Hitta på sidan
Matallergi, IgE-förmedlad, hos barn
Nationellt kliniskt kunskapsstöd med regionala tillägg.
Diagnoskoder saknas
Diagnoskoder saknas
För närvarande är diagnoskoderna inte tillgängliga.
Omfattning av kunskapsstödet
Kunskapsstödet omfattar utredning vid misstanke om IgE-förmedlad matallergi hos barn. Kunskapsstödet omfattar även åtgärder för patienter med känd IgE-förmedlad matallergi som upplever en försämring eller har behov av läkarintyg för specialkost.
IgE-förmedlad matallergi för vuxna, icke IgE-förmedlad matallergi och kostbehandling vid matallergi behandlas i egna kunskapsstöd.
Personcentrerat och sammanhållet vårdförlopp
Andra relaterade kunskapsstöd
Allergisk rinokonjunktivit – 1177 för vårdpersonal
Anafylaxi - 1177 för vårdpersonal
Astma hos barn, akut anfall – 1177 för vårdpersonal
Om hälsotillståndet
Definition
IgE-förmedlad matallergi innebär att det i sjukhistorien framkommer typiska allergiska symtom vid intag av ett livsmedel och att det förekommer IgE-antikroppar mot samma livsmedel.
Förekomst
Självdiagnostisering och överdiagnostik är mycket vanligt. Den självrapporterade förekomsten av all matallergi hos barn och vuxna uppskattas i Europa till 17 %. Hos barn varierar prevalensen beroende på diagnosmetod och ålder, och är cirka 2–8 %. När livsmedelsprovokationer använts som diagnosmetod är förekomsten 1–3 %. [1]
Fördjupning: Förekomst av matallergi
Prevalensen för matallergi ökar om korsreaktioner vid samtidig pollenallergi räknas med. I Sverige är det många som får lindriga symtom i mun och svalg, så kallat oralt allergisyndrom (OAS) av växtbaserade livsmedel vars proteinstrukturer liknar pollenallergenets.
Indirekta data såsom antalet inläggningar på sjukhus på grund av svår IgE-förmedlad allergisk reaktion där huvudorsaken är matallergi, indikerar att incidensen har ökat.
Orsaker
IgE-förmedlad matallergi är en multifaktoriell sjukdom. Uppkomsten av matallergi beror på en kombination av arv och miljö samt troligtvis ännu okända faktorer.
Riskfaktorer
Riskfaktorer för att utveckla IgE-förmedlad matallergi inkluderar:
- föräldrar eller syskon med allergi (specifika typer av allergier ärvs inte utan endast benägenheten att bli allergisk)
- redan befintlig egen allergisjukdom
- skadad hudbarriär, till exempel obehandlat eksem som kan leda till IgE-sensibilisering via huden.
Utlösande faktorer
Den utlösande faktorn för att utveckla matallergi är okänd, men utlösande faktor vid en allergisk reaktion är att barnet äter mat som hen är allergisk emot.
Exempel på samverkande faktorer som kan öka risken för en allergisk reaktion eller göra den svårare är:
- infektion
- fysisk ansträngning
- andra allergener, till exempel pollen och pälsdjur
- under- eller obehandlad astma
- vissa läkemedel, till exempel NSAID
- alkohol
- stress.
Samsjuklighet
Vanlig samsjuklighet vid matallergi är:
- eksem
- astma
- allergi mot pälsdjur, kvalster eller pollen.
Sjukdomsförlopp
Allergi mot baslivsmedel så som mjölk och ägg är vanligast hos späd- och småbarn och växer oftast bort före skolstart. Detsamma gäller allergi mot vete, korn och råg. Prognosen för allergi mot jordnötter är betydligt sämre då enbart cirka 20 % växer ifrån sin allergi i tidig barndom. För övriga livsmedel så som fisk, skaldjur, trädnötter, sesamfrö och baljväxter är vetenskapliga studier gällande prognos begränsade.
Det är ovanligt att som ungdom och vuxen utveckla ny matallergi.
Fördjupning: Så uppstår IgE-förmedlad allergi - sensibiliseringsprocessen
Vissa individer bildar specifika IgE-antikroppar mot vanligt förekommande ämnen i omgivningen. Ämnet som orsakar denna reaktion kallas allergen och är oftast ett protein.
Sensibilisering sker då T-hjälparceller aktiveras och stimulerar produktion av IgE-antikroppar mot allergenet i fråga (3, 4), se bild. En individ kan inte reagera med IgE-förmedlad allergi vid första kontakten med ett allergen eftersom sensibilisering behöver ske först. Tiden mellan första exponering och symtom varierar.
Fördjupning: Sensibiliseringsprocessen
Utredning
Symtom
Symtomen vid matallergi är individuellt varierande och kan uppträda från flera organsystem samtidigt. Symtomen kommer ofta snabbt efter intag.
Så kallat luftburna allergiska reaktioner mot livsmedel är mycket sällsynta och leder inte till allvarliga reaktioner [2]. Patienten får i sig allergenet via näsa eller ögon vilket kan ge rhinokonjunktivit.
Exempel på vanliga symtom vid matallergi är:
- akut urtikaria
- buksmärta och kräkningar
- klåda och svullnad i mun, på läppar och i svalg
- röda, svullna och kliande ögon
- nysningar och nästäppa
- astma eller andningssvårigheter.
IgE-förmedlad matallergi kan leda till anafylaxi, en akut, svår och oftast snabbt insättande systemisk överkänslighetsreaktion från flera organsystem. Tillståndet är potentiellt livshotande och inkluderar alltid en objektiv respiratorisk, kardiovaskulär eller kraftig allmänpåverkan.
Oralt allergisyndrom (OAS) kan ge följande symtom:
- klåda och svullnad i mun, svalg, och på läppar
- debut inom några minuter efter intag av råa frukter, grönsaker eller nötter som korsreagerar med pollen
- avklingar inom ca 30 minuter.
