Hitta på sidan
Pneumoni
Nationellt kliniskt kunskapsstöd med regionala tillägg.
Diagnoskoder saknas
Diagnoskoder saknas
För närvarande är diagnoskoderna inte tillgängliga.
Vårdnivå, samverkan och remissrutiner
Vårdnivå och samverkan
Allvarlighets bedömning enligt DS-CRB65:
D Diagnos - Allvarlig grundsjukdom*
S Saturation - <90%
C Confusion - Nytillkommen förvirring
R Respiration - AF >30
B Blodtryck - Systoliskt <90 eller diastoliskt <60
65 Ålder - >65 år
1 poäng för varje uppfylld markör.
Primärvården hanterar
- Primärvård hanterar CRB-65 0-1** poäng.
- Allmänmedicinska vårdplatser DS-CRB65 0-3*** poäng efter individuell bedömning.
Specialistvården hanterar
- CRB-65 2-6*** poäng, även 1 poäng i vissa fall
* Med allvarlig grundsjukdom avses tidigare känd hjärtsvikt, lungsjukdom, njursjukdom, leversjukdom,
neurologisk/cerebrovaskulär sjukdom samt aktuell malignitet.
** Öppenvård kan övervägas. Hypoxi, hög andningsfrekvens, lågt blodtryck eller förvirring innebär i allmänhet behov av inläggning liksom förekomst av allvarlig grundsjukdom.
*** Intensivvård ska övervägas vid allvarlig svikt i andning eller cirkulation.
DS-CRB65 som stöd för beslut om lämplig vårdnivå.
| DS-CRB65 | 0 | 1 | 2 - 3 | 4 - 6 |
| Vårdnivå | Öppenvård | Öppenvård eller sjukhusvård** | Sjukhusvård i normalfallet*** | Intensivvård bör övervägas |
Remissrutiner
- Telefonkonsultation med medicin bakjour/akuten på närmaste sjukhus, om inläggning behövs.
- Telefonkonsultation med infektionskliniken vid svårare fall.
Remiss
- Akutmottagning till geografisk närmaste akutmottagning
- Infektionssjukvård Sunderby sjukhus - Infektionsmottagningen Sunderby sjukhus
Specialistvården
- Remiss till hälsocentral för uppföljning efter utskrivning
Omfattning av kunskapsstödet
Kunskapsstödet gäller pneumoni hos vuxna. För kikhosta och pneumoni hos barn finns separata kunskapsstöd.
Kikhosta, 1177 för vårdpersonal
Pneumoni hos barn, 1177 för vårdpersonal
Om hälsotillståndet
Förekomst
Incidensen av samhällsförvärvad pneumoni är omkring 1 % och ökar tre till fyra gånger vid hög ålder. Pneumoni kräver sjukhusvård hos cirka 20–40 % av patienterna.
Orsaker
Den vanligaste och mest allvarliga orsaken till pneumoni i öppenvård är pneumokocker. Även andra mikroorganismer kan orsaka pneumoni och det förekommer blandinfektioner.
Virusorsakad pneumoni
De virus som oftast ses vid sjukvårdskrävande pneumoni är rhino-, RS- och metapneumovirus samt influensa och SARS CoV-2 som kan ge svår pneumoni.
Bakteriell pneumoni
Många olika bakterier kan orsaka pneumoni:
- Pneumokocker är den dominerande orsaken och har högst mortalitet.
- Haemophilus influenzae förekommer framför allt hos patienter med KOL.
- Staphylococcus aureus kan ibland orsaka pneumoni vid samtidig influensa.
- Mykoplasma ses främst hos personer under 50 år och är huvudsakligen självläkande.
- Chlamydophila pneumoniae (även kallat TWAR) är självläkande och drabbar oftast tonåringar samt unga vuxna.
- Legionella pneumophila och Chlamydophila psittaci (ortnitos) är ovanliga orsaker till pneumoni.
- Andra agens orsakar pneumoni främst hos svårt sjuka patienter.
