Clostridiodes difficile toxin
Utförande laboratorium
Mikrobiologiska laboratoriet, Sunderby sjukhus
Remiss
I första hand elektronisk via VAS (VAS-kod Fclost.) alternativt Mikrobiologiska laboratoriets pappersremiss.
Provtagning
Ca 1 tsk flytande/lös faeces (ej fast!) i rör med sked utan tillsats, art. nr. 15450.
Ej bomullspinne!
Provtagningsmaterial
-
Rör faeces med skopa 20ml SArt.nr: 15450
Provhantering
Kyltransport. Prov bör testas så fort som möjligt men kan förvaras i kyl 2-8°C i 5 dagar.
Svarsrutiner
Utförs dagligen vardagar. Besvaras omgående Påvisad/Ej påvisad
Referensintervall/Beslutsgräns
Påvisad/Ej påvisad
Indikation
> 3 lösa avföringar senaste 24 timmar i nära anslutning till antibiotika behandling
Fast avföring är ingen indikation för analys och analyseras därför inte!
Medicinsk bakgrund/Tolkning
Metoden påvisar C. difficile med toxinbildande förmåga, men ej fritt toxin. Ett positivt svar behöver alltid tolkas tillsammans med klinisk bild.
C. difficile är anaeroba toxinbildande grampositiv stavar. Bakterien är den vanligaste orsaken till antibiotika-associerad diarré (AAD) och kolit och kan orsaka livshotande pseudomembranös kolit. Sjukdomsbilden kan variera från mycket lindrig diarré till väldigt hög feber och blodiga diarréer.
Så gott som samtliga kliniskt använda antibiotika kan utlösa C.difficile-infektion. Patienter som får diarré efter intagning bör testas för C. difficile.
Bakteriens förmåga att bilda sporer gör att den lätt sprids och är svår att eliminera från vårdmiljöer. Sporerna är mycket resistenta mot både upphettning och desinfektionsmedel och kan överleva i miljön i år och kan utsöndras i faeces lång tid efter avslutad behandling.
C. difficile bildar åtminstone två aktiva toxiner, A och B. Toxin B är ett extremt potent cytotoxin, tusenfalt mer potent än toxin A. De båda toxinerna orsakar svåra vävnadsskador på intestinal mukosa vilket resulterar i blodiga, vattniga diarréer. Toxinerna kan påvisas i feces och oftast kan båda toxinerna påvisas samtidigt. Cirka 25% av C. difficile-isolat producerar ej toxin och anses då inte vara sjukdomsframkallande.
Riskfaktorer är antibiotikabehandling ffa cefalosporiner, klindamycin, kinoloner i regel inom 2-(6) veckor), hög ålder, bakomliggande sjukdom till exempel malignitet, nedsatt njurfunktion, cytostatika behandling, tarmintervenstion såsom operation, sond, scopi.
Om misstanke på C. difficile-utbrott på avdelning skall odling begäras och provet ska skickas till Mikrobiologen i Umeå.
Interferens och felkällor
Tidigare positivt resultat medför att testet förväntas vara positivt 1-2 veckor. Förnyad provtagning under denna period är därför av lågt värde. Därför rekommenderas ingen laboratoriemässig utläkningskontroll. Vid diagnostik av recidiverande infektion är den kliniska bilden central.
Metodens höga känslighet gör att även bärarskap detekteras, därför ska endast prov tas vid klinisk misstanke på CDI, fast faeces ska inte analyseras. Påvisad toxin-gen kan ej skilja mellan bärarskap och infektion, utan det är en klinisk bedömning.
Metod
LAMP (loop mediated isothermal DNA amplification)
Med LAMP påvisas DNA kodande för C.difficile toxingen A och B. Metoden är betydligt känsligare än tidigare vanligt förekommande immunologiska toxintester.
Ackrediterad
Ja