgivning
- Specifik sjukgymnastisk behandling
Remiss till röntgen
- Sällan indicerat första 6 veckorna.
- Slätröntgen: Utförs på patienter vid en besvärsduration på mer än 6 veckor. Utförs på patienter med endast lokal ryggsmärta.
MR
Utförs om patienten har en känd malignitet som kan metastasera till skelettet eller om patienten uppvisar en atypisk bild där underliggande allvarlig sjukdom kan misstänkas.
DT
- Utförs som en primär undersökning på patienter över 70 år med rizopati vid misstanke på diskbråck -spinalstenos. MR på patienter under 70 år.
- Vid positiva fynd på diskbråck se information under Diskbråck
- Vid positiva fynd för spinal stenos se information under Spinal stenos
Remiss till ortopedklinik
Oftast ej indicerat
Röntgen
Se ovan.
Ortopedi
Ställningstagande till operation
Scolios
Primärvården
Anamnes och klinisk undersökning
- Undersöks i förskoleklass, samt vid 10,12 och14 års ålder.
- Korrigera för benlängdsskillnad
- Observera att stora födelsemärken eller hårtofsar – kan vara tecken på missbildning av ryggraden.
- Följ med fingret från nacke och nedåt – för att upptäcka spondylolisteshak.
- Undersök ryggen även i framåtböjt läge.
Återbesök
- Vid lätt scolios kan barnet följas halvårsvis före puberteten och därefter årsvis till 2 på varandra lika undersökningar.
- Ryggen växer hos flickor till ca 16 år och hos pojkar till 18 år.
- Det är svårt att bedöma scoliosgraden – röntga gärna för att skaffa klinisk erfarenhet.
Remiss till röntgen
- Beställ scoliosundersökning samt dessutom vid förstagångsundersökning röntgen bröstrygg och röntgen ländrygg.
Remiss – Ortopedkliniken
- Cobbs vinkel över 20° innan tillväxtspurten
Remissinnehåll till ortopeden
• Frågeställning
• Anamnes
• Ärftlighet
• Mensdebut/pubertet
• Längd (gärna kopia på tillväxtkurva)
• Röntgenresultat
Röntgen
• Se ovan
Ortopedi
• Behandling med Bostonkorsett. Korsett förhindrar progress men gör inte ryggen rakare.
• Svårare fall opereras.
Spinal stenos
Primärvården
Anamnes
- Gångsvårigheter, domningar och ansträngningsrelaterad värk framförallt i ben men även i rygg. Flexion av ryggen lindrar besvär.
- Gångsträcka
- Differentialdiagnos – Arteriell claudication
Klinisk undersökning inklusive status och tester.
- Patienten kan ha svåra subjektiva symtom men sparsamma fysikaliska undersökningsfynd
- Neurologstatus (sensorik, reflexer)
- Röda flaggor
- Gula flaggor
Analgetika – antiinflammatoriskt läkemedel
Sjukgymnastik
- Stenosen påverkas inte av träning men med hjälp av övningar och muskelträning kan patienten förhindra ökad lordosering av ryggen
- Konditionsfrämjande övningar som cykling eller gångträning i uppförslut kan ge lindring.
Remiss till röntgen
MR är förstahands valet för denna patientgrupp.
Remiss – Ortopedkliniken
Vid uttalade eller progredierande symptom bör patienten remitteras till ortoped för preoperativ bedömning.
Remissinnehåll till ortopeden
- Frågeställning
- Anamnes
- Neurologstatus
- Vidtagna åtgärder/tid behandlingar i primärvård
- Utförd MR
Remiss skickas till ortopedmottagningen när MR undersökning är utförd.
Patient ska vara informerad om rökstopp 4 v innan elektiv operation samt 8 v post op.
Röntgen
MR
- Slätröntgen - ej aktuellt vid denna diagnos.
Ortopedi
- Ställningstagande till operation
Axel
AC - ledsartros
Primärvård
Anamnes.
Vanlig delkomponent i ett subacromiellt impingement.
Klinisk undersökning inklusive status och tester
- Palpationsömhet direkt eller indirekt över AC-led
- Painful arc i abduktion 160-180°
- Horisontell adduktion sign pos.