Utredning
Symtom
Vanliga symtom är:
- allmänpåverkan
- nytillkommen uttalad trötthet
- feber och eventuellt frossa
- hosta med eller utan slem
- dyspné, andfåddhet
- andningskorrelerad bröstsmärta
- takykardi.
Vid pneumokocksepsis kan luftvägssymtom saknas initialt. Förvirring, buksmärta, diarré och kräkningar kan förekomma.
Feber och luftvägssymtom föreligger inte alltid initialt vid pneumoni hos äldre.
Mykoplasmapneumoni har ofta ett långsammare förlopp med huvudvärk, trötthet, låggradig feber och långdragen torrhosta.
Legionella och ornitos ger ibland svårare symtom med feber, allmänpåverkan, huvudvärk och förvirring.
Anamnes
Fråga om:
- rökning, aktuell eller tidigare
- nedsatt immunförsvar inklusive avsaknad av mjälte
- andra sjukdomar och eventuell aspirationsbenägenhet
- utlandsvistelse
- luftvägsinfektioner i omgivningen
- kontakt med fåglar, vid misstanke om ornitos
- vistelse i bubbelpool eller rum med luftkonditionering, vid misstanke om legionella.
Status
Notera följande:
- allmäntillstånd – kroppstemperatur, medvetandegrad, konfusion
- lungor – förhöjd andningsfrekvens, fokal dämpning, nedsatta andningsljud, rassel eller ronki
- saturation
- blodtryck, puls och perifer cirkulation.
Handläggning vid utredning
Pneumoni karaktäriseras av allmänpåverkan, feber, takypné och fokala fynd vid auskultation.
Allvarlighetsbedömning med hjälp av DS-CRB-65 kan vid pneumoni ge stöd i val av vårdnivå.
Att differentiera bakteriell och virusorsakad pneumoni utifrån status är sällan möjligt. Covid-19 bör övervägas vid pneumoni.
Allvarlighetsbedömning enligt DS-CRB-65
|
Kod |
Kriterium |
Poäng |
Beskrivning |
|
D |
diagnos |
1 |
Allvarlig grundsjukdom (hjärtsvikt, lungsjukdom, njursjukdom, leversjukdom, neurologisk eller cerebrovaskulär sjukdom, aktuell malignitet) |
|
S |
saturation |
1 |
Saturation < 90 % |
|
C |
confusion |
1 |
Nytillkommen konfusion |
|
R |
respiratory rate |
1 |
Andningsfrekvens ≥ 30 andetag per minut |
|
B |
blood pressure |
1 |
Systoliskt blodtryck < 90 mm Hg eller diastoliskt < 60 mm Hg |
|
65 |
ålder |
1 |
Ålder ≥ 65 år |
Provtagningar
Mikrobiologisk provtagning
Mikrobiologisk provtagning rekommenderas inte som rutin. Gör en individuell bedömning mot bakgrund av epidemiologi och riskfaktorer såsom misstanke om mykoplasma eller nedsatt immunförsvar. Analys av SARS-CoV-2 och influensa bör ske enligt aktuella rekommendationer.
Sputumodling och Nasofarynxodling
OBS! Viktigt att ange grundsjukdom, aktuella besvär, ev. immunsuppression, lobär penumoni, nosokomial eller samhällsförvärvad pneumoni, ev. ventilatorbehandling, antibiotikabehandling, misstanke om lungtularemi.
- Sputumodling Rutinodling - Vårdgivarwebb Region Norrbotten
- Nasofarynxodling - Vårdgivarwebb Region Norrbotten
Blododling
Viktig remissinformation:
- Kliniska symtom, misstänkt fokus och antibiotikabehandling
- Provlokalisation (perifer ven eller typ av kärlkateter), behövs speciellt för diagnos av kateterrelaterad sepsis.
- Tidpunkt för provtagning
- Eventuell svampfrågeställning om Mycosis-flaska ej tagits
- Eventuell misstanke om endokardit
- Vid misstänkt tularemi eller brucellos bör detta framgå i remissen då det finns risk för laboratoriesmitta.
