Hitta på sidan

Stroke - körkortsbedömning efter stroke och TIA

Nationellt kliniskt kunskapsstöd med regionala tillägg.

Diagnoskoder saknas

Diagnoskoder saknas

För närvarande är diagnoskoderna inte tillgängliga.

Omfattning av kunskapsstödet

Kunskapsstödet behandlar lagreglering och utredning kring bedömning av körkortsinnehav efter stroke eller transitorisk ischemisk attack (TIA) inklusive amaurosis fugax. Det omfattar både det akuta omhändertagandet och uppföljningen. Kunskapsstödet syftar till att ge läkare stöd att följa föreskrifterna på ett likvärdigt sätt i hela landet.

Personcentrerat och sammanhållet vårdförlopp

1177 för vårdpersonal:

Stroke och TIA – tidiga insatser och vård

Stroke och TIA – fortsatt vård och rehabilitering

Om hälsotillståndet

Definition

Stroke är en akut uppkommen fokal störning av hjärnans funktion med symtom som varar minst 24 timmar och där orsaken inte uppenbart är annan än vaskulär. [1]

Transitorisk ischemisk attack, TIA, inklusive amaurosis fugax, är en akut uppkommen fokal störning av hjärnans eller ögats funktion med symtom som varar mindre än 24 timmar och där orsaken inte uppenbart är annan än vaskulär. [1]

Föreskrift om körkortsinnehav

Läkare är enligt körkortslagen (SFS 1998:488) 10 kap. 5§ skyldiga att anmäla den körkortsinnehavare som är medicinskt olämplig att ha körkort till Transportstyrelsen [2].

Medicinsk olämplighet föreligger efter stroke och TIA, det innebär tillfälligt körförbud under en begränsad observationsperiod. Vid vissa kvarstående symtom föreligger medicinsk olämplighet tills vidare. Transportstyrelsen reglerar de medicinska kraven för olika sjukdomstillstånd [3].

I kunskapsstödets bilaga Översikt av rekommenderad tid för köruppehåll efter stroke och TIA beskrivs rekommenderade tidsangivelser för tillfälligt körförbud.

Utredning

I det akuta skedet efter stroke eller TIA gäller körförbud för samtliga patienter vid utskrivning från slutenvård [3]. Eventuell utredning av körförmåga är oftast aktuell först efter det initiala körförbudet i samband med uppföljning efter stroke och TIA, förutsatt att det fortsatt kvarstår symtom av betydelse. Gör en förnyad bedömning av medicinsk lämplighet för körkortsinnehav vid uppföljningen, som ska omfatta identifiering och behandling av riskfaktorer.

Utredning vid uppföljning

Tre månader efter stroke och en månad efter TIA görs ofta en första uppföljning där ställning tas till vidare utredning av körförmågan. Bedöm om det tillfälliga körförbudet bör förlängas, permanentas eller kan hävas. Om hinder för körförmåga fortfarande föreligger efter sex månader rekommenderas anmälan till Transportstyrelsen. Anmälan bör endast göras om det föreligger ett absolut hinder enligt Körkortslag (1998:488) [2]. Om det finns ytterligare rehabiliteringspotential bör den tillfälliga överenskommelsen förlängas, detta för att kunna genomföra körkortsmedicinsk utredning i framtiden.

Följ upp patienten med både en medicinsk bedömning och en bedömning av funktionsbortfall. Medicinsk bedömning inkluderar värdering av:

  • risk för återinsjuknande inklusive värdering av livsstilsfaktorer
  • om sekundärprofylax är välfungerande och relevant för trolig etiologi
  • komplikationer av stroke som till exempel spasticitet som påverkar rörelseförmågan
  • risk för postapoplektisk epilepsi.

Anpassa utredning av körförmåga efter patientens symtom och funktionsbortfall. Följ Transportstyrelsens allmänna råd för körkortsinnehav, specifika funktionsbortfall och undersökningsfynd, gällande tillstånd efter stroke Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om medicinska krav för innehav av körkort med mera (TSFS 2010:125) 5 kap. 10§ [3], till exempel:

  • synfältsdefekter, kapitel 2
  • förlamningar, kapitel 4
  • medvetandestörningar, kapitel 8
  • kognitiva störningar, kapitel 10
  • psykiska sjukdomar och störningar, kapitel 14.