- Smärtfri efter lokalanestesi i eller över led
Analgetika – antiinflammatoriskt läkemedel
- Prova att ge kortison injektion i AC –led
Sjukgymnastik
- Smärtlindring
- Anpassad träning
- Patientutbildning
Remiss till ortopedklinik
- Ingen förbättring efter 6 mån trots genomgången konservativ behandling bestående av adekvat sjukgymnastik och kortisoninjektioner
- Patienten är intresserad av att bli opererad med lateral clavikeländsresektion
PatIent ska vara informerad om rökstopp 4 v innan elektiv operation samt 8 v post op.
Remissinnehåll till ortopeden
- Frågeställning och anamnes
- Status
- Tester enligt kliniska undersökningen
- Röntgen utförd
- Sjukgymnastik
Röntgen
Slätröntgen – remiss skrivs av primärvårdsläkare
OBS! Många har röntgenverifierad artros i AC-led men få har kliniska besvär
Riktad frågeställning i form av diagnosförslag viktig för val av projektion
Ortopedi
- Beslut om MR undersökning
- Ställningstagande till operation
Axelartros - glenohumeralledsartros
Primärvård
Anamnes
Idiopatisk. Posttraumatisk efter glenohumeral luxation eller proximal humerusfraktur. Kan vara ett led i en generell artros sjukdom
Klinisk undersökning inklusive status och tester.
- Nedsatt rörelseomfång
- Ibland stor skillnad på aktivt och passivt rörelseomfång
- Smärta vid de flesta funktionella aktiviteter av armen
Analgetika – antiinflammatoriskt läkemedel
Sjukgymnastik
- Symtomatisk behandling för att om möjligt undvika tilltagande stelhet och smärta
Remiss till ortopedklinik
- Indikation för axelartroplastik är vilovärk, nattliga smärtor, rörelsesmärta med funktionsinskränkning samt att patienten vill bli opererad med axelplastik.
Remissinnehåll till ortopedi
- Frågeställning och anamnes
- Status, rörelseomfång aktivt och passivt
- Röntgen
- Sjukgymnastik
Patient ska vara informerad om rökstopp 4 v innan elektiv operation samt 8 v post op.
Röntgen
- Slätröntgen - skrivs av primärvårdsläkare
- MR/Ultraljud beställs vid behov av ortopedläkare
- Riktad frågeställning i form av diagnosförslag viktig för val av projektion
Ortopedi
- Ställningstagande till operation
- Beslut om MR undersökning
Rotatorcuffruptur trauma - icke trauma
Trauma
Primärvården
Anamnes
- Aktuellt trauma
Klinisk undersökning inklusive status och tester.
- Distalstatus
- Röntgen AKUT
- Antiinflammatoriskt läkemedel
- Analgetika
- Remiss till sjukgymnast
- Uppföljning 1-2 veckor
Vid uppföljningen efter 1-2 veckor
- Rörelseomfång aktivt /passivt
- Svaghet/smärta utåtrotation - rotatorcuffen
- Jobe´s sign - supraspinatus
- Lift off sign – subscapularis
- Drop arm sign
- Impingement signs (3 st) Neer,Hawkin, painful arc
- Impingement test – lokalanestesi
Subacromiell kortisoninjektion
Sjukgymnastisk behandling
- patientutbildning
- smärtlindring
- öka det subacromiella utrymmet
- anpassad träning
Remiss till ortopedklinik
- Cuffruptur hos individ med krav på god axelfunktion
- Ingen förbättring vid återbesöket på 1-2v samt kliniska tecken på ruptur
- Patienten är intresserad av att bli opererad.
Remissinnehåll till ortopeden
- Frågeställning och anamnes
- Status
- Tester enligt kliniska undersökningen
- Röntgen - slät
- Sjukgymnastik
Patient ska vara informerad om rökstopp 4 v innan elektiv operation samt 8 v post op.
