Lutropin, luteiniseringshormon (LH), S-
Utförande laboratorium
Klin kem lab Sunderbyn
Remiss
Elektroniskt via VAS (provkod: LH) alt pappersremiss
Provtagning
SERUM
Venblod i gelrör, art. nr. 12631 alternativt kapillärblod (mikrotainer med gel) art. nr. 13066.
Provtagningsmaterial
-
Vakuumrör Serum med gel, guldgul, 5/3,5mlArt.nr: 12631
-
Microtainerrör Gul koagulat.aktivator MicrogardArt.nr: 13066
Provhantering
Centrifugeras i 5 minuter 22°C vid 2400 x g.
Centrifugerat prov hållbart:
Gelrör: 7 dygn i kyl.
Avhällt serum: 6 månader i frys.
Svarsrutiner
Analyseras dagligen
Referensintervall/Beslutsgräns
Kvinnor:
Follikelfas: 1,8-12 IE/L
Ovulationsfas: 7,6-89 IE/L
Lutealfas: 0,6-14 IE/L
Postmenopaus: 5,2-62 IE/L
Män:
0,6-12 IE/L
Medicinsk bakgrund/Tolkning
Luteiniserande hormon (LH, Lutropin) bildas i hypofysens framlob och utsöndras till blodcirkulationen i pulser. Under puberteten stiger LH till adult nivå. LH stimulerar corpus luteums funktion hos kvinnor och koncentrationen varierar under menstruationscykeln. En kraftig LH- topp ses vid ägglossning. Hos män stimuleras testosteronproduktionen och koncentrationen ligger konstant, motsvarande ungefär basalnivåerna för kvinnor i fertil ålder. Åren före, under samt efter menopaus hos kvinnor stiger LH, dock mindre än FSH.
Vid sekundär gonadinsufficiens(p.g.a. defekter eller skador i hypotalamus och/eller hypofys) finner man låga LH-nivåer. Hormonproducerande tumörer i ovarier eller testiklar kan orsaka mycket höga värden. Patienter med polycystiskt ovariesyndrom har vanligen lätt förhöjda LH-koncentrationer.
Interferens och felkällor
HAMA-interferens kan förekomma.
Heterofila antikroppar kan påverka resultaten.
Endogena substanser som interfererar med analysen: FSH, TSH, hCG, <+/-1%.
Metod
Kemiluminiscens, immunologisk (CMIA)
Ackrediterad
Ja