Förstoppning

Bakgrund

Förstoppningsbesvär är mycket vanliga. De flesta patienter har ingen allvarlig underliggande sjukdom och söker sällan vård för sina besvär. Många patienter upplever dock besvären som negativa för livskvaliteten, det kan vara både besvärligt och generande för den drabbade.

De flesta människor har regelbunden tarmtömning en gång per dag, men allt från tarmtömning tre gånger om dagen till tre gånger i veckan anses vara normalt. Oftast är förstoppning dock inte lika med att man har glest mellan avföringarna. Det kan också röra sig om svårigheter att krysta ut avföring, att avföringen är hård eller om oförmåga att ha avföring när man vill. Definitionen av förstoppning brukar därför sammanfattas som att ha glesa avföringar och/eller problem med själva tömningen av tarmen.

Utredning

För en enhetlig definition inom förstoppningsforskningen används ofta ROME-kriterierna:

  1. Två eller fler av följande
    • Krystning vid minst 25 % av tarmtömningarna
    • Hård eller klumpformad avföring vid minst 25 % av tarmtömningarna
    • Känsla av ofullständig tömning vid minst 25 % av tarmtömningarna
    • Känsla av anorektal obstruktion/blockering vid minst 25 % av tarmtömningarna
    • Behov att manuellt underlätta tömningen vid minst 25 % av tarmtömningarna
    • Färre än tre avföringar per vecka
  2. Sällan förekomst av lös avföring utan laxantiabehandling
  3. Kriterierna för IBS inte uppfyllda

Kriterierna ska ha förelegat de senaste tre månaderna och debuten ligga minst sex månader tillbaka i tiden.

Underliggande organisk sjukdom eller läkemedelsbehandling till förstoppningen ska ha uteslutits.

De vanligaste läkemedlen som är förknippade med förstoppning är antiepileptika, antihistaminer, antiparkinsonläkemedel, antacida, antikolinergika, diuretika, kalciumblockare, kolestyramin (gallsyrebindare), järntabletter, kalktabletter, neuroleptika, NSAID, opioider, TCA och vinkaalkoloider (cellgift).

Exempel på sjukdomar/tillstånd som kan orsaka förstoppning är:

  • endokrina/metabola sjukdomar som diabetes, hyperkalcemi, hypotyroidism och uremi
  • neurologiska sjukdomar som Parkinsons sjukdom, MS, stroke, ryggmärgsskada med mera
  • psykiatriska orsaker som ångest, depression och somatiseringssyndrom
  • strukturella orsaker som inflammatorisk tarmsjukdom, hemorrojder, anal fissur/striktur/prolaps och rectocele
  • myopatier
  • irritable bowel syndrome (IBS-C)
  • graviditet

Förändrade avföringsvanor inklusive förstoppning kan vara ett debutsymtom på tjocktarms- och ändtarmscancer. Följande varningssignaler i samband med förstoppning ska alltid utredas av läkare:

  • blod i avföringen
  • viktnedgång
  • slemtillblandning i avföringen
  • aptitlöshet
  • buksmärtor
  • smärta i samband med tömning
  • plötsligt ändrade avföringsvanor

Bristolskalan (pdf)

Behandling

Icke-farmakologisk behandling

Om möjligt sätts förstoppningsorsakande läkemedel ut.

Livsstilsråd och kostråd har svag evidens men rekommenderas som första åtgärd:

  • regelbunden fysisk aktivitet, till exempel löpning eller rask promenad
  • fiberrik kost, till exempel Pajalagröt
  • adekvat vätskeintag

Utbildning om hur den normala fysiologin kring tarmtömning fungerar kan vara av nytta, till exempel  att det är lättast att tömma tarmen efter måltid, framför allt efter frukost, och vikten av att försöka slappna av i bäckenbotten i samband med tömning.

Farmakologisk behandling

1:a hand laxantia

Osmotiskt aktiva medel

  • Laktulos, generiska alternativ
  • Makrogol med elektrolyter, vid till exempel gasbiverkningar av laktulos

Både laktulos och makrogol med elektrolyter är väldokumenterade och välbeprövade alternativ vid förstoppning. Makrogol är det enda laxermedlet som har fekalomupplösning som indikation.

Bulkmedel

Inte vid opioidbehandling!

  • Sterkuliagummi (huvudsakligen olösliga fibrer) – Inolaxol
  • Ett alternativ är ispaghula (lösliga fiber) – Vi-Siblin, som dock har en ökad risk för gasbildning

Inolaxol används mycket i Sverige. Effektdata saknas – det finns inga kliniska studier av kvalitet att referera till. Det är dock ett välbeprövat preparat och det preparat som patienterna verkar tolerera bäst vid långtidsbruk. Ispaghula-preparaten är erfarenhetsmässigt mer gasbildande.

Tilläggsbehandling

Tarmirriterande medel

  • Natriumpikosulfat – Cilaxoral, generiska alternativ

Klysma, snabbverkande

  • Natriumdokusat + sorbitol – Klyx
  • Laurylsulfat – Microlax

Uppföljning

Det är viktigt att följa upp och utvärdera effekten av insatt behandling. 

Patientinformation

Om innehållet

Reviderat:
2022-12-08
Faktaägare:
Norrbottens läkemedelskommitte