Röntgen
- Slät röntgen/ultraljud - akut
- MR beställs vid behov av ortopedläkare
- Riktad frågeställning i form av diagnosförslag viktig för val av projektion
Ortopedi
- Ställningstagande till operation
- Beslut om MR undersökning
- NKO rekommenderar op inom 6 veckor
Icke trauma
Anamnes
- Ensidigt arbete/träning under lång tid ovan axelnivå.
Klinisk undersökning inklusive status och tester.
- Distalstatus
- Rörelseomfång aktivt /passivt
- Svaghet/smärta utåtrotation - rotatorcuffen
- Jobe´s sign - supraspinatus
- Lift off sign – subscapularis
- Drop arm sign
- Impingement signs (3 st) Neer, Hawkin, painful arc
- Impingement test – lokalanestesi
Analgetika – antiinflammatoriskt läkemedel
Subacromiell kortisoninjektion
- Sjukgymnastisk behandling
- patientutbildning
- smärtlindring
- öka det subacromiella utrymmet
- anpassad träning
Remiss till ortopedklinik
- Ingen förbättring efter 3 mån trots genomgången konservativbehandling bestående av adekvat sjukgymnastik och kortisoninjektioner
- Patienten är intresserad av att bli opererad.
Remissinnehåll till ortopeden
- Frågeställning och anamnes Trauma – Icke trauma
- Status
- Tester enligt kliniska undersökningen
- Röntgen - slät
- Sjukgymnastik
Patient ska vara informerad om rökstopp 4 v innan elektiv operation samt 8 v post op.
Röntgen
- Slät röntgen – remiss skrivs av primärvårdsläkare
- MR/ultraljud beställs vid behov av ortopedläkare
- Riktad frågeställning i form av diagnosförslag viktig för val av projektion
Ortopedi
- Ställningstagande till operation
- Beslut om MR undersökning
- NKO rekommenderar op inom 3 månader
Subacromiellt impingement
Primärvård
Anamnes repetitivt /statiskt arbete i eller ovan axelhöjd
- Uppmärksamma att generell ledlaxitet kan ge upphov till ett impingement
- Ledlaxitet enligt Carter, Wilkinson och Beighton
Klinisk undersökning inklusive status och tester.
- Distalstatus
- Rörelseomfång aktivt /passivt
- Neer - passivt forcerad framåtflexion med pronerad hand
- Hawkin´s sign
- Painful arc 80-120°
- Impingement test
Analgetika – antiinflammatoriskt läkemedel
Subacromiell kortisoninjektion
- Kortison blandat med kortidsverkande lokalbedövning
- Kommer besvären tillbaka kan man med fördel ge ytterligare minst en till två subacromiala kortisoninjektioner och fortsatt sjukgymnastik
Sjukgymnastisk behandling
- Öka det subacromiella utrymmet
- Anpassad träning
- Smärtlindring
- Patientutbildning
Remiss till ortopedklinik
- Ingen förbättring efter 6 mån trots genomgången konservativ behandling bestående av adekvat sjukgymnastik och kortisoninjektioner
- Patienten är intresserad av att bli opererad.
Remissinnehåll till ortopeden
- Frågeställning och anamnes
- Status, tester enligt kliniska undersökningen
- Röntgen utförd
- Sjukgymnastik
Patient ska vara informerad om rökstopp 4 v innan elektiv operation samt 8 v post op.
Röntgen
- Slätröntgen om behov finns - skrivs av primärvårdsläkare
- MR/Ultraljud beställs vid behov av ortopedläkare
- Riktad frågeställning i form av diagnosförlag viktig för val av projektion
Ortopedi
- Beslut om MR undersökning
- Ställningstagande till operation
- Undersökningsschema trauma - Icke trauma [30 kB, DOC]
Hand
Ganglion
Primärvård
Anamnes och klinisk undersökning
Ganglion är den vanligaste mjukdelsknutan i handen. Den kan uppkomma i vilken led som helst men finns vanligen på handens ryggsida, handens handflatesida, på fingrarnas ytterleder och kring fingerbasernas böjsenor. Ganglion kan även uppkomma på fotryggen.
Besvären av ett ganglion varierar och många har inga besvär. Ibland kan knutan ge lokal värk och kan i vissa fall trycka på senor och nerver.