Anamnes

Körlämplighet kan inte avgöras med ett enskilt test. Gör en samlad bedömning av anamnes och resultat från flera tester och ta även hänsyn till:

  • aktuellt körkortsinnehav, tidigare trafikincidenter, egen och närståendes uppfattning om körkortslämplighet
  • läkemedel där välfungerande sekundärprofylax krävs för fortsatt körkortsinnehav
  • förekomst av epileptiska anfall – följ Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om medicinska krav för innehav av körkort [3] enligt 8 kapitlet, skicka remiss till neurolog.

Risk för återinsjuknande varierar mellan olika riskfaktorer – obehandlade riskfaktorer som medför särskilt hög risk för återinsjuknande är till exempel förmaksflimmer utan behandling med warfarin eller NOAK [4].

Undersökningar

Involvera vid behov till exempel arbetsterapeut, fysioterapeut och neuropsykolog vid bedömning och test av körlämplighet utifrån funktion. Välj instrument för bedömning utifrån symtom och behov. Resultaten av testen med bedömning om avvikande och angivande av ålderskorrigerat normalresultat utgör underlag för ansvarig läkare.

Exempel på bedömningsinstrument gällande rörelseförmåga, perceptuella och kognitiva störningar, minne, visuospatiala funktioner, bearbetning- och processhastighet samt praktisk förmåga finns i fördjupningsavsnitt i anslutning till respektive område.

Synfältsdefekt

Vid misstanke om synfältsdefekt eller där strokelokalisation ökar risken för synfältsdefekt bör patienten bedömas av ögonläkare. Anmälan om medicinska hinder efter synfältsundersökning med perimetri kan utföras av ögonläkare eller av den som utfärdat remissen. Ange tydligt i remissvar om sådan anmälan gjorts eller inte.

Donders synfältsundersökning

Donders synfältstest har låg sensitivitet men hög specificitet [5]. Skicka remiss till ögonmottagning för perimetri om undersökningen talar för synfältsdefekt se körkortslagen 16 kap.6§ [3] Observera att synfältsdefekt med betydelse för körkortsinnehav kan föreligga även vid normalt utfall av Donders [6]. Överväg därför remiss för perimetri även vid normalt testresultat, i de fall strokelokalisation ökar risken för synfältsdefekt.

Förlamning

Vid nedsatt rörelseförmåga ska läkaren bedöma tillståndets inverkan på körförmågan, i förekommande fall med hänsyn till hjälpmedel eller anpassning av fordonet. Grunda bedömningen vid behov på undersökning utförd av arbetsterapeut eller fysioterapeut. Remiss till specialiserad vård rekommenderas för körkortsinnehav med högre behörighet.

Bedömning av arbetsterapeut och eller fysioterapeut

Nedsatt rörelseförmåga (sensomotorisk) i hand, arm, fot och ben som medför att fordon inte kan köras på ett trafiksäkert sätt kan utgöra hinder för körkortsinnehav, om det inte kompenseras med hjälpmedel eller anpassningar av fordonet. Det är därför viktigt att utreda motorik, sensorik, koordination, muskeltonus, muskelstyrka och uthållighet samt förflyttning i och ur fordon vid utredning av körförmåga. Undersök till exempel om personen kan hålla i och hantera ratten, växla och har förmåga och uthållighet att hantera fotpedalen.

För innehav av behörigheter för buss- och taxiförarlegitimation ska rörelseförmågan vara tillräcklig för att kunna hjälpa passagerare i och ur fordonet samt hjälpa till med bilbältet [6].

Fördjupning: Bedömningsmetoder och instrument

Bedömningsmetoder och instrument:

  • Fugl-Meyer Assessment [7]
  • Birgitta Lindmark Motor Assessment scale [8]
  • Modifierad Motor Assessment Scale enligt Uppsala Akademiska sjukhus [9][10]
  • Handdynamometer (till exempel Jamar och Grippit) för att bedöma greppstyrka [11]. 

Medvetandestörning

Utred körlämplighet vid misstanke om medvetandestörning då det kan påverka körförmågan väsentligt. Medvetandestörningar kan uppstå till följd av till exempel epilepsi, mental fatigue eller påverkad uppmärksamhet. Avseende uppmärksamhet bör olika typer av uppmärksamhet utredas. I avsnitt Perceptuella och kognitiva störningar finns mer information.