Anamnes
Tabell 1. Anamnes och frågor vid matallergi hos barn
| Anamnes | Fråga om |
|---|---|
| Händelseförlopp för misstänkt allergisk reaktion. | Tid mellan intag och symtom, misstänkt allergen i kost och mängd som intagits samt om barnet tidigare exponerats för livsmedlet oralt eller via eksematös hud. |
| Händelseförlopp för ammade barn med misstänkt allergisk reaktion. | Får barnet en allergisk reaktion precis i anslutning till amning? |
| Allergisk samsjuklighet | Förekomst av allergiska sjukdomar; till exempel astma, eksem, annan matallergi, pollen-, pälsdjurs- eller kvalsterallergi. |
| Ärftlighet | Information om andra familjemedlemmars eventuella allergiska sjukdomar. Specifika typer av allergier ärvs inte utan endast benägenheten att bli allergisk. |
| Information om andra sjukdomar och läkemedel | Andra sjukdomar och läkemedelsbehandling hos barnet, och i förekommande fall även den ammande mammans sjukdomar och läkemedel. |
Status
Tabell 2. Status och handläggning vid matallergi hos barn
| Status | Fynd | Handläggning |
|---|---|---|
| Tillväxt |
Dålig tillväxt –matallergi kan orsaka nutritionssvikt och därmed vara en orsak till utebliven tillväxt. |
Andra orsaker kan behöva uteslutas. |
| Lungor |
Tecken till obstruktivitet (ronchi) Ökat andningsarbete (normal frekvens, andetag/minut: 0–6 månader <60, 6–12 månader <50, 1–2 år <40, 3–5 år <35) |
Vid obstruktivitet misstänk i första hand astma. Behandling enligt riktlinjer. |
| Hud |
Notera eksem eller urtikaria. Vid försämrat eksem, överväg hudinfektion eller behandlingssvikt. |
Behandla enligt rekommendationer. Endast vid utbrett och terapiresistent eksem utred för misstänkt matallergi. |
Handläggning vid utredning
Utred patienter som varje gång de äter ett visst livsmedel får typiska allergiska symtom, eller som har symtom som tyder på anafylaxi. Det finns ingen minimiålder för allergiutredning, även små barn med misstänkt matallergi bör utredas. IgE-förmedlad matallergi kan ge livshotande symtom och måste uteslutas eller verifieras vid akuta tillstånd.
Tänk på följande vid utredning:
- Undvik screening-prover (födoämnesmix) och analysera endast misstänkta specifika allergen utifrån anamnes.
- De vanligaste allergenen hos spädbarn och småbarn är mjölk och ägg.
- Misstänkta allergiska symtom hos barn vid amning kan i enstaka fall bero på livsmedel i mammans kost (till exempel mjölk, ägg, vete) som barnet utvecklat allergi emot (1, 6, 7) .
De flesta ammande mammor vars spädbarn har matallergi behöver inte undvika det utlösande livsmedlet, även om detta i sällsynta fall kan övervägas.
- Eksem är en egen sjukdom som går i skov. Eksemet är oftast inte kopplat till matallergi men cirka en tredjedel av barn under två år med måttliga eller svåra eksem kan ha en IgE-förmedlad matallergi som försämrar eksemet.
- Citronsyra, konserveringsmedel och tillsatser ger inte IgE-förmedlad matallergi (se kunskapsstödet icke-IgE förmedlad matallergi).
Provtagningar
Utred endast misstänkta allergen utifrån anamnes. Undvik screening, till exempel med allergenpaneler och födoämnesmixar, så som nötmix, då svaren kan vara positiva utan att patienten har symtom av allergenet och därmed ingen allergi.
Både pricktestreaktioner och IgE-antikroppar i blod påvisar IgE-sensibilisering [3]. Provresultatet måste tolkas tillsammans med patientens symtom. Enbart IgE-sensibilisering utan allergiska symtom vid intag, är ingen allergi. IgE-sensibilisering och typiska allergiska symtom vid intag = allergi.
Testerna tolkas enligt följande:
- IgE-testet är positivt vid mer än 0,1 kiloenheter per liter (kE/l).
- Pricktestet är positivt om 3 mm eller större kvaddel erhålls.
- Det går inte att förutsäga reaktionens svårighetsgrad utifrån mängden IgE eller pricktestsvar hos den enskilda individen.
- Positivt resultat kan kvarstå efter att tolerans har utvecklats mot ett livsmedel, avstå därför att analysera pricktest eller IgE-antikroppar för livsmedel som patienten tål och äter.
Provtagning vid misstänkt anafylaxi
Tryptas kan vid oklara fall vara vägledande för diagnos anafylaxi.
Följande gäller vid provtagning av tryptas:
- Provet ska vara taget inom 1–4 timmar efter reaktionen.
- Uppföljande provtagning för att analysera basalnivån av tryptas är lämpligt cirka en månad efter reaktionen.
- Tryptas kan vara negativt vid anafylaxi av livsmedel men talar för anafylaxi när det är ökat (över 11,4).
- Även en akut tryptasnivå på minst 1,2 gånger basaltryptas +2 talar för en anafylaxi.
Fördjupning: Jämförelse av pricktest och blodprov
För jämförelse mellan pricktest och blodprov.
Pricktest
Fördelar:
- Snabba resultat inom 15–20 minuter.
- Kostnadseffektivt vid regelbunden användning.
Nackdelar:
- Kan inte utföras om patienten tagit vissa läkemedel, exempelvis antihistamin de senaste tre dygnen.
- Standardiserade extrakt saknas för matallergen.
- Resultatet påverkas av utförarens erfarenhet vilket leder till att prickteststorleken inte kan följas över tid.
- Svårtolkat hos patienter med eksem eller urtikaria.
Blodprov/Specifika IgE-antikroppar
Fördelar:
- Objektiv metod med standardiserade allergen.
- Resultat kan följas över tid.
- Kan utföras även om patienten tar antihistamin eller har hudproblem.
- Kostnadseffektivt om analys utförs mot endast misstänkta allergen utifrån anamnesen.
Nackdelar:
- Tar längre tid att få resultat, 2–5 dagar.
- Dyrare jämfört med regelbunden användning av pricktest, särskilt vid komponentanalys.
- Vissa allergener saknas.
