Matallergi, IgE-förmedlad, hos vuxna

Omfattning av kunskapsstödet

Personcentrerat och sammanhållet vårdförlopp

Matallergi, IgE-förmedlad, 1177 för vårdpersonal

Andra relaterade kunskapsstöd

Matallergi, IgE-förmedlad matallergi, hos barn

Matallergi, icke IgE-förmedlad matallergi

Matallergi, kostbehandling

Astma, 1177 för vårdpersonal

Allergisk rinokonjunktivit, 1177 för vårdpersonal

Anafylaxi, 1177 för vårdpersonal

Ohälsosamma matvanor, 1177 för vårdpersonal

Om hälsotillståndet

Definition

IgE-förmedlad matallergi innebär att det i patientens sjukhistoria framkommer typiska allergiska symtom mot livsmedel och att det förekommer IgE-antikroppar (IgE-ak) mot samma livsmedel.

Icke IgE-förmedlad matallergi och annan överkänslighet mot mat behandlas i ett eget kunskapsstöd.

Förekomst

Självdiagnostisering och överdiagnostik är vanligt. Enligt en systematisk sammanställning uppskattas den självrapporterade förekomsten av matallergi i Europa till över 15 % (1, 2). Hos vuxna patienter med IBS och andra funktionella magproblem uppger 50–80 % bestående problem efter intag av vissa livsmedel (3, 4).

Prevalensen varierar beroende på diagnosmetod, sjukdomsdefinition och personens ålder (1). Med livsmedelsprovokationer som diagnosmetod är populationsprevalensen 0,1–4 % (1, 5).

De vanligast förekommande matallergenerna är jordnötter, trädnötter och skaldjur, men även fisk, kött och sesamfrön förekommer (1, 6). Unga som haft många allergier kan ha kvar sin allergi mot mjölk och ägg även som vuxna. De flesta växer dock ifrån sina allergier. Kvarvarande allergi mot råg och vete är mycket ovanligt.

För vuxna är det vanligt med allergiliknande symtom som inte beror på en IgE-förmedlad matallergi. Dessa patienter behöver råd och stöd som inte omfattas av detta kunskapsstöd utan tas upp i kunskapsstöd för matallergi och annan matöverkänslighet, icke IgE-förmedlad.

Prevalensen för matallergi ökar om korsreaktioner vid samtidig pollenallergi räknas med. I Sverige är det många som får lindriga symtom i mun och svalg, så kallat oralt allergisyndrom (OAS), av växtbaserade livsmedel vars proteinstruktur liknar björkpollenallergenets.

Orsaker

IgE-förmedlad matallergi är en multifaktoriell sjukdom. Uppkomsten beror på en kombination av arv och miljö samt troligtvis ännu okända faktorer.

Riskfaktorer

Riskfaktorer för en person att utveckla matallergi inkluderar:

• allergiska föräldrar eller syskon (specifika typer av allergier ärvs inte utan endast benägenheten att bli allergisk)
• befintlig annan allergi än mot mat.

Utlösande faktorer

Det är inte helt klarlagt vilka faktorer som orsakar utveckling av matallergi. För att få en allergisk reaktion måste personen äta det som hen är allergisk mot.

Exempel på samverkande faktorer som kan öka risken för att en allergisk reaktion ska uppstå eller bli svårare är:

• under- eller obehandlad astma
• luftvägsinfektion
• fysisk ansträngning
• andra allergener, exempelvis pollen, djur eller kvalster som personen är allergisk mot
• vissa läkemedel, exempelvis COX-hämmare (NSAID)
• stress
• alkohol.

Vid behov, se vidare Nationellt vårdprogram anafylaxi 2024, Svenska föreningen för allergologi, SFFA (pdf) samt Anafylaxi, 1177 för vårdpersonal.

Samsjuklighet

Vanlig samsjuklighet vid matallergi är:

• eksem
• astma
• allergi mot djur, kvalster eller pollen.

Sjukdomsförlopp

De flesta matallergier startar under barndomen men cirka 15 % uppkommer i vuxen ålder (6). Matallergier som kan starta i vuxen ålder är till exempel allergi mot skaldjur, kött och fröer.

Ansträngningsanafylaxi kan uppkomma i vuxen ålder men är ingen regelrätt matallergi, mer information finns under avsnittet Vete, korn, råg och ansträngningsutlöst anafylaxi. Korsallergi orsakat av pollen (oralt allergisyndrom, OAS) samt matallergi mot jordnötter, trädnötter och fisk är ofta kvarstående från barndomen.