Perceptuella och kognitiva störningar

Utför alltid en bedömning av eventuella perceptuella och kognitiva störningar. Bedömningen görs vanligtvis av arbetsterapeut eller neuropsykolog. Vid en körkortsbedömning kan även bedömningsinstrument specifikt utvecklade för detta användas. En inledande screening kan ge vägledning om vilka områden som behöver fördjupas ytterligare.

Vid misstanke om demens görs en vidare utredning. Mer information om utredning av demens finns i vårdförlopp Kognitiv svikt vid misstänkt demenssjukdom,1177 för vårdpersonal.

Bedömning av arbetsterapeut

Områden för fördjupad bedömning är insikt, uppmärksamhet (inklusive neglekt), minne, visuospatiala funktioner och bearbetningshastighet samt exekutiva funktioner och problemlösningsfunktioner. Bedöm även praktisk förmåga vid utförande av vardagliga aktiviteter, det vill säga hur personen använder sina kognitiva färdigheter på ett funktionellt sätt (funktionell kognition).

Fördjupning: Bedömningsmetoder och instrument

Bedömningsmetoder och instrument:

  •  screening:
    • Montreal Cognitive Assessment (MoCA) [12]
  • insikt och omdöme:
    • ta anamnes 
    • observera aktivitet, med självskattning av utförande före och efter
    • inhämta närståendes uppfattning om aktivitetsutförande och medvetenhet om svårigheter (proxyversioner av skattningsinstrument kan användas, till exempel Cognitive Failure Questionnaire, CFQ) [13]
  • exekutiva och problemlösningsfunktioner:
    • Trail Making Test (TMT-A och TMT-B) [14], förenklad variant ingår i MoCA [12]
    • Executive Function Performance Test (EFPT) [15]
    • Behavior Rating Inventory of Executive Function- Adult version (BRIEF-A) [16]
  • uppmärksamhet, inklusive neglect:
    • Klocktest, ingår i MoCA (neglekt) [12]
    • Bells test [17], Letter cancellation test [18], Single Letter Cancellation Test (SLCT) eller motsvarande (neglekt, visuell uppmärksamhet)
    • Stroop-test (uppmärksamhet) [19]
    • Trail Making Test (TMT-A, TMT-B) (uppmärksamhet) [14]
    • Continuous Performance Test (CPT) [13][20]
  • Observation vid utförande av vardagliga aktiviteter, med fokus på:
    • uppmärksamhetsspann (hur länge patienten kan hålla fokus på en uppgift)
    • förmåga att skifta uppmärksamhet mellan olika stimuli/intryck
    • förmåga att dela uppmärksamhet på flera stimuli/aktiviteter samtidigt.

Minne

Majoriteten av de som haft stroke får någon form av minnespåverkan. Beroende på vilka minnesfunktioner som påverkas kan det inverka på förmågan att köra bil på olika sätt.

Bedömning av arbetsterapeut

Det är viktigt att utreda minnesförmåga. Exempel på körkortshindrande minnespåverkan kan vara att patienten inte minns hur den sätter på blinkers eller använder andra instrument i bilen, inte minns vart den ska åka eller inte minns vägskyltars betydelse.

Fördjupning: Bedömningsmetoder och instrument

Bedömningsmetoder och instrument:

  • Rivermead Behavioral Memory Test (RBMT) [21]
  • Montreal Cognitive Assessment (MoCA) [12]
  • Wechsler Adult Intelligence Scale (WAIS) - deltest digit span (arbetsminne) [22]

observation av och anamnes rörande utförande av vardagliga aktiviteter.

Visuospatiala funktioner

Visuospatial förmåga innefattar vår förmåga att uppfatta oss själva i förhållande till rummet och omgivningen. Hit räknas till exempel förmågan att bedöma avstånd och riktningar, läsa en karta eller att kunna vända och vrida på bilder i tanken.

Bedömning av arbetsterapeut

Värdera förekomst av påverkan på visuospatiala funktioner.

Fördjupning: Bedömningsmetoder och instrument

Bedömningsmetoder och instrument:

  • Useful Field of View (UFOV), [23] test av visuell uppmärksamhet (praktisk användning av synfält)
  • kubtest, ingår i Montreal Cognitive Assessment (MoCA) [12]
  • klocktest, ingår i Montreal Cognitive Assessment MoCA [12]
  • observation vid utförande i vardagliga aktiviteter.