Provtagning vid jordnöt- sesamfrö- och nötallergi
Det är viktigt att diagnostisera allergi mot jordnöt, sesamfrö och nötter korrekt så att endast det man är allergisk mot utesluts ur kosten.
Ett allergen består av flera olika proteiner. Komponentanalys innebär att IgE-antikroppar i blod analyseras mot utvalda enskilda proteiner från allergenet. Utredning med komponentanalys för jordnöt, sesamfrö, hasselnöt och cashew ger provsvar med hög sensitivitet och specificitet för äkta (primär) allergi.
Vid konstaterad allergi mot cashew eller pistage bör bägge nötterna undvikas på grund av nära botaniskt släktskap, detsamma gäller valnöt och pekannöt.
Fördjupning: Provtagning vid jordnöts-, sesamfrö- och nötallergi
Om IgE-antikroppar mot enskilda proteiner ligger under detektionsnivån, men anamnesen tyder starkt på allergi, kan IgE-antikroppar mot helextrakt analyseras för att förtydliga diagnosen. Samtidigt kan förekomst av IgE-antikroppar mot helextrakt även bero på korsreaktivitet mot pollen.
Tabell 3. Provtagning och tolkning av provsvar
| Livsmedel | IgE-antikroppar | Tolkning av resultat |
|---|---|---|
| Jordnöt | Ara h 2, eventuellt Ara h 8 |
|
| Hasselnöt | Cor a 1, Cor a 9, Cor a 14 |
|
| Cashew/pistage | Ana o 3 |
|
| Valnöt/pekan | Jug r 1 |
|
| Sesamfrö | Ses i 1 |
|
Undersökningar
Matprovokationer kan utföras för att fastställa diagnos eller för att utvärdera om tolerans har uppstått.
Patienter utan påvisbara IgE-antikroppar mot allergenet har låg risk för reaktion och kan prova att äta livsmedlet hemma. Patienter med påvisbara IgE-antikroppar mot allergenet eller som har haft svåra allergiska symtom efter intag kan remitteras till allergispecialist för bedömning om och på vilket sätt provokation ska utföras.
Diagnoskriterier
Diagnosen IgE-förmedlad matallergi kan fastställas om typiska allergiska symtom uppkommer inom 2–3 timmar efter intag av samma livsmedel som gett positivt resultat vid IgE-test eller pricktest.
Kriterier som talar emot diagnosen
Faktorer som talar emot IgE-förmedlad matallergi är att:
- IgE-antikroppar saknas mot det testade allergenet eller hudpricktestet är negativt.
- Livsmedlet kan tålas ibland.
- Livsmedlet ger symtom som inte är typiska vid allergi.
- Det utlösande ämnet inte är ett protein – i undantagsfall utlöser kolhydrater IgE-förmedlad matallergisk reaktion, till exempel vid alfa-gal-syndromet (köttallergi).
Följande ger inte IgE-förmedlad matallergi:
- fetter
- vitaminer och mineraler
- citronsyra, andra konserveringsmedel och tillsatser.
Differentialdiagnoser
Sjukdomar och tillstånd som kan ge liknande symtom som IgE-förmedlad matallergi är:
- mastcellssjukdomar – kan orsaka rodnad, urtikaria och anafylaxi
- celiaki – orsakar tunntarmsinflammation
- laktosintolerans – kan orsaka gasbildning, diarré och buksmärta (mycket ovanligt hos späd- och förskolebarn)
- irritable bowel syndome (IBS) – buksmärta, diarré eller förstoppning (ovanligt hos späd- och förskolebarn)
- perioral rodnad runt munnen efter viss mat, till exempel tomat och citrus
- icke IgE-förmedlad matallergi till exempel FPIES.
Specifika matallergen vid IgE-förmedlad allergi hos barn
Fördjupning: Mjölk och ägg
Mjölk- och/eller äggallergi debuterar under spädbarnsåret och kan ibland vara svår att diagnosticera då symtomen kan likna naturligt förekommande, ej sjukdomsutlösta, besvär som till exempel kräkningar.
I studier är den uppskattade prevalensen för såväl mjölk- som äggallergi cirka 2 % hos spädbarn, men tillståndet rapporteras av föräldrar i cirka 14 %. Mjölkallergi hos spädbarn kan vara IgE-förmedlad eller icke IgE-förmedlad.
IgE-förmedlad allergi av mjölk eller ägg ger ofta symtom från hud och mag-tarmkanal, så som:
- urtikaria eller eksem
- buksmärta eller kräkningar
- symtom från andra organ, till exempel luftvägarna, ögon och näsa
- anafylaxi i de mest allvarliga fallen.
Allmänna besvär kan vara utebliven förväntad viktuppgång och att barnet inte vill äta. Barn med en icke IgE-förmedlad allergi riskerar inte att få anafylaxi eller svårigheter att andas.
Mer information finns i kunskapsstöd för Icke IgE-förmedlad matallergi.
Utredning av mjölk- och äggallergi
Handlägg utredning enligt följande:
- Vid misstanke om IgE-förmedlad mjölkallergi respektive IgE-förmedlad äggallergi analysera IgE-antikroppar mot mjölk respektive äggvita.
- Diagnosen IgE-förmedlad allergi ställs om det finns typiska allergiska symtom och IgE-antikroppar mot mjölk eller äggvita.
- Det finns på gruppnivå en korrelation mellan IgE-antikroppsnivån och risken för allergisk reaktion, ju högre nivå desto större risk [4].
- Nivån av IgE-antikroppar kan inte förutsäga vilka symtom patienten kommer att få vid nytt intag av allergenet. För barn under ett år har lägre nivåer av IgE-antikroppar mot mjölk eller äggvita en högre risk för allergisk reaktion jämfört med motsvarande låga nivåer hos äldre barn.
- Även om man inte kan påvisa IgE-antikroppar hos spädbarn under sex månader kan barnet ha en IgE-förmedlad matallergi. Upprepa provtagningen efter två till tre månader om det finns stark misstanke om IgE-förmedlad allergi.
Mer information finns under rubriken Egenvård.