Allergi mot mjölk, ägg eller sädesslag finns sällan kvar i vuxen ålder. Undantag finns hos vissa multiallergiska personer.

Fördjupning: Så uppstår en IgE-förmedlad allergi

Det finns människor som bildar specifika IgE-antikroppar mot vanligt förekommande ämnen i omgivningen. Ämnet som orsakar denna reaktion kallas allergen och är oftast ett protein.

Människor reagerar inte med IgE-förmedlad allergi vid första kontakten med ett allergen, eftersom sensibilisering behöver ske först. Sensibilisering sker då T-hjälparceller aktiveras och stimulerar produktion av IgE-antikroppar mot allergenet i fråga, se bild 1.

Bilden beskriver den allergiska reaktionen från sensibiliseringsfasen då patienten utvecklar IgE-antikroppar mot ett allergen som den tidigare stött på. I sensibiliseringsfasen kommer ett allergen in via slemhinna eller trasig hud och tas hand om av en antigenpresenterande cell som tar upp en del av allergenet och presenterar det på sin cellyta. T-hjälparceller typ 2 (Th2) läser av vad den antigenpresenterande cellen visar upp och sänder beroende på patientens benägenhet ut olika signalsubstanser. Om patienten är benägen att utveckla IgE-antikroppar signalerar Th2 cellen med bland annat cytokinerna interleukin (IL) 4, 5 och 13. Dessa signalsubstanser ger signal till B-celler att producera IgE-antikroppar mot det allergen som den antigenpresenterande cellen visade upp på sin yta.

I effektorfasen binder IgE-antikroppar till receptorer på basofila celler och mastceller. När kroppen återigen träffar på det allergen mot vilket patienten har IgE-antikroppar på de basofila cellernas och mastcellernas yta, fäster allergenet till två IgE-antikroppar. När tillräckligt många bindningar har skett leder detta till att de basofila cellerna och mastcellerna släpper ut sitt innehåll, bland annat histamin. Det leder till rodnad, svullnad och klåda lokalt eller generellt i kroppen och ger upphov till en allergisk reaktion.

Utredning

Symtom

Symtomen som patienter uppvisar varierar mycket och kan komma från flera organsystem samtidigt. Allvarliga allergiska reaktioner till följd av luftburen exponering för trädnötter eller jordnötter har inte vetenskapligt kunnat visas, mer information finns på Livsmedelsverkets webbplats (L 2021 nr 05 - Allergi och korsallergi mot nötter, frön, baljväxter, frukter och grönsaker, Livsmedelsverket).

Vid yrkesspecifik hantering av allergena livsmedel, det vill säga vid direkthantering av stora mängder livsmedel, har däremot svårare symtom som astma uppkommit. Ett exempel är ”Baker’s asthma” som ett fåtal bagare kan uppvisa när de andas in mjöl. (7)

Vanliga symtom vid matallergi är:

• akut urtikaria
• buksmärta och kräkningar
• klåda och svullnad i mun och på läppar
• svullnadskänsla i svalg
• allergisk rinokonjunktivit
• nysningar och nästäppa
• astma eller påverkad andning
• anafylaxi.

Anamnes

Status

Uppmärksamma följande när du undersöker patienten:

• vikt – under- eller övervikt
• lungor – ronki vid forcerad expiration
• hud – atopiskt eksem
• näsa och ögon – rinokonjunktivit.

Handläggning vid utredning

Utred de patienter som får typiska allergiska symtom varje gång de äter eller har ätit ett livsmedel eller har symtom som överensstämmer med anafylaxi. IgE-förmedlad matallergi kan ge livshotande symtom och måste uteslutas eller verifieras vid akuta tillstånd, mer information finns i Nationellt vårdprogram anafylaxi 2024, Svenska föreningen för allergologi, SFFA (pdf) samt Anafylaxi, 1177 för vårdpersonal.

Tänk på följande vid utredning:

• Undvik födoämnesmix-prover och analysera endast specifika allergen utifrån anamnes.
• Risken för allergiska symtom ökar med ökad mängd IgE-antikroppar men kan inte förutsäga reaktionens svårighetsgrad för den enskilda patienten.
• Eksem och kronisk urtikaria är egna sjukdomar och är inte orsakade av matallergi. Båda kan dock förvärras på grund av bakomliggande sjukdomar som astma, pollenallergi eller matallergi.
• Samverkande faktorer, till exempel fysisk ansträngning, NSAID-intag, kraftig stress och infektioner kan förvärra en allergisk reaktion.
• Uppföljningär viktigt då toleransutveckling är vanligt om man haft matallergi som barn
• Uteslut inga livsmedel i onödan, ”för säkerhets skull”.
• Citronsyra, konserveringsmedel och tillsatser ger inte IgE-förmedlad matallergi (se kunskapsstödet icke-IgE förmedlad matallergi).