Bearbetnings- och processhastighet

Bearbetnings- och processhastighet påverkar hur snabbt och korrekt personer kan uppfatta, tolka och reagera på trafiksituationer.

Bedömning av arbetsterapeut

Värdera förekomst av påverkan på bearbetning- och processhastighet.

Fördjupning: Bedömningsmetoder och instrument

Instrument som kan användas för bedömning:

  • Trail Making Test A (TMT-A) [14]
  • Wechsler Adult Intelligence Scale (WAIS) - deltesten symbolsökning och kodning [22]

Praktisk förmåga (funktionell kognition)

Patientens förmåga att använda sina kognitiva förmågor på ett funktionellt sätt bedöms främst genom observation.

Bedömning av arbetsterapeut eller fysioterapeut

Värdera förekomst av påverkan på praktisk förmåga att framföra fordon.

Fördjupning: Bedömningsmetoder och instrument

Bedömningsmetoder och instrument

  • ADL-taxonomin, intervju och observation av aktiviteter [24][25]
  • checklista vid kognitiva svårigheter i aktivitetsutförandet (används tillsammans med observation enligt ADL-taxonomin)
  • Assessment of Motor and Process Skills (AMPS) [26], en observationsundersökning som mäter motoriska färdigheter och processfärdigheter samt dess inverkan på förmågan att utföra aktiviteter. Länk till instrumentet amps-intro.pdf

Hjärntrötthet (fatigue)

Hjärntrötthet (fatigue) påverkar många kognitiva funktioner negativt, till exempel processhastighet, uppmärksamhet och minne.

Fördjupning: Bedömningsmetoder och instrument

Bedömningsmetoder och instrument:

  • Mental Fatigue Scale (MFS) [27]
  • anamnes, från patient och närstående
  • observation i vardagliga aktiviteter med fokus på aktiviteter som tar längre tid än cirka 20 minuter för att även bedöma påverkan på uppmärksamhetsspann.

Körkortsspecifika bedömningar

Det finns screeninginstrument för att bedöma körlämplighet efter till exempel stroke. Uppnås ett gränsvärde indikerar detta behov av ytterligare utredning vid till exempel trafikmedicinsk enhet.

Praktiskt körtest

Ett praktiskt körtest kan rekommenderas när de medicinska förutsättningarna för körkortsinnehav inte kan avgöras utifrån tidigare tester och bedömningar.

Körtestet utförs i bil med dubbelkommando. Arbetsterapeut eller person med kompetens, till exempel trafiklärare med särskild utbildning, ansvarar för den praktiska körbedömningen i samarbete med trafiklärare som ansvarar för säkerheten.

Körtestet förutsätter att det inte föreligger andra absoluta hinder för körkortsinnehav, som synfältsdefekter eller krampanfall. Tidigare utredning får inte heller ha visat kognitiva eller motoriska begränsningar som bedömts utgöra hinder för körkortsinnehav. Personen måste ha giltigt körkort eller körkortstillstånd. Om detta har återkallats tills vidare under utredningstiden kan praktiskt körtest inte genomföras.

Fördjupning: Bedömningsmetoder och instrument

Bedömningsmetoder och instrument: Nordic Stroke Driver Screening Assessment (NorSDSA) [28]

Handläggning vid uppföljning

Ta hänsyn till medicinska faktorer och funktionsbortfall som kan påverka trafiksäkerheten, vid bedömning av körförmåga efter stroke och TIA.

Ange i remissen som utfärdas i samband med utskrivning från slutenvård om primärvård följer upp körförbudet. Remissen ska också innehålla när uppföljning ska ske och vad som bör ingå i uppföljningen.

Rekommendationer för remisshantering och uppföljning:

  • Skicka remiss till ögonläkare för utredning av misstänkt synfältsdefekt om fortsatt körkortsinnehav är aktuellt.
  • Skicka remiss för kompletterande bedömningar av arbetsterapeut, neuropsykolog eller fysioterapeut.
  • Ny bedömning av körförmågan efter stroke bör tidigast ske efter sex månader om medicinska hinder bedömts föreligga vid en första uppföljning efter utskrivning från slutenvården.