Prognos
Mjölk- respektive äggallergi växer oftast bort före skolstarten och därför behövs en regelbunden uppföljning med analys av IgE-antikroppar mot mjölk eller äggvita för att ta ställning till återintroduktion och provokation.
Behandling
Handlägg behandling enligt följande:
- Förskriv höggradigt hydrolyserad modersmjölksersättning vid mjölkproteinallergi hos spädbarn som inte ammas.
- De flesta ammande mammor vars spädbarn har matallergi behöver inte undvika det utlösande livsmedlet, även om detta i sällsynta fall kan övervägas.
- Remittera till dietist för information om kostbehandling.
- Andra däggdjurs mjölk än komjölk kan inte användas på grund av korsreaktion.
- Uteslut inte andra livsmedel utan tydlig diagnos, då barnets kost blir onödigt restriktiv.
- Behandla med läkemedel vid akut allergisk reaktion (se avsnitt om läkemedelsbehandling).
- Tänk på att känsligheten mot allergenet kan öka vid infektioner.
Mer information finns i kunskapsstödet om Kostbehandling vid matallergi.
Uppföljning och återintroduktion
Fråga om barnet fått i sig mjölk eller ägg av misstag, vilken dos det fått i sig och om eventuell allergisk reaktion. Livsmedlet kan provas hemma eller i vården beroende på allvarlighetsgrad vid tidigare allergisk reaktion.
För uppföljning av äggallergi kan IgE-antikroppar mot ovomucoid (Gal d 1) analyseras då det har en högre specificitet för allergisk reaktion än IgE-antikroppar mot äggvita. Mer information finns under rubriken Uppföljning vid IgE-förmedlad matallergi.
Tabell 4. Återintroduktion av mjölk och ägg i relation till IgE nivåer
| Livsmedel | Ålder | Nivå av antikroppar |
|---|---|---|
| Mjölk | < 2 år | < 5 kE/L |
| Mjölk | > 2 år | < 15 kE/L |
| Äggvita | < 2 år | < 4 kE/L |
| Äggvita | > 2 år | < 7 kE/L |
| Ovomucoid | 1-18 år | < 3,7 kE/L |
Fördjupning: Vete, korn och råg
Vete korsreagerar med korn och råg på grund av liknande proteinstrukturer. I texten benämns alla dessa tre spannmål för vete. Det förekommer ingen korsreaktion med ren havre, alltså havre från kvarn där endast havre bearbetas.
Veteallergi debuterar ofta under första levnadsåret. I studier är den uppskattade prevalensen för veteallergi hos barn 0,02–2 % beroende på diagnostisk metod (11).
Vete är ett gräs och förhöjda IgE-antikroppar mot vete kan bero på att patienten är sensibiliserad mot gräs (timotej). Dessa patienter har ofta låga nivåer av IgE-antikroppar mot vete utan korrelation med veteallergi. I kliniken förekommer ofta höga IgE-antikroppsnivåer, två- eller tresiffriga, mot vete hos barn med veteallergi.
Veteallergi kan ge svåra allergiska symtom så som anafylaxi om den kvarstår i skolåldern.
Utredning
Utred veteallergi enligt följande:
- misstänk allergi mot vete om kostbehandling mot andra matallergier inte ger symtomfrihet
- analysera IgE-antikroppar mot vete och gliadin vid misstanke om IgE-förmedlad veteallergi
- IgE-antikroppar mot gliadin korrelerar bra med veteallergi. Gliadin är en blandning av 4 olika veteproteiner (gliadiner) bland annat omega-5-gliadin
- ställ diagnosen IgE-förmedlad allergi om det finns typiska allergiska symtom samt IgE-antikroppar mot vete eller gliadin.
Prognos
Veteallergi växer ofta bort före skolstarten och därför behövs en regelbunden uppföljning med analys av IgE-antikroppar mot vete och gliadin, förslagsvis minst en gång årligen, för att ta ställning till återintroduktion och provokation.
Behandling
Handlägg behandling enligt följande:
- Vid veteallergi ska patienten äta en kost fri från vete, råg och korn.
- Läkemedelsbehandling är aktuell vid akut allergisk reaktion. Mer information finns under rubriken Läkemedelsbehandling.
- Uteslut inte andra livsmedel utan tydlig diagnos då barnets kost blir onödigt restriktiv (1).
- Tänk på att känsligheten mot allergenet kan öka vid infektioner.
Mer information finns i kunskapsstödet om Kostbehandling vid matallergi.
Uppföljning och återintroduktion
Fråga om barnet fått i sig vete, korn eller råg av misstag, vilken dos det fått i sig samt om eventuell allergisk reaktion. Om barnet ätit vete av misstag utan allergisk reaktion, inför då vete i kosten utan att analysera IgE-antikroppar mot vete. I annat fall analysera IgE-antikroppar mot gliadin/vete.
Om nivåerna av IgE-antikroppar är sjunkande kan provokation utföras på lämplig vårdnivå vilken bestäms utifrån tidigare allergisk reaktion. Om IgE normaliserats dvs <0,1 kE/l kan patienten försiktigt och gradvis införa vete i kosten hemma. Starta till exempel med en fjärdedels smörgås eller några makaroner och öka succesivt kostens innehåll av vete till en åldersadekvat normalportion inom 3–4 veckor.
Fördjupning: Baljväxter
Till baljväxter hör bönor inklusive soja, linser, ärtor, lupin, bockhornsklöver (kan finnas exempelvis i curry) och jordnöt. Avseende jordnötsallergi, mer information finns under nästa rubrik. Ofta förekommer allergi mot någon eller några av baljväxterna, medan patienten tål andra baljväxter.
Förekomsten av baljväxtallergi är svåruppskattad. Korsallergi med andra allergen från växtriket, bland annat björkpollen, kan orsaka svårigheter att tyda IgE-antikroppssvar på grund av sensibilisering.
Utredning
Vid misstanke om IgE-förmedlad baljväxtallergi, analysera IgE-antikroppar mot respektive misstänkt baljväxt.
Vid tolkning av provsvar är det viktigt att observera att sensibilisering mot soja är vanligt vid pollensensibilisering. Oftast har det ingen klinisk relevans men kraftig allergisk reaktion kan förekomma om soja intas i samband med samverkande faktorer som till exempel fysisk ansträngning, framför allt under björkpollensäsong.