Tabeller 2 och 3 visar tillstånd som ska utredas som IgE-förmedlad respektive icke IgE-förmedlad matallergi. I tabell 4 anges symtom som inte ska allergiutredas. Dessa patienter ska förstås omhändertas, men utanför detta kliniska kunskapsstöd.

Provtagningar

Tänk på följande gällande provtagningar:

• Både pricktestreaktioner och IgE-antikroppar i blod påvisar IgE-sensibilisering (8), vilket inte är liktydigt med allergi.
• Påvisad allergi vid provtagningen innebär IgE-antikroppar och typiska symtom.
• Utred endast misstänkta allergen utifrån patientens anamnes.
• Undvik screening, till exempel med allergen­paneler och födoämnesmixar, så som nötmix, då svaren kan vara positiva utan att patienten har symtom av allergenet och därmed ingen allergi.

Provsvar måste tolkas av utredande läkare och förmedlas på ett lättförståeligt sätt till patienten.

Tolka provsvar enligt följande:

• IgE-testet är positivt vid nivåer över 0,1 kE/l.
• Pricktestet är positivt om 3 mm eller större kvaddel uppnåtts.
• IgE-sensibilisering och typiska symtom vid intag innebär allergi. Enbart IgE-sensibilisering utan allergiskt symtom vid intag är ingen allergi.

Positivt resultat kan kvarstå efter att tolerans har uppnåtts mot ett livsmedel, avstå därför att analysera pricktest eller IgE-antikroppar för livsmedel som patienten tål och äter.

Undersökningar

Matprovokationer behöver utföras för att fastställa IgE-förmedlad matallergidiagnos om anamnesen är oklar eller för att utvärdera om tolerans har uppstått.

Patienter utan påvisbara IgE-antikroppar mot allergenet kan prova att äta livsmedlet hemma på grund av låg risk för reaktion. Patienter som har påvisbara specifika IgE-antikroppar mot allergenet eller som har haft svåra allergiska symtom efter intag bör remitteras till allergispecialist för bedömning om, och på vilket sätt, provokation ska utföras.

Diagnoskriterier

IgE-förmedlad matallergi kan fastställas om:

• typiska allergiska symtom uppkommer, vilket de ofta gör snabbt, inom 20–30 minuter (vid alfa-gal syndrom och ansträngningsanafylaxi är dock symtomen fördröjda med flera timmar)
• påvisbara IgE-antikroppar för samma livsmedel med pricktest eller blodprov.

Kriterier som talar emot diagnosen

Faktorer som talar emot IgE-förmedlad matallergi är:

• IgE-antikroppar i blod saknas mot det testade allergenet, eller hudpricktestet är negativt
• livsmedlet kan tålas ibland
• det utlösande ämnet är inte ett protein, i undantagsfall utlöser kolhydrater IgE-förmedlad matallergisk reaktion, till exempel vid alfa-gal-syndromet (köttallergi)
• symtom från enbart magen (smärta, uppblåst, illamående, diarré)
• symtom enbart från huden (eksem, rodnad, nässelutslag med eller utan angioödem).

Följande ger inte IgE-förmedlad matallergi:

• fetter
• vitaminer och mineraler
• citronsyra, andra konserveringsmedel och tillsatser.

Differentialdiagnoser

Sjukdomar och tillstånd som kan ge liknande symtom som IgE-förmedlad matallergi är:

• kronisk urtikaria, orsakas aldrig av matallergi
• akut urtikaria, orsakas mycket sällan av matallergi, undantag som del i anafylaxi
• mastcellssjukdomar, kan orsaka rodnad, urtikaria och anafylaxi
• celiaki, orsakar tunntarmsinflammation
• laktosintolerans, kan ge gasbildning, diarré och buksmärta
• irritable bowel syndome, IBS, buksmärta, diarré eller förstoppning
• överkänslighet mot biogena aminer, till exempel histaminintolerans, kan ge allergiliknande reaktioner
• eosinofil esofagit, samsjuklighet med matallergi.

Behandling

Handläggning vid behandling

Kostbehandling och akut läkemedelsbehandling är viktigt vid diagnostiserad IgE-förmedlad matallergi.