Få personer med kvarstående homonym hemianopsi efter sex månader återhämtar sig i sådan grad att körkortsinnehav åter är möjligt. Sannolikheten för återhämtning vid kvadrantanopsi eller annan mindre synfältspåverkan är större och i sådana fall kan förnyad perimetri efter tre till sex månader övervägas.

Bedömning av medicinska förutsättningar för körkortsinnehav

Tillfälligt körförbud gäller för alla patienter efter stroke eller TIA, oavsett funktionsbortfall eller riskfaktorer [3]. Körförbud rekommenderas i minst två till tre månader efter en stroke och efter TIA eller amaurosis fugax rekommenderas körförbud i minst två veckor.

Tillfälligt körförbud kan meddelas muntligt, gärna i närvaro av anhörig, och komplettera med skriftlig information. I de fall det finns anledning att anta att patienten inte kommer att följa tillfälligt körförbud meddelat av läkare, ska anmälan om olämplighet enligt 10 kap. 5 § körkortslagen (1998:488) göras till Transportstyrelsen.

Bedöm behovet av observationstid och tillfälligt körförbud individuellt för att säkerställa att patientens tillstånd är stabilt och inte utgör en trafiksäkerhetsrisk. Tidsgränserna för körförbud är satta med hänsyn till att risken för återinsjuknande är som störst i början och för att sekundärpreventiva behandlingar ska hinna få effekt.

Observationstiden varierar beroende på patientens behov av återhämtning och risken för epileptiska anfall efter en stroke. Även vid TIA kan yrkesförare behöva en längre observationstid, särskilt om en infarkt syns på datortomografi (DT) eller magnetkamera (MR) eller om det finns andra högriskfaktorer, exempelvis storkärlssjukdom eller förmaksflimmer. En TIA med påvisad infarkt på DT eller MR bedöms på samma sätt som en stroke i detta sammanhang.

Bedömning av tidslängd på omedelbart körförbud efter stroke och TIA sker inom specialiserad vård, i regel på strokeenhet av ansvarig läkare.

För yrkesförare gäller högre medicinska krav. [3][2] Mer information finns i bilaga – översikt av rekommenderad tid för köruppehåll efter stroke och TIA. Tänk på följande vid handläggningen:

  • Utredning av körförmåga efter stroke hos yrkesförare (personer som innehar högre körkortsbehörigheter eller taxikort) sker lämpligast vid specialiserad trafikmedicinsk mottagning.
  • Körförbudets omfattning och längd liksom upphävande av körförbud ska journalföras.
  • Sjukskriv yrkesförare så länge körförbud gäller om en omplacering inte är möjlig. Undantagsvis kan längre sjukskrivning krävas under utredningstiden. [29]
  • Ny bedömning av körförmågan bör tidigast ske efter sex månader.
  • Överväg samtalsstöd med kurator i samband med anmälan om medicinska hinder till Transportstyrelsen.
  • Ta ställning till förnyad perimetri efter tre till sex månader vid synfältspåverkan.

Information

Informera patient och närstående (efter medgivande) muntligt och gärna skriftligt om följande vid utskrivning:

  • orsak till tillfälligt körförbud
  • omfattning av körförbud
  • tidsperiod för körförbud
  • vad som gäller efter tid för angivet körförbud
  • vem som ansvarar för fortsatt beslut
  • att utredning kan vara aktuell efter att utsatt tid för körförbud passerat.

Journalför beslut om körförbud och tidslängden på detta tillsammans med information om fortsatt handläggning, när uppföljning bör ske och vem som ansvarar.

Ta beslut om det tillfälliga körförbudet kan upphävas eller om det behöver förlängas vid första uppföljande besöket. Ställningstagande till om bedömning av andra yrkeskategorier behövs för att bedöma körförmågan. Informera patient och eventuellt närstående muntligt och skriftligt på samma sätt som vid utskrivning.