Ett ganglion är helt godartat.
Behandling
- Behövs oftast inte om det inte ger några besvär. Försvinner oftast spontat.
- Vid besvär kan ganglier punkteras och vätskan sugas ut samt Cortison injiceras.
- Operation blir aktuellt först efter att konservativ behandling prövats och när gangliet förorsakar uppenbarliga besvär för patienten.
Remiss till röntgen
Ej aktuellt
Remiss – Ortopedkliniken
Aktuell först efter att konservativ behandling utförts utan effekt och att gangliet förorsakar uppenbarliga besvär för patienten.
Röntgen
- Röntgen, ultraljud, MR, DT ej aktuellt.
Ortopedi
- Operation av ganglier som trots upprepade konservativa behandlingar återkommer och som förorsakar uppenbarliga besvär för patienten.
Remissinnehåll
- Frågeställning
- Anamnes
- Vidtagna åtgärder/tid behandlingar i öppenvård
Höftled
Höftartros
Primärvården
Anamnes
De kliniska symtomen är smärta, rörelseinskränkning och funktionsförlust
Klinisk undersökning
- Gångmönster med förkortad steglängd och hälta.
- Rörelseomfång
- Muskelatrofi
- Strukturell benförkortning
Grundbehandling av artros
Läkemedelsverkets rekommendationer vid artros
- Information om sjukdomen, vilka uttryck den kan ta sig och tänkbar utveckling.
- Viktminskning. Övervikt innebär en stor belastning på lederna.
- Träningsråd strukturerad träning med sjukgymnast som omfattar ett personligt träningsprogram och råd om motionsalternativ.
- På de platser där det finns artrosskola bör patienten delta i sådan verksamhet.
Denna behandling ska erbjudas alla patienter med artros så tidigt som möjligt i sjukdomsförloppet
Kompletterande behandling
- Analgetika – antiinflammatoriskt läkemedel i första hand om patienten tål NSAID, annars paracetamol
- Arbetsterapi, hjälpmedel, anpassning av hemmet och arbetsplatsen
Remiss till röntgen
- Inte nödvändig för att initiera behandling
- För att verifiera diagnosen
- DT/MR ej indicerad undersökning
Remiss – Ortopedkliniken
Vid besvärlig värk och belastningssmärta trots genomgången grund- och kompletterings behandling och att patienten vill bli opererad.
Informera om att patienter som ska genomgå elektiv kirurgi ska vara rökfria 4 v innan planerad operation samt 8 v post op. Patientens BMI ska vara under 40 för att en operation ska kunna bli aktuell.
Remissinnehåll till ortopeden
- Frågeställning
- Preliminär diagnos
- Symtom – smärta/värk
- Symtom – gång /funktion
- Röntgen ( får ej vara äldre än 12 månader)
- Värdering av allmäntillståndet inför operation
- BMI/längd och vikt
- Kompletterande uppgifter ( anamnes, läkemedel genomgångna behandlingar, socialt)
- Patienten vill bli opererad
Röntgen
- Slätröntgen
Ortopedi
- Ställningstagande till operation
Knä
Knäartros
PRIMÄRVÅRDEN
Anamnes
- De kliniska symtomen är belastning och rörelsesmärta, stelhet och funktionsförlust
Klinisk undersökning
- Gångmönster med förkortad steglängd och hälta.
- Rörelseomfång
- Muskelatrofi
- Strukturell benförkortning
- Grundbehandling av artros, tappa knät, kortisoninjektioner.
Läkemedelsverkets rekommendationer vid artros
Grundbehandlingen av artros enligt såväl svenska som internationella behandlingsrekommendationer utgörs av:
- Information om sjukdomen, vilka uttryck den kan ta sig och tänkbar utveckling.
- Viktminskning. Övervikt innebär en stor belastning på lederna.
- Träningsråd Strukturerad träning med sjukgymnast som omfattar ett personligt träningsprogram och råd om motionsalternativ.
- På de platser där det finns artrosskola bör patienten delta i sådan verksamhet.
