Illamående

Bakgrund

Det kan finnas många olika anledningar till att patienter drabbas av illamående. Exempel är åksjuka, matförgiftning, vinterkräksjuka, graviditet, migrän, sjösjuka, stress, oro och läkemedelsbiverkan, till exempel av opioider eller cytostatika. Sjukdomar som drabbar exempelvis mage, hjärna, hjärta och lungor kan också orsaka illamående.

Upp till 40 % av alla som sövs för ett kirurgiskt ingrepp drabbas efter operationen av illamående och kräkningar. Risken för allvarliga komplikationer på grund av detta är liten, men symtomen orsakar lidande för de som drabbas och vårdtiden på sjukhus kan öka. Det är därför viktigt att förebygga och behandla postoperativt illamående.

Drygt hälften av alla cancerpatienter drabbas någon gång av illamående och/eller kräkningar i samband med cytostatikabehandling. Profylaktisk behandling är viktigast, eftersom manifest illamående är mycket svårbehandlat.

I början av behandling med stark opioid besväras mellan 25-30 % av patienterna av illamående, men det upphör vanligen inom 1-2 veckor. Profylaktisk behandling kan övervägas.

Utredning

Ingen specifik rekommendation från läkemedelskommittén

Behandling

Flera olika receptorsystem är inblandade i uppkomsten av illamående, därför kan också en rad läkemedel med olika receptorspecificitet användas. Behandlingen inriktas i första hand mot orsak. Ofta måste dock symtomatisk behandling tillämpas. Kortison är ett bra adjuvans till de flesta antiemetika och kan övervägas, till exempel vid cancerrelaterat illamående.

Meklozin

Det saknas modern dokumentation för meklozin, men lång erfarenhet av läkemedlet talar för att det hjälper mot rörelsesjuka.

Det finns även lång erfarenhet av användning mot graviditetsillamående. Meklozin kan användas vid graviditet (A-klassat). Ett stort antal kvinnor har exponerats för meklozin under tidig graviditet, utan någon ökad risk för missbildningar.

Vid opioidbehandling kan profylaktisk antiemetisk behandling med meklozin övervägas från den första behandlingsdagen. Efter 10-14 dagar görs uttrappningsförsök, eftersom illamåendet vanligen går över inom 1-2 veckor. Även om kliniska studier saknas, så talar klinisk erfarenhet för att meklozin hjälper mot opioidinducerat illamående.

Kan köpas receptfritt.

Metoklopramid

Metoklopramid är ett beprövat antiemetikum med både D2-receptorantagonistiska och, i höga doser, 5HT3-antagonististka egenskaper. Utöver det har det dessutom prokinetiska egenskaper.

Endast för korttidsbehandling, upp till 5 dagar, max 10 mg x 3/dygn.

Finns i form av tabletter 10 mg, injektionsvätska 5 mg/ml, supp 10 mg (licens).

Maxdosen för metoklopramid sänktes till ovanstående av Läkemedelsverket 2013 på grund av kända risker med neurologiska biverkningar som reversibla EPS (extra pyramidala symtom) och tardiv dyskinesi. Används till exempel vid illamående i samband med migrän.

Ondansetron

Kan användas vid bland annat cytostatikainducerat eller postoperativt illamående.

5HT3-receptorantagonister har väldokumenterade effekter på cytostatikainducerat illamående efter både mellan- och högemetogena cytostatikakurer. Kring 70-80 % av patienterna svarar på behandlingen och upplever inget illamående eller kräkningar efter cytostatikakurer. I jämförande studier mellan de godkända preparaten i samma läkemedelsgrupp (ondansetron, granisetron, tropisetron, palonosetron) visas likvärdig effekt och likvärdig biverkningsprofil. Ondansetron finns i flera administreringsformer.

Vid postoperativt illamående är rekommenderad profylaktisk dos av ondansetron 4 mg intravenöst, givet i slutet av operationen. Det finns dock data som talar för att, för bästa effekt, ge ondansetron postoperativt vid konstaterat postoperativt illamående, snarare än att ge det profylaktiskt.

 Ondansetron är mest studerad av 5HT3-hämmarna, men även andra substanser i läkemedelsgruppen har studerats och skillnaderna beskrivs inte vara stora mellan ekvipotenta doser av de olika substanserna.

Vanliga biverkningar är huvudvärk, värmekänsla och obstipation.

Uppföljning

Vid längre behandling är det viktigt att kontinuerligt följa upp, utvärdera behandlingen och ta ställning till utsättning.

Källor

Om innehållet

Reviderat:
2022-12-08
Faktaägare:
Norrbottens läkemedelskommitte