Anmälningsplikt

Läkare har anmälningsskyldighet till Transportstyrelsen om en patient, vid undersökning eller vid genomgång av journalhandlingar, bedöms medicinskt olämplig att ha körkort. Transportstyrelsen fattar beslut om återkallelse av körkort eller medicinska villkor för fortsatt körkortsinnehav. [2]

Läkare har enligt 10 kap. 5 § körkortslagen (1998:488) möjlighet att avstå från anmälan till Transportstyrelsen vid tillfälliga hinder för körkortsinnehav, om det är troligt att patienten kommer att följa ett muntligt körförbud. Enligt Transportstyrelsens praxis kan detta vara lämpligt vid tillfälliga hinder i upp till sex månader eller till dess att körkortsutredning avslutats. Ytterligare information om läkares anmälningsskyldighet finns i Läkares anmälningsskyldighet, Transportstyrelsen.

Uppföljning

Vid medicinska hinder efter sex månader

Bedöm medicinska hinder för körkortsinnehav efter en stroke eller TIA minst en gång per år. Genomför bedömningen som en del av den strukturerade uppföljningen som rekommenderas årligt efter en stroke eller TIA [30].

Anmäl till Transportstyrelsen om medicinska hinder för körkort finns kvar sex månader efter en stroke eller efter att körkortsutredning avslutats. Intyg om att patienten inte är medicinskt lämplig att köra ska utfärdas eller kontrasigneras av specialistläkare eftersom Transportstyrelsen inte kan återkalla körkortet utan detta. Anmälan bör endast genomföras om det föreligger ett absolut hinder enligt Transportstyrelsens författningssamling.

Efter att körkortet återkallats av Transportstyrelsen, och beslutet vunnit laga kraft, kan patienten ansöka om dispens från de medicinska villkoren för körkortsinnehav. Transportstyrelsen är mycket restriktiv med att ge undantag och beviljar det endast om trafiksäkerheten inte bedöms påverkas negativt. [2] Blankett för ansökan på Transportstyrelsen: Ansökan om undantag från de medicinska kraven för innehav av körkort, Transportstyrelsen (pdf).

Relaterad information

Föreskrifter från Transportstyrelsen och Socialstyrelsen:

1. Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer för vård vid stroke. Rekommendationer med tillhörande kunskapsunderlag. Socialstyrelsen; 2020. Tillgänglig från https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/nationella-riktlinjer/2020-1-6545-kunskapsunderlag-2020.pdf. s. 727

2. SFS 1998:488. Körkortslag. Stockholm: Sveriges Riksdag; 2024. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/korkortslag-1998488_sfs-1998-488/

3. TSFS 2010:125. Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om medicinska krav för innehav av körkort m.m. Norrköping: Transportstyrelsen; 2010. Tillgänglig från https://www.transportstyrelsen.se/TSFS/TSFS%202010_125k.pdf

4. Nationellt system för kunskapsstyrning. Hälso- och sjukvård. Personcentrerat och sammanhållet vårdförlopp Stroke och TIA - tidiga insatser och vård. . Stockholm: Sveriges regioner i samverkan; 2022. https://vardpersonal.1177.se/kunskapsstod/vardforlopp/stroke-och-tia--tidiga-insatser-och-vard/

5. Kerr NM, Chew SS, Eady EK, Gamble GD, Danesh-Meyer HV. Diagnostic accuracy of confrontation visual field tests. Neurology. 2010;74(15):1184-90

6. TSFS 2024:65. Föreskrifter om ändring i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2010:125) om medicinska krav för innehav av körkort m.m. Norrköping: Transportstyrelsen; 2024. chrome-extension://efaidnbmnnnibpcajpcglclefindmkaj/https://www.transportstyrelsen.se/TSFS/TSFS%202024_65.pdf

7. Fugl-Meyer AR, Jääskö L, Leyman I, Olsson S, Steglind S. The post-stroke hemiplegic patient. 1. a method for evaluation of physical performance. Scand J Rehabil Med. 1975;7(1):13-31

8. Lindmark B. The improvement of different motor functions after stroke. Clin Rehabil. 1988;2(4):275-83.

9. Barkelius K, Johansson A, Korm K, Lindmark B. Reliabilitets- och validitetsprövning av Modifierad Motor Assessment Scale enligt Uppsala Akademiska sjukhus-95. [Reliability and validity testing of the modified Motor Assessment Scale according to Uppsala university hospital-95]. Nordisk Fysioterapi 1997;1:121-6

10. Vive S, Bunketorp-Käll L. Absolute and relative intrarater reliability of the modified motor assessment scale according to Uppsala academic hospital -99. Physiother Theory Pract. 2024;40(3):594-602