Vissa E-nummer (E-410, E-412, E-413, E-414, E-417, E-426, E-427) är producerade av baljväxter, till exempel guarkärnmjöl. De här E-numren förekommer i en låg mängd i livsmedel, att reagera allergiskt på dem är mycket ovanligt och därför behöver de vanligtvis inte uteslutas ur kosten.
Prognos
Baljväxtallergi är lite studerat och det är oklart hur många som växer ifrån sin baljväxtallergi.
Behandling
Handlägg behandling enligt följande:
- Vid baljväxtallergi ska patienten äta en kost fri från de baljväxter som ger allergiska symtom.
- Läkemedelsbehandling är aktuell vid akut allergisk reaktion (se avsnitt om läkemedelsbehandling).
- Uteslut inte andra livsmedel utan tydlig diagnos då barnets kost blir onödigt restriktiv (1).
- Känsligheten mot allergenet kan öka vid infektioner.
Mer information finns i kunskapsstödet om Kostbehandling vid matallergi.
Uppföljning och återintroduktion
Om det finns tecken på att patienten vuxit ur sin allergi efter provtagning av IgE-antikroppar mot komponenter kan provokation utföras på lämplig vårdnivå. Denna vårdnivå bestäms utifrån svårighetsgrad vid tidigare allergisk reaktion. Mer information finns under rubriken Uppföljning vid IgE-förmedlad matallergi.
Fördjupning: Jordnöt, hasselnöt, cashew- och pistagenöt, valnöt- och pekannöt samt sesamfrö
Allergi mot jordnöt, som är en baljväxt, förekommer hos cirka 1–3% av befolkningen. Rapporterad förekomst varierar beroende på studiepopulation. Vanligtvis debuterar jordnötsallergi under barndomen.
Allergi mot trädnötter i befolkningen förekommer hos cirka 0,05–4,9%. På grund av nära botaniskt släktskap mellan vissa nötter är det vanligt att reagera på bägge nötterna i gruppen. Cashew och pistage kommer från samma trädfamilj vilket ofta leder till att patienter med allergi mot den ena nöten också reagerar på den andra. En annan nötgrupp med samma botaniska släktskap är valnöt och pekannöt. Till exempel kan allergi förekomma mot cashew och pistage men patienten tål hasselnötter, valnötter och pekannötter. Uteslut endast det allergen patienten är allergisk emot.
Korsallergi beror på att huvudproteinet hos björkpollen liknar proteiner som finns i livsmedel från växtriket, till exempel äpple, mandel, soja och hasselnöt. Proteinet är instabilt och bryts lätt ner av upphettning, enzymer i saliven och saltsyra i magsäcken. Reaktionen sker främst i mun och svalg innan proteinet har hunnit brytas ned eller blivit upphettat. Symtom är främst klåda i mun och svalg samt svullna läppar. Reaktionen vid korsallergi kallas för oralt allergisyndrom (OAS). Om patienten uppvisar OAS så bör IgE-sensibilisering mot pollen utredas. OAS orsakat av pollen ger sällan kraftiga besvär, men kan ge mer uttalade besvär under pollensäsongen och vara dosberoende.
Utredning
Utredning med komponentanalyser enligt tabell 3.
Prognos
Allergi mot jordnötter och nötter växer sällan bort. Studier har visat att cirka 20 % blir av med sin jordnötsallergi. Det gäller framför allt yngre barn med låga IgE-antikroppar nivåer mot jordnöt. Det saknas studier avseende prognos för de olika trädnötterna samt för sesamfrö.
Behandling
Undvik endast den nöt som ger symtom.
Läkemedelsbehandling vid akut allergisk reaktion, se läkemedelsbehandling.
Oral immunterapi (OIT) för jordnötter rekommenderas i nationella riktlinjer till barn som behandling (1). I dagsläget genomförs OIT jordnöt hos enstaka vårdgivare i Sverige.
Mer information finns i kunskapsstödet om Kostbehandling vid matallergi.
Uppföljning och återintroduktion
Om det finns tecken på att patienten vuxit ur sin allergi efter provtagning av IgE-antikroppar mot komponenter kan provokation utföras på lämplig vårdnivå. Denna vårdnivå bestäms utifrån svårighetsgrad vid tidigare allergisk reaktion.
Mer information finns i Uppföljning vid IgE-förmedlad matallergi.
Fördjupning: Fisk och skaldjur
Allergi mot fisk debuterar vanligtvis under barndomen och kvarstår ofta till vuxen ålder. Förekomst av IgE-förmedlad fiskallergi är cirka 0,01–0,1 % (12, 13). Parvalbumin är huvudallergenet hos de flesta fiskar och de flesta fiskallergiska patienterna reagerar därför på alla fiskar. De kliniska manifestationerna kan variera från milda till svåra allergiska symtom.
Förekomsten av skaldjursallergi är högre bland vuxna än bland barn. Förekomsten skiljer sig åt mellan regioner i västvärlden och är cirka 0,1 %. Debut av skaldjursallergi sker ofta sent i barndomen eller i tonåren.
Skaldjur korsreagerar med varandra men inte med fisk, vilket betyder att personer med fiskallergi inte automatiskt ska utesluta skaldjur ur sin kost, och tvärtom. Det förekommer även korsallergi mellan skaldjur, kvalster och de insekter som används som mat.
Proteiner i fiskfoder och skaldjurens föda återfinns inte i fisken eller skaldjuret då fodret bryts ned till aminosyror som sedan byggs upp till artspecifika proteiner.
Utredning fisk
Vid misstanke om IgE-förmedlad fiskallergi, räcker det att analysera IgE-antikroppar mot en fiskart, till exempel mot torsk.
Utredning skaldjur (räka, kräfta, hummer, krabba)
Vid misstanke om IgE-förmedlad skaldjursallergi, analysera IgE-antikroppar mot ett av skaldjuren till exempel räka
Prognos fisk och skaldjur
Allergi mot fisk och skaldjur är sparsamt studerad avseende prognos.
