Vaginal- och cervixodling
Utförande laboratorium
Mikrobiologiska laboratoriet, Sunderby sjukhus
Remiss
I första hand elektronisk remiss (VAS-kod: ODLING)
Om kliniken ej kan skicka elektronisk remiss: Mikrobiologiska laboratoriets pappersremiss.
Viktig remissinformation: Ange kliniska symtom med aktuell frågeställning och provtagningslokal. Är patienten gravid skall detta framgå. Dessa uppgifter är avgörande för hur provet omhändertas och bedöms på laboratoriet.
Provtagning
Odlingspinne i transportrör med agar (svart kork art. nr. 16205)
Cervix: Portio friläggs med spekulum, torka portio med steril tork. Rotera pinnen i cervixkanalen. Dra tillbaka pinnen utan att vidröra vaginalväggen.
Vagina: Rotera pinnen mot slidväggen, 2-3 cm upp.
Observera att sexuellt överförda infektioner (C.trachomatis, N.gonorrhoeae,
M. genitalium, syfilis) inte detekteras vid vanlig genital odling utan kräver
riktad diagnostik.
Mikroskopi av wet smear skall användas för diagnostik av bakteriell vaginos och Trichomonasinfektion. Även vid candidavulvovaginit rekommenderas denna metod.
Vid frågeställning GBS hos gravida vg se
Grupp B streptokocker/Streptococcus agalactiae odling - Vårdgivarwebb Region Norrbotten
Vid jästsvampfrågeställning vg se
Svamp, jästsvampar (Candida) - Vårdgivarwebb Region Norrbotten
Provtagningsmaterial
Provhantering
Prov transporteras till laboratoriet snarast möjligt. Förvaras i kyl innan transport.
Svarsrutiner
2-5 dagar.
Referensintervall/Beslutsgräns
Ingen/sparsam/måttlig/riklig växt.
Indikation
Persisterande flytningar där etablerade STI-agens, bakteriell vaginos samt jästsvampinfektion ej kunnat påvisas. Endometrit, salpingit, postoperativa infektioner. Vaginal irritation och flytning hos småflickor. Actinomycesinfektion hos spiralbärare. Intrauterin fosterdöd. Misstanke om TSS ”tampongsjuka”.
Recidiverande candidavaginit.
Medicinsk bakgrund/Tolkning
Avvikande vaginal flytning, eventuellt med sveda och klåda är ett vanligt symtom hos kvinnor i fertil ålder. Dominerande orsaker till dessa flytningar är bakteriell vaginos, jästsvamp eller sexuellt överförda infektioner såsom klamydia, gonokocker eller Mycoplasma genitalium. Med undantag från jästsvamp kan inget av detta detekteras vid allmänodling från vagina/cervix utan kräver riktad diagnostik. Diagnostik av jästsvamp baseras i första hand på symtom, kliniska fynd samt mikroskopi av wet smear. Vid otillräcklig behandlingseffekt eller frekvent återkommande besvär kan vaginal
svampodling övervägas för att detektera eventuella jästsvampsarter med flukonazolresistens. Bakteriell vaginos är en klinisk diagnos som bygger på Amsels kriterier.
Övre luftvägspatogena bakterier som grupp A streptokocker, Haemophilus och Pneumokocker kan orsaka flytning och vaginal irritation hos småflickor, men hittas ibland även hos vuxna kvinnor.
Vid sår och tampongsjuka (toxiskt chocksyndrom, TSS) är Staphylococcus aureus och Streptococcus pyogenes (grupp A streptokocker) primära patogener.
Vid höga gynekologiska infektioner som till exempel endometrit efter abort och förlossning och postoperativa infektioner, rekommenderas prov från cervix. Dessa infektioner är ofta polymikrobiella med en blandflora av aeroba och anaeroba bakterier till exempel S.pyogenes(GAS), E-coli och andra Enterobacteriales ssp, GBS, Bacteroides fragilis, anaeroba streptokocker, enterokocker och Stafylococcus aureus.
Fynden bedöms i relation till givna remissuppgifter.
Att resistensbestämning utförts innebär inget ställningstagande till antibiotikabehandling
Interferens och felkällor
Långsamväxande bakterier kräver riktad frågeställning, till exempel aktinomyces, eftersom de inte hinner växa ut utan förlängd odlingstid.
Vid inre genitala infektioner är odlingsfynd från vagina och cervix svårbedömda, eftersom koloniserande flora i vagina eller cervix ofta inte motsvarar infekterande agens i uterus, tubor, ovarier eller buk. Dessutom är det ofta svårt att detektera samtliga organismer som är inblandade i polymikrobiella infektioner.
Metod
Odling på agarplattor.
Ackrediterad
Nej