Denna behandling ska erbjudas alla patienter med artros så tidigt som möjligt i sjukdomsförloppet
Kompletterande behandling
- Analgetika – antiinflammatoriskt läkemedel i första hand, om patienten tål NSAID annars paracetamol
- Vid hydrops tappning + kortisoninjektioner
- Arbetsterapi ,hjälpmedel, anpassning av hemmet och arbetsplatsen
Remiss till röntgen
Inte nödvändig för att initiera behandling
För att verifiera diagnos
MR eller DT ej indicerat
Remiss – Ortopedkliniken
Vid besvärlig värk och belastningssmärta trots genomgången grund- och kompletteringsbehandling och att patienten vill bli knäplastikopererad. Ej aktuellt med artroscopisk undersökning av dessa patienter. Informera om att patienter som ska genomgå elektiv kirurgi ska vara rökfria 4 v innan planerad operation samt 8 v post op. Patientens BMI ska vara under 40 för att en operation ska kunna bli aktuell.
Remissinnehåll till ortopeden
- Frågeställning
- Preliminär diagnos
- Symtom – smärta/värk
- Symtom – gång /funktion
- Status (hydrops, sträckdefekt, instabilitet, felställning
- Röntgen ( får ej vara äldre än 12 månader)
- Värdering av allmäntillståndet inför operation
- BMI/längd och vikt
- Kompletterande uppgifter (anamnes, läkemedel genomgångna behandlingar, socialt)
- Patienten vill bli opererad
Informera om att patienter som ska genomgå elektiv kirurgi ska vara rökfria 4 v innan planerad operation samt 8 v post op
Röntgen
- Slätröntgen
Ortopedi
- Ställningstagande till operation
Fot
Ganglion
Primärvården
Anamnes och klinisk undersökning
Ganglion är den vanligaste mjukdelsknutan i handen. Den kan uppkomma i vilken led som helst men finns vanligen på handens ryggsida, handens handflatesida, på fingrarnas ytterleder och kring fingerbasernas böjsenor. Ganglion kan även uppkomma på fotryggen.
Besvären av ett ganglion varierar och många har inga besvär. Ibland kan knutan ge lokal värk och kan i vissa fall trycka på senor och nerver.
Ett ganglion är helt godartat.
Behandling
- Behövs oftast inte om det inte ger några besvär. Försvinner oftast spontat.
- Vid besvär kan ganglier punkteras och vätskan sugas ut samt Cortison injiceras.
- Operation blir aktuellt först efter att konservativ behandling prövats och när gangliet förorsakar uppenbarliga besvär för patienten.
Remiss till röntgen
Ej aktuellt
Remiss – Ortopedkliniken
Aktuell först efter att konservativ behandling utförts utan effekt och att gangliet förorsakar uppenbarliga besvär för patienten.
Röntgen
- Röntgen, ultraljud, MR, DT ej aktuellt.
Ortopedi
Operation av ganglier som trots upprepade konservativa behandlingar återkommer och som förorsakar uppenbarliga besvär för patienten.
Remissinnehåll
- Frågeställning
- Anamnes
- Vidtagna åtgärder/tid behandlingar i öppenvård
Habituell tågång
Primärvården
Anamnes och klinisk undersökning
Det är vanligt att småbarn går på tå. Med det menas vanligen att barnet går på tå på samma sätt på båda fötterna.
Fötterna är normala till sitt utseende och har en normal rörlighet i lederna.
Barnet står inte på tå hela tiden, utan kan också stå på normalt sätt med hela foten inklusive hälen i golvet.
Det är viktigt att barnet någon gång blir noggrant undersökt av läkare på BVC så att man kan utesluta någon ovanligare bakomliggande orsak, till exempel korta hälsenor eller nervskada som också kan leda till tågång.
Var observant på ensidig tågång – utred om eventuell spasticitet
Information till föräldrar
- Liksidig tågång är ett mognadsproblem
- Habituell tågång brukar rätta till sig av sig självt allt eftersom barnet blir större.
