Kärlkateterspets
Utförande laboratorium
Mikrobiologiska laboratoriet, Sunderby sjukhus
Remiss
I Cosmic: Mikrobiologi / Kateter/Dränspets / Kärlkateterspets
Beställare utan tillgång till Cosmic kan använda Klinisk Mikrobiologis pappersremiss
Viktig remissinfo: Ange var kateter har varit lokaliserad och typ av kärlkateter!
Provtagning
Desinfektera kateterns insticksställe med sprit och låt lufttorka innan katetern avlägsnas utan att katetern kontamineras. Klipp av ca 5 cm med steril sax och för kateterns distala spets ned i transportburk med agar (beställs från laboratoriet), alternativt sterilt rör med skruvlock. Om sterilt rör används ska man tillsätta några droppar steril 0,9% NaCl.
Vid misstanke om kateter-relaterad bakteremi ska även blododling tas, ett par flaskor från katetern och ett par från en perifer ven.
Vid misstanke om lokal hudinfektion ta pinnprov för sårodling efter kateterutdragning.
Provhantering
Förvaras kylt. Transporteras snarast till laboratoriet.
Svarsrutiner
Positiv odling besvaras inom 2-3 dagar: Växt av (namn på bakterie/svamp) + resistensbestämning
Referensintervall/Beslutsgräns
Växt / Ingen växt
Indikation
Misstanke om kateter-relaterad sepsis/bakteremi eller vid misstanke om infektion vid instickstället (cellulit).
Medicinsk bakgrund/Tolkning
Misstanke om kateter-relaterad sepsis/bakteremi eller vid misstanke om cellulit (inflammation kring insticksstället). De vanligaste bakteriearterna som isoleras från kärlkatetrar inkluderar S. aureus,
enterokocker, Candida, Enterobacterales, Pseudomonas och arter tillhörande hudlora som t.ex. Corynebakterier och koagulasnegativa stafylokocker.
Intravasala katetrar kan infekteras genom att bakterier/jästsvamp växer in från insticksstället längs katetern, genom att bakterier/jästsvamp fastnar på katetern i samband med bakteriemi/sepsis eller genom att de tillförs via infartsvägarna. Bakterier som fastnat på en venkateter är ofta svåra att eliminera med antibiotika, och den infekterade katetern utgör ett fokus från vilket bakterier sprids med blodet. Den infekterade katetern utgör ett fokus för bakteriemi och sepsis.
Tiden som patienten har en central venkateter (CVK) är den viktigaste riskfaktorn för infektion.
Frekvensen av koloniserade katetrar anges i studier till 14-40% medan frekvensen kateterrelaterade infektioner varierar mellan 2-30/ 1000 kateterdagar.
Typer av kärl-katetrar: Central venkateter (CVK), perifer venkateter (PVK), central dialyskateter (CDK), port-a-cath (PAC) eller PICC-line.
Odling från kateterspets ska bara utföras när en kateter avlägsnas p.g.a. misstanke om kateterrelaterad infektion i blodbanan. Diagnostiken bygger på att samma mikroorganism återfinns i både odling från kateterspetsen och i blododling. Vid misstanke om lokal hudinfektion vid instickstället ska en vanlig sårodling tas.
Metod
Anrikning i aerob buljong, därefter utodling för både bakterier och jästsvamp.
Ackrediterad
Nej