Behandling
Undvik det allergen som ger allergiska symtom.
Behandla med läkemedel vid akut allergisk reaktion, se läkemedelsbehandling.
Mer information finns i kunskapsstödet om Kostbehandling vid matallergi.
Uppföljning och återintroduktion
Vid tecken på att patienten vuxit ur sin allergi efter provtagning med IgE-antikroppar mot allergenet kan provokation utföras på lämplig vårdnivå, vilken bestäms utifrån tidigare allergisk reaktions svårighetsgrad.
Mer information finns under rubriken uppföljning vid IgE-förmedlad matallergi.
Fördjupning: Kött från däggdjur
Kött från alla typer av däggdjur kan orsaka allergi. Proteiner i däggdjurens föda återfinns inte i köttet då fodret bryts ned till aminosyror som sedan byggs upp till artspecifika proteiner.
Följande tre olika former av köttallergi finns beskrivna(14):
- primär nötköttsallergi
- alfa-gal-syndrom.
- fläsk-kattsyndrom.
Primär nötköttsallergi drabbar framför allt mjölkallergiska småbarn och beror på korsreaktivitet mellan serumalbumin i nötkött och komjölk. Symtomen är typiska för IgE-förmedlad allergi. Majoriteten växer ifrån sin primära köttallergi i lågstadieåldern.
Fläsk-kattsyndrom innebär typiska allergiska reaktioner på fläskkött. Det drabbar vanligen ungdomar eller unga vuxna som är eller har varit kattägare. Kattallergiker kan utveckla IgE-antikroppar mot kattalbumin som kan korsreagera med svinalbumin. Ibland förekommer även korsreaktion med albumin i ko och då kan allergiska symtom uppstå efter intag av nötkött.
Alfa-gal syndrom innebär allergi mot däggdjurskött, allergin kan drabba barn men ses framför allt hos vuxna. Orsaken är IgE-sensibilisering mot kolhydraten alfa-gal som finns i fästingar och sensibiliseringen sker via fästingbett. Alfa-gal finns även i skelettmuskel hos däggdjur.
Allergiska symtom uppstår vanligen 4 timmar (2–7 timmar) efter intag av däggdjurskött (ej fågel) men inte vid alla tillfällen kött intas. Vanliga symtom är klåda, urtikaria, angioödem, mag-tarmsymtom och ibland anafylaxi. Patienter med alfa-gal syndromet ska informeras om att nivån av IgE-antikroppar mot alfa-gal ofta går ner genom att undvika fästingbett. Det är inte helt klarlagt hur det påverkar toleransen (15, 16).
Utredning
Observera följande vid utredning:
- Vid misstanke om IgE-förmedlad primär nötköttsallergi – analysera IgE-antikroppar mot nötkött och Bos d 6 (en komponent som finns i nötkött samt i mjölk).
- Vid misstanke om IgE-förmedlad fläsk-kattsyndrom – analysera IgE-antikroppar mot katt, Fel d 2 och Sus s 1 (svinalbumin) och eventuellt Bos d 6 (koalbumin).
- Vid misstanke om allergi mot däggdjurskött – analysera IgE-antikroppar mot alfa-gal.
Prognos köttallergi
Allergi mot kött är sparsamt studerad avseende prognos.
Behandling
Undvik följande livsmedel:
- nötkött vid primär köttallergi
- fläskkött vid fläsk-kattsyndrom
- kött från däggdjur vid alfa-gal syndrom.
Behandla med läkemedel vid akut allergisk reaktion, se kapitlet för läkemedelsbehandling.
Mer information finns i kunskapsstödet Kostbehandling vid matallergi.
Uppföljning och återintroduktion
Om misstanke att patienten vuxit ur sin allergi efter provtagning av IgE-antikroppar mot allergenet kan provokation utföras på lämplig vårdnivå, vilken bestäms utgående från tidigare allergisk reaktion.
Fördjupning: Kött från fågel
Fågelkött som vanligen äts är kyckling och kalkon. Allergi mot kycklingkött har rapporterats både hos barn och vuxna men uppskattas vara sällsynt, tillförlitliga prevalensdata saknas. Proteiner i fåglarnas föda återfinns inte i köttet då fodret bryts ned till aminosyror som sedan byggs upp till artspecifika proteiner.
Kött från alla fåglar korsreagerar med varandra samt med krokodil som är släkt med fågel. Kycklingparvalbumin är huvudproteinet i kyckling. IgE-förmedlad fågelköttsallergi ger typiska IgE-förmedlade allergiska symtom inklusive anafylaxi (17, 18).
Utredning
Vid misstanke om allergi mot fågelkött, analysera IgE-antikroppar mot kyckling.
Prognos
Allergi mot fågelkött är sparsamt studerad avseende prognos.
Behandling
Undvik fågelkött och krokodilkött.
Mer information hittas i ett separat kunskapsstöd om kostbehandling.
Uppföljning och återintroduktion
Vid tecken till att patienten vuxit ur sin allergi efter provtagning av IgE-antikroppar mot allergenet kan provokation utföras på lämplig vårdnivå, vilken bestäms utgående från svårigheten av tidigare allergisk reaktion.
Mer information finns under rubriken uppföljning vid IgE-förmedlad matallergi.
Behandling
Handläggning vid behandling
Handlägg enligt följande:
- Läkemedelsförskrivning utifrån symtom vid diagnosticerad IgE-förmedlad matallergi.
- Uteslut endast livsmedel med tydlig diagnos då barnets kost annars blir onödigt restriktiv.
- Om patienten uppvisar reaktion vid högre mängd av ett livsmedel men tolererar en lägre mängd, kan regelbundet intag av den tolererade dosen främja toleransutveckling.
- Remittera till dietist för kostbehandling.
- Behandla eksem för att förebygga utveckling av fler matallergier (gäller barn före skolåldern).
Följande intyg och handlingsplaner behöver utfärdas vid IgE-förmedlad matallergi:
- personlig behandlingsplan vid akuta allergiska reaktioner
- intyg för medicinsk specialkost till förskola och skola
- egenvårdsplan till förskola och skola
- behandlingsplan vid astma, där detta är aktuellt.