- Tågång kan i vissa fall hålla i sig upp till skolåldern
Remiss till röntgen
- Ej aktuellt
Remiss – Ortopedkliniken
- Vid kliniskt förkortad hälsena
Remissinnehåll till ortopeden
- Frågeställning
- Anamnes
Röntgen
- Ej Aktuellt
Ortopedi
- Ställningstagande till åtgärd.
Hallux valgus
Primärvården
Anamnes och klinisk undersökning
Gradvis tilltagande smärtor över en uppdrivning som utvecklas på medialsidan av caput metatarsale I. Vanligt med nedsjunket främre fotvalv.
Tipsa om bra skor – breda skor
Nedsjunket främre fotvalv korrigeras med främre pelott
Remiss till röntgen
- Vid bedömning av operativ åtgärd
- Frågeställning hallux valgus.
- Belastade slätröntgenbilder
Normalt är vid belastning vinkeln mellan första och andra metatarsalbenet (IM vinkel) < 10 grader samt stortåns (hallux) utåtvinkling (valgus) mot andra tån (HV vinkel) < 15 grader. Vinklar som överstiger de normala används som definition av hallux valgus.
Remiss – Ortopedkliniken
Vid besvärlig värk och belastningssmärta trots adekvat konservativ behandling
Remissinnehåll till ortopeden
- Frågeställning
- Anamnes
- Vidtagna åtgärder/tid behandlingar i öppenvård
- Röntgen utförd
Informera om att patienter som ska genomgå elektiv kirurgi ska vara rökfria 4 v innan planerad operation samt 8 v post op
Röntgen
- Slätröntgen
Ortopedi
- Ställningstagande till operation
Operation kan bli aktuell vid en vinkel >30°
Plantarfasciit
Primärvården
Anamnes och klinisk undersökning
Överbelastningsskada med ömhet vid övergången mellan calcaneus och plantarfascian. Sjukdomshistoria med gradvis utveckling av symtomen är typisk. Överbelastning, pronationstendens, dåliga skor är vanliga orsaker till besvären
Analgetika – antiinflammatoriskt läkemedel
Sjukgymnastik
- Avlastande alternativ träning
- Korrigering av utlösande inre och yttre faktorer
- Tejpning
Avlastande - stödjande skoinlägg
- Hästskoformat inlägg, bekostas av patienten själv.
- Hjälpmedelsriktlinjer
Remiss till röntgen
- Slätröntgen vid misstanke om stressfraktur.
- MR ej indicerat.
Remiss – Ortopedkliniken
Nej, ortopeden har ingen ytterligare behandling att erbjuda.
Röntgen
Röntgen kan ibland behövas för att utesluta stressfraktur. Ibland visar röntgen en exostos (hälsporre) vid infästningen av plantarapponeurosen på calcaneus. Detta innebär ingen förändring i behandling eller prognos. En extostos kan man hitta även hos symtomfria personer.
Ortopedi
- Ortopeden har ingen ytterligare behandling att erbjuda.
Plattfot - pes plano valgus
Primärvården
Anamnes och klinisk undersökning
Plattfothet är vanligt hos befolkningen men de allra flesta har aldrig några besvär av det.
Några patienter kan dock utveckla en smärtsam kollaps av fotvalvet.
Barn har av naturen ett utplanade fotvalv upp till 5 års ålder. Fotvalven på barn över 5 år kan kontrolleras genom att låta barnet ställa sig i ”tå stående” . Vid vanlig pes plano valgus formar då hålfoten en bra båge
Stödjande skoinlägg
Oftast ej aktuellt. Inlägg ändrar inte fotens utseende. Inlägg är ej bidragsberättigade.
Remiss till röntgen
Belastad bild inför operation när det gäller vuxna.
Remiss – Ortopedkliniken
- Ensidig smärtande plattfothet som utvecklas under sex månader, i övre medelåldern och däröver, kan tyda på engagemang av tibialis posteriussenan
- Barn med grav plattfothet, det vill säga går på mediala malleolen
Remissinnehåll till ortopeden
- Frågeställning
- Anamnes
- Neurologstatus
- Vidtagna åtgärder/tid behandlingar i öppenvård
Röntgen
- Belastad bild inför op, gäller vuxna.
Ortopedi
- Ställningstagande till behandling.