Handlägg enligt följande:

• ta ställning till vilka livsmedel patienten ska undvika
• remittera vid behov till dietist för nutritionsbehandling
• gör en riskbedömning för kommande allergiska reaktioners svårighetsgrad, mer information finns i Nationellt vårdprogram anafylaxi 2024, Svenska föreningen för allergologi, SFFA (pdf) samt Anafylaxi, 1177 för vårdpersonal
• förskriv läkemedel
• skriv en personlig behandlingsplan (mall finns på Riktlinjer, SFFA)
• skriv en personlig behandlingsplan vid astma.

Personer som har diagnostiserats med en anafylaxi ska förskrivas akutmedicinering.

Förebyggande åtgärder

Säkerställ att patienter med astma är välbehandlade samt förstår och är följsamma till behandlingen. Obehandlad eller underbehandlad astma ökar risken för kraftig reaktion och anafylaxi vid intag av livsmedlet personen är allergisk mot.

Egenvård

Ge följande råd till patienten:

• Inför alla livsmedel i kosten förutom det du inte tål. Den mängd livsmedel som orsakar en reaktion varierar mellan individer och kan även variera för samma person.
• Lär dig vad din matallergi innebär, vad du bör undvika och vad du kan äta.
• Återintroduktion av livsmedel som du är allergisk mot ska ske i samråd med läkare.
• Behandla andra sjukdomar optimalt och följ din behandlingsplan, framför allt om du har astma.
• Informera dig om vad du kan göra vid akuta allergiska reaktioner, till exempel att ligga ner och att det viktigaste vid anafylaxi är att ta adrenalin.
• Ha eventuella akutläkemedel till hands.

I Socialstyrelsens riktlinjer om allergi lyfts stöd till egenvård som avgörande för att personer med allergi ska kunna hantera sin vardag och leva ett så gott liv som möjligt. För att stödet ska få effekt krävs att patienten verkligen förstår innehållet. Ett strukturerat stöd till egenvård innebär att hälso- och sjukvården systematiskt ger patienten de verktyg som behövs för att förstå sin sjukdom och för att kunna ta ett aktivt ansvar för sin behandling.

Behandlingsval

Levnadsvanor

Rökning

Tobaksrökning liksom inandning av andra luftvägsirriterande ämnen förvärrar patientens astma. En dåligt behandlad astma ökar risken för svår allergisk reaktion vid intag av det livsmedel personen har en IgE-förmedlad allergi mot.

Uppföljning

Handläggning vid uppföljning

Primärvården kan sköta fortsatt receptförskrivning av akutbehandling för patienter med känd anafylaxi efter intag av specifikt livsmedel och påvisande av IgE-antikroppar mot detta livsmedel.

Detta förutsatt att de förstått muntlig, praktisk och skriftlig information om handhavandet. Om möjligt ska de även ha fått behandling av dietist.

Vuxna skall utredas vidare vid specialistmottagning om de undviker livsmedel där allergin förväntas växa bort (till exempel ägg, mjölk och spannmål) eller vid tidigare påvisade IgE antikroppar och avsaknad av anamnes på tidigare typiska allergiska symtom vid intag.

Patientmedverkan och kommunikation

Stöd och information för patient och närstående

Matallergi, 1177

Information och råd om astma, allergi, eksem och överkänslighet, Astma- och Allergiförbundet:

• Astma - vad det är, hur det behandlas, hur du får bra astmavård
• Allergi - om olika typer av allergier
• Eksem - Information och råd
• Överkänslighet

Sjukdomar, allergier och hälsa, Livsmedelsverket

Relaterad information

Referenser

1.Spolidoro GCI, Amera YT, Ali MM, Nyassi S, Lisik D, Ioannidou A, et al. Frequency of food allergy in Europe: An updated systematic review and meta-analysis. Allergy. 2023;78(2):351-68.

2.Muraro A, de Silva D, Halken S, Worm M, Khaleva E, Arasi S, et al. Managing food allergy: GA²LEN guideline 2022. World Allergy Organization Journal. 2022;15(9).

3.Böhn L, Störsrud S, Törnblom H, Bengtsson U, Simrén M. Self-reported food-related gastrointestinal symptoms in IBS are common and associated with more severe symptoms and reduced quality of life. Am J Gastroenterol. 2013;108(5):634-41.

4.Hayes PA, Fraher MH, Quigley EM. Irritable bowel syndrome: the role of food in pathogenesis and management. Gastroenterol Hepatol (N Y). 2014;10(3):164-74.