11. Svantesson U, Nordé M, Svensson S, Brodin E. A comparative study of the Jamar®; and the Grippit®; for measuring handgrip strength in clinical practice. Isokinetics and Exercise Science. 2009;17:85-91

12. Toglia J, Fitzgerald KA, O'Dell MW, Mastrogiovanni AR, Lin CD. The Mini-Mental State Examination and Montreal Cognitive Assessment in persons with mild subacute stroke: relationship to functional outcome. Arch Phys Med Rehabil. 2011;92(5):792-8

13. Broadbent DE, Cooper PF, FitzGerald P, Parkes KR. The Cognitive Failures Questionnaire (CFQ) and its correlates. Br J Clin Psychol. 1982;21(1):1-16

14. Tamez E, Myerson J, Morris L, White DA, Baum C, Connor LT. Assessing executive abilities following acute stroke with the trail making test and digit span. Behav Neurol. 2011;24(3):177-85

15. Cederfeldt M, Carlsson G, Dahlin–Ivanoff S, Gosman–Hedstrom G. Inter-rater reliability and face validity of the Executive Function Performance Test (EFPT). British Journal of Occupational Therapy. 2015;78(9):563-9

16. Isquith PK, Roth RM, Gioia G. Contribution of rating scales to the assessment of executive functions. Appl Neuropsychol Child. 2013;2(2):125-32

17. Gauthier L, Dehaut F, Joanette Y. The Bells Test: A quantitative and qualitative test for visual neglect. International Journal of Clinical Neuropsychology. 1989;11(2):49-54

18. Hanna KL, Hepworth LR, Rowe F. Screening methods for post-stroke visual impairment: a systematic review. Disabil Rehabil. 2017;39(25):2531-43

19. Scarpina F, Tagini S. The Stroop Color and Word Test. Front Psychol. 2017;8:557

20. Homack S, Riccio CA. Conners' Continuous Performance Test (2nd ed.; CCPT-II). J Atten Disord. 2006;9(3):556-8

21. Davis AM, Cockburn JM, Wade DT, Smith PT. A subjective memory assessment questionnaire for use with elderly people after stroke. Clin Rehabil. 1995;9(3):238-44.

22. Nelson JM, Canivez GL, Watkins MW. Structural and incremental validity of the Wechsler Adult Intelligence Scale-Fourth Edition with a clinical sample. Psychol Assess. 2013;25(2):618-30

23. Wood JM, Chaparro A, Lacherez P, Hickson L. Useful field of view predicts driving in the presence of distracters. Optom Vis Sci. 2012;89(4):373-81

24. Holmqvist KL, Holmefur M. The ADL taxonomy for persons with mental disorders - adaptation and evaluation. Scand J Occup Ther. 2019;26(7):524-34

25. Törnquist K, Sonn U. Towards an ADL taxonomy for occupational therapists. Previously published in Scandinavian Journal of Occupational Therapy 1994; 1:69-76. Scand J Occup Ther. 2014;21 Suppl 1:20-7

26. Bernspång B, Fisher AG. Validation of the Assessment of Motor and Process Skills for Use in Sweden. Scandinavian Journal of Occupational Therapy. 1995;2(1):3-9

27. Johansson B, Starmark A, Berglund P, Rödholm M, Rönnbäck L. A self-assessment questionnaire for mental fatigue and related symptoms after neurological disorders and injuries. Brain Inj. 2010;24(1):2-12

28. Lundberg C, Caneman G, Samuelsson SM, Hakamies-Blomqvist L, Almkvist O. The assessment of fitness to drive after a stroke: the Nordic Stroke Driver Screening Assessment. Scand J Psychol. 2003;44(1):23-30

29. Socialstyrelsen. Försäkringsmedicinskt beslutsstöd för stroke och TIA. Kunskapsunderlag med metodbeskrivning. 2023

30. Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer för vård vid stroke. Rekommendationer med tillhörande kunskapsunderlag. Stockholm: Socialstyrelsen; 2020. https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/nationella-riktlinjer/2020-1-6545-kunskapsunderlag-2020.pdf. p. 727

1177 logo
De kliniska kunskapsstöden och vårdförloppen på denna sida hämtas från 1177 för vårdpersonal och innehåller regionala tillägg för Region Norrbotten.
×