Ge information till vårdnadshavare och till patient på åldersadekvat nivå:
- Om matallergins allvarlighetsgrad och prognos.
- Om vilka livsmedel som ska undvikas.
- Gå igenom skriftliga handlingsplaner.
Samverka med förskola/skola:
Barn med Ig-E-förmedlad allergi samt deras vårdnadshavare kan förutom intyg och handlingsplan behöva stöd i kontakten med förskola och skola för att skapa trygghet i vardagen för patienten.
Värdera matallergins allvarlighetsgrad
Observera särskilt att:
- Yngre barn har ökad risk för allergiska reaktioner mot mat då de stoppar allt i munnen. Risken ökar även för tonåringar genom generellt ökat risktagande.
- Den dos som orsakar reaktion varierar mellan individer. En tidigare anafylaxi eller en tidigare systemallergisk reaktion på mycket liten mängd av allergenet är riskfaktorer för framtida anafylaxi.
- Risken för allergiska symtom ökar med ökad mängd IgE-antikroppar men det går inte att förutsäga reaktionens svårighetsgrad för den enskilda individen.
- Patienter som har en kvarstående allergi mot mjölk, ägg eller vete i skolåldern har ofta risk för svåra allergiska reaktioner.
- Vid samtidig astma ska denna vara optimalt behandlad för att minimera risk för svår astma vid intag av allergenet av misstag.
Uppskatta prognos och bestäm uppföljningsintervall
Observera följande:
- Prognosen påverkas av flera faktorer och det är ofta möjligt för tolerans att utvecklas.
- Barn med låg IgE-antikropps-nivå, mindre än 2 kE/l mot mjölk eller ägg eller vete under första levnadsåret, har bäst förutsättningar för att allergin växer bort. Därför är det viktigt med regelbunden uppföljning och förnyad provtagning.
- Om IgE-antikropps-nivån är hög mer än 50 kE/l under första levnadsåret kvarstår matallergin ofta fram till vuxen ålder.
Fördjupning: Behandlingsplaner
Många regioner har egna behandlingsplaner i sina journalsystem. Om det saknas finns exempel anpassade för barn på Barnläkarföreningens hemsida:
Anafylaxi - behandlingsplan - barn
Förebyggande åtgärder
Följande åtgärder kan tas för att förebygga allergier:
- Uteslut inga livsmedel ur kosten för säkerhets skull då detta kan motverka tolerans och öka risk för utveckling av allergi.
- introducera livsmedel i enlighet med livsmedelsverkets riktlinjer, även under pågående amning, för att öka möjligheten för toleransutveckling för till exempel mjölk, ägg och jordnötter.
- Behandla eksem med kortisonkrämer (grupp 1 till alla, grupp 2 till alla men med försiktighet till spädbarn) och torr hud med mjukgörande kräm eftersom nya rön visar att barn kan utveckla IgE-förmedlad allergi genom att maten kommer i kontakt med en skadad hud (19).
- informera vårdnadshavare om att tobaksrök ökar risken för allergi och astma (20, 21).
Egenvård
Ge följande generella råd om egenvård till barnet eller ungdomen samt vårdnadshavare:
- undvik symtomutlösande matallergen
- inför alla livsmedel i kosten förutom det barnet inte tål enligt Livsmedelsverkets rekommendationer
- återintroduktion av livsmedel som barnet är allergisk emot sker alltid i samråd med läkare.
Barnet eller ungdomen och dess vårdnadshavare ska utbildas om:
- aktuell matallergi
- kostbehandlingens omfattning
- risksituationer
- samverkande faktorer
- läkemedelsbehandling
- akut handlingsplan samt agerande vid eventuell akut allergisk reaktion.
För att garantera att äldre barn och ungdomar samt vårdnadshavare ska våga ge adrenalinpenna vid en akut allergisk reaktion ska träning av sjuksköterska erbjudas återkommande. Barn, ungdomar och vårdnadshavare kan erbjudas att ge sig själva adrenalinpenna med aktiv substans för att öka sannolikheten att adrenalin används adekvat.
I Socialstyrelsens riktlinjer om allergi lyfts stöd till egenvård som avgörande för att personer med allergi ska kunna hantera sin vardag och leva ett så gott liv som möjligt. För att stödet ska få effekt krävs att patienten verkligen förstår innehållet. Ett strukturerat stöd till egenvård innebär att hälso- och sjukvården systematiskt ger patienten de verktyg som behövs för att förstå sin sjukdom och ta ett aktivt ansvar för sin behandling.
Fördjupning: Samverkan vård och förskola/skola
Barn med Ig-E-förmedlad allergi samt deras vårdnadshavare kan förutom intyg och handlingsplan behöva stöd i kontakten med förskola och skola för att skapa trygghet i vardagen för patienten.
Stödet kan omfatta utbildningsinsatser för personal, rådgivning kring praktiska anpassningar samt förebyggande arbete för att minska risken för allergiska reaktioner.
Denna samverkan ser olika ut i olika regioner och anpassas i lokala riktlinjer.
Elevhälsoportalen nås via internet och är ett kostnadsfritt, evidensbaserat digitalt verktyg, framtaget av Region Stockholm. Innehållet riktar sig till personal inom förskola och skola. Portalen innehåller aktuellt utbildningsmaterial och stöd för hälsofrämjande och förebyggande arbete med målet att skapa trygga och säkra miljöer för barn med allergi.
Behandlingsval
Kostbehandling
De livsmedel som orsakar symtom ska uteslutas ur kosten för att symtomfrihet ska uppnås. Uteslutning av livsmedel ska inte vara mer omfattande än vad som är medicinskt motiverat.
Behovet av kostbehandling utgår från personcentrerad behandling och insatserna varierar.
Målen med kostbehandlingen är att:
- Barnet ska bli symtomfritt alternativt ha reducerade symtom.
- Kosten ska ge adekvat energi och näring.
- Kosten ska vara praktiskt tillämpbar, varierad och smakmässigt acceptabel.
- Barnet och vårdnadshavare ska känna trygghet med kosten.
Mer information finns i kunskapsstödet Kostbehandling vid matallergi.