- Blododling - Vårdgivarwebb Region Norrbotten
Blodprov
Överväg CRP om bilden inte är helt typisk för pneumoni, till exempel om det är svårt att skilja från akut bronkit. CRP kan också användas för att följa förloppet. CRP kan tolkas enligt följande:
- CRP > 100 mg/L med typiska symtom eller fynd talar för pneumoni
- CRP < 20 mg/L efter > 24 timmar utesluter med hög sannolikhet pneumoni som behöver antibiotikabehandlas
- symtom i > 1 vecka i kombination med CRP > 50 kan tala för pneumoni.
Undersökningar
Överväg lungröntgen om diagnosen är oklar.
Radiologisk undersökning rekommenderas för patienter i behov av inneliggande vård för samhällsförvärvad pneumoni, dock behövs inte rutinmässig i primärvården hos patienter med klar klinisk bild och 0-1 poäng DS-CRB65.
6 - 8 veckor en rimlig tid för bilddiagnostisk uppföljning när sådan är indicerad.
Differentialdiagnoser
Akut bronkit är den vanligaste differentialdiagnosen och kännetecknas av opåverkad patient med besvärande hosta, med eller utan upphostningar och spridda, liksidiga biljud.
Andra differentialdiagnoser till pneumoni är:
- pleurit
- lungemboli
- lungödem
- sepsis
- kikhosta
- tuberkulos
- vaskulit
- malignitet.
Behandling
Handläggning vid behandling
Vid tecken till allvarlig infektion, handlägg enligt rekommendation för sepsis. Ge råd om och stöd för rökstopp vid behov.
Förebyggande åtgärder
Pneumokockvaccination förebygger inte pneumoni hos vuxna, men minskar risken för svår sjukdom och död i samband med pneumokockinfektion. Vissa grupper löper en ökad risk att bli allvarligt sjuka av pneumokocker och omfattas därför av ett nationellt vaccinationsprogram.
Behandlingsval
Om peroral behandling i öppenvård bedöms lämplig, behandla enligt nedanstående:
- i första hand – behandla med tablett penicillin V 1 g x 3 i 7 dagar
- hos patient med KOL – behandla med amoxicillin 750 mg x 3 i 7 dagar
- vid penicillinallergi eller terapisvikt – behandla med tablett doxycyklin 100 mg, 2 x 1 i 1 dag, därefter 1 x 1 i 6 dagar, i totalt 7 dagar.
Uppföljning
Uppföljning efter sex till åtta veckor rekommenderas till patienter som röker eller haft en allvarlig pneumoni. Lungröntgenkontroll efter sex till åtta veckor övervägs vid komplicerat förlopp, kvarvarande symtom samt för nuvarande eller tidigare rökare som är 40 år och äldre.
Överväg utredning av astma eller KOL vid anamnes på obstruktivitet.
Komplikationer
Följande komplikationer kan ses vid pneumoni:
- Svår infektion kan utvecklas till acute respiratory distress syndrome (ARDS) och sepsis.
- Pleuravätska kan orsaka kvarstående feber, dyspné och smärta.
- Obstruktivitet kan ses i efterförloppet.
- Kardiella besvär som hjärtsvikt och förmaksflimmer förekommer främst hos äldre.
- Lungabscess och empyem är ovanliga komplikationer.
Försäkringsmedicin och intyg
Sjukskrivning
Vanlig sjukskrivningstid är en till två veckor men är varierande beroende på pneumonins svårighetsgrad och eventuell samsjuklighet.
Patientmedverkan och kommunikation
Stöd och information för patient och närstående
Relaterad information
Covid-19 - Nationellt vårdprogram, Svenska infektionsläkarföreningen
Strama, Samverkan mot antibiotikaresistens
Samhällsförvärvad pneumoni - Vårdprogram från SILF, Svenska infektionsläkarföreningen
Region Norrbottens lokala tillägg har tagits fram i samarbete med allmänläkarkonsult (ALK) för infektionssjukdomar, Infektionssjukvården Sunderby sjukhus, laboratoriemedicin och bild och funktionsmedicin.