5.Nwaru BI, Hickstein L, Panesar SS, Muraro A, Werfel T, Cardona V, et al. The epidemiology of food allergy in Europe: a systematic review and meta-analysis. Allergy. 2014;69(1):62-75.

6.Oriel RC, Elizur A, Sicherer SH. Comprehensive Diagnosis, Management, and Treatment of Sesame Allergy. J Allergy Clin Immunol Pract. 2024;12(3):590-7.

7.Olivieri M, Murgia N, Spiteri G, Biscardo CA, Marchetti P, Folletti I, et al. Exposure to additives or multigrain flour is associated with high risk of work-related allergic symptoms among bakers. Occup Environ Med. 2021;78(2):112-6.

8.Riggioni C, Ricci C, Moya B, Wong D, van Goor E, Bartha I, et al. Systematic review and meta-analyses on the accuracy of diagnostic tests for IgE-mediated food allergy. Allergy. 2024;79(2):324-52.

9.Beyer K, Teuber SS. Food allergy diagnostics: scientific and unproven procedures. Curr Opin Allergy Clin Immunol. 2005;5(3):261-6.

10.Huston DP, Cox LS. Evidence-based evaluation for allergies to avoid inappropriate testing, diagnosis, and treatment. JAMA Intern Med. 2014;174(8):1223-4.

11.Platts-Mills TAE, Li RC, Keshavarz B, Smith AR, Wilson JM. Diagnosis and Management of Patients with the α-Gal Syndrome. J Allergy Clin Immunol Pract. 2020;8(1):15-23.e1.

12.Perusko M, Grundström J, Eldh M, Reinhardt A, Fuhrmann V, Düzakin M, et al. Allergenic potency of various foods of mammalian origin in patients with α-Gal syndrome. Allergy. 2025;80(1):181-92.

13.Kiewiet MBG, Apostolovic D, Starkhammar M, Grundström J, Hamsten C, van Hage M. Clinical and Serological Characterization of the α-Gal Syndrome-Importance of Atopy for Symptom Severity in a European Cohort. J Allergy Clin Immunol Pract. 2020;8(6):2027-34.e2.

14.Chung CH, Mirakhur B, Chan E, Le QT, Berlin J, Morse M, et al. Cetuximab-induced anaphylaxis and IgE specific for galactose-alpha-1,3-galactose. N Engl J Med. 2008;358(11):1109-17.

15.Commins SP. Diagnosis & management of alpha-gal syndrome: lessons from 2,500 patients. Expert Rev Clin Immunol. 2020;16(7):667-77.

16.Reddy S, Yi L, Shields B, Platts-Mills T, Wilson J, Flowers RH. Alpha-gal syndrome: A review for the dermatologist. J Am Acad Dermatol. 2023;89(4):750-7.

17.Kuehn A, Lehners C, Hilger C, Hentges F. Food allergy to chicken meat with IgE reactivity to muscle alpha-parvalbumin. Allergy. 2009;64(10):1557-8.

18.Ballardini N, Nopp A, Hamsten C, Vetander M, Melén E, Nilsson C, et al. Anaphylactic Reactions to Novel Foods: Case Report of a Child With Severe Crocodile Meat Allergy. Pediatrics. 2017;139(4).

19.Ansley L, Bonini M, Delgado L, Del Giacco S, Du Toit G, Khaitov M, et al. Pathophysiological mechanisms of exercise-induced anaphylaxis: an EAACI position statement. Allergy. 2015;70(10):1212-21.

20.Sheffer AL, Austen KF. Exercise-induced anaphylaxis. J Allergy Clin Immunol. 1980;66(2):106-11.

21.Kennard L, Thomas I, Rutkowski K, Azzu V, Yong PFK, Kasternow B, et al. A Multicenter Evaluation of Diagnosis and Management of Omega-5 Gliadin Allergy (Also Known as Wheat-Dependent Exercise-Induced Anaphylaxis) in 132 Adults. J Allergy Clin Immunol Pract. 2018;6(6):1892-7.

22.Asero R, Brusca I, Cecchi L, Pignatti P, Pravettoni V, Scala E, et al. Why lipid transfer protein allergy is not a pollen-food syndrome: novel data and literature review. Eur Ann Allergy Clin Immunol. 2022;54(5):198-206.

23.Orga-Dumitriu D, Harris DM, Porr C. Anaphylactic Shock Caused by Eating Buckwheat. J Clin Med. 2024;13(17).

24.Kanny G, Guérin L, Moneret-Vautrin DA. [Risk of serious acute asthma due to lupine flour associated with peanut allergy]. Rev Med Interne. 2000;21(2):191-4.