Läkemedelsbehandling
Läkemedelsbehandling vid allergisk reaktion inkluderar:
- icke-sederande antihistamin till samtliga patienter
- snabbverkande luftrörsvidgande läkemedel eller kombinationspreparat enligt aktuella riktlinjer för patienter med astma
- adrenalin autoinjektor (adrenalinpenna) till patient som haft anafylaxi.
Överväg även adrenalin om det finns andra riskfaktorer, till exempel om individen reagerat med en svår systemallergisk reaktion, men inte anafylaxi, av små mängder.
Vid förskrivning av adrenalin, skriv alltid ut två adrenalinpennor, som patienten ska ha med sig, enligt följande:
- 150 ug /dos för barn under 20 kg
- 300 ug /dos för barn över 20 kg.
Det är även viktigt att optimera astma- och eksembehandling. Okontrollerad astma kan öka risken för svår allergisk reaktion (19) och optimerad eksembehandling kan minska risk för sensibilisering via huden. (19)
Uppföljning
Beroende på barnets övriga allergisjukdomar, till exempel eksem, astma eller andra allergier behöver uppföljningen individualiseras. Allergi mot baslivsmedel, till exempel mjölk, ägg och vete, behöver utvärderas två gånger per år under de första tre levnadsåren, därefter en gång per år.
Allergi mot övriga livsmedel, till exempel primär allergi mot jordnötter eller nötter där IgE-antikroppar mot lagringsproteiner finns, bör följas upp en gång per år.
Handläggning vid uppföljning
Handlägg enligt följande vid varje uppföljningstillfälle:
- kontrollera barnets tillväxt, ta anamnes om eventuella astmasymtom eller eksem och säkerställ optimal behandling
- ta anamnes om oro, ångest eller psykisk ohälsa hos barnet, ungdomen och dess vårdnadshavare och erbjud vid behov psykosocialt stöd
- utvärdera behov av förnyad provtagning, provokation, elimination eller introduktion
- uppdatera och repetera patientinformation och behandlingsplan
- förnya recept och intyg vid behov
- säkerställ en fungerande måltidssituation i förskolan eller skolan.
Övergång från barn till vuxen
Vid övergången från barn till vuxen är det viktigt att transitionsprocessen påbörjas tidigt, omkring 12 års ålder. Då kan patienten gradvis få mer kunskap om sin matallergi, ta större ansvar och till exempel förstå vikten av att alltid ha med sig sina akutmediciner och hantera adrenalinpennan på rätt sätt.
Komplikationer
Patienter med IgE-förmedlad matallergi har en ökad risk för livshotande allergiska reaktioner, anafylaxi.
Komplikationer av behandling
Behandling av matallergi kan ge vissa komplikationer. Till exempel kan restriktiv kost leda till näringsbrist och utebliven förväntad tillväxt. Återintroduktion av livsmedel på ett sätt som inte är individanpassat kan leda till allergisk reaktion.
Försäkringsmedicin och intyg
Intyg
Intyg för medicinsk specialkost, Vårdförlopp matallergi, IgE-förmedlad – 1177 för vårdpersonal
Mall för egenvårdsintyg brukar finnas tillgänglig i elektronisk patientjournal.
Ekonomisk ersättning och bidrag
Familjer med barn med omfattande matallergi kan söka:
En läkare behöver då skriva ett utlåtande för omvårdnadsbidrag och merkostnadsersättning till Försäkringskassan.
Patientmedverkan och kommunikation
Stöd och information för patient och närstående
Allergi och överkänslighet, Livsmedelsverket
Matallergi – symtom och behandling, Astma och Allergiförbundet
Relaterad information
Riktlinjer Allergi och Astma, Barnläkarföreningens delförening för allergi och lungmedicin
Astma hos barn och vuxna – behandlingsrekommendation, Läkemedelsverket
Nationellt vårdprogram anafylaxi, Svenska föreningen för allergologi (pdf)
Allergi och överkänslighet, Livsmedelsverket
Nationella riktlinjer 2026: Allergi
Atopisk dermatit - behandlingsekommendation Läkemedelsverket
Atopisk dermatit - 1177 för vårdpersonal
Kompletterande underlag
Fördjupning. Konsekvensbeskrivning
Det finns idag regionala skillnader i omhändertagandet av matallergi, vilket leder till ojämlik vård. Utredningar av matallergi startar oftast i primärvården, där det är viktigt med kompetens inom allergiområdet för att bedöma och utreda patienterna korrekt.
Det kliniska Kunskapsstödet för Matallergi kan utjämna skillnader i vården mellan regioner och påverka utredningen av allergier mot kostnadseffektiv korrekt diagnos. Genom att använda kunskapsstödet kan patienten få rätt diagnos vilket leder till rätt behandling. Detta kan minska behovet av utredning inom specialiserad vård och kontakt med akutsjukvård, vilket i sin tur kan leda till kostnadsbesparingar på flera vårdnivåer.
Förbättrad diagnostik kan också leda till att fler patienter friskskrivs från matallergi, vilket inte bara leder till minskade kostnader utan också till en ökad livskvalitet hos patienten och familjen. Specialkost medför ökade kostnader, särskilt indirekta, för både patienter med matallergi och dess familj men också för förskola och skola. Dessa kostnader kan minskas med förbättrad diagnostik.
1. Muraro A, de Silva D, Halken S, Worm M, Khaleva E, Arasi S, et al. Managing food allergy: GA2LEN guideline 2022. World Allergy Organization Journal. 2022;15(9)
2. Lovén Björkman S, Sederholm U, Ballardini N, Beck O, Lundahl J, Nopp A, et al. Peanuts in the air - clinical and experimental studies. Clin Exp Allergy. 2021;51(4):585-93.
3. Riggioni C, Ricci C, Moya B, Wong D, van Goor E, Bartha I, et al. Systematic review and meta-analyses on the accuracy of diagnostic tests for IgE-mediated food allergy. Allergy. 2024;79(2):324-52.
4. Sampson HA. Utility of food-specific IgE concentrations in predicting symptomatic food allergy. The Journal of allergy and clinical immunology. 2001;107(5):891-6
