Hitta på sidan

Urtikaria

Bakgrund

Urtikaria eller nässelfeber karaktäriseras av flyktiga kvaddlar spridda över huden. Kvaddlarna, som orsakas av ett dermalt ödem utan epidermala förändringar, står kvar under några timmar tills ödemet resorberats.

Quinckeödem ses där hud och slemhinna möts, läppar, ögonlock, genitalia, men kan också involvera slemhinnor i andningsvägar och gastrointestinalkanal med bronkospasm, magknip och diarré som följd. Urtikor kan ses som ett led i en anafylaktisk reaktion. Vid oförklarligt quinckeödem fundera på ACE-hämmare.

Urtikaria är vanligen akut påkommande men kan recidivera under flera månader. Urtikaria som pågått mer än sex veckor benämns kronisk urtikaria.

Utredning

Akut urtikaria kan exempelvis bero på allergier, vissa läkemedel och infektioner. Ibland förblir orsaken okänd. Fastställ bakomliggande orsak så långt det är möjligt.

Kronisk urtikaria (dagliga eller nästan dagliga besvär av urtikaria i över sex veckor):

  • Patienten skall alltid utredas då det kan finnas bakomliggande orsaker som inte kan upptäckas via anamnesen och som inte är uppenbara för patienten.
  • Allergi är en mycket ovanligt orsak till kronisk urtikaria.
  • Atopiker är dock överrepresenterade.

Leta efter infektionsfokus (tänder, tonsiller, bihålor, urinvägar, GI-trakt)

Följande utredning rekommenderas:

  • Blodstatus med diff, ASAT, ALAT, eventuellt hepatitprover
  • SR/CRP
  • Kostanamnes
  • Läkemedelsanamnes

Kompletterande utredning utifrån anamnes/misstanke:

  • Total-IgE och vid misstanke om parasit: Faces-mikroskopering
  • Candidaodling i avföring
  • Thyreoideastatus
  • ANA vid misstanke om kollagenos

Födoämnen som kan försämra urtikaria utan att man är allergisk mot dessa:

  • jordgubbar
  • äggvita
  • tomat
  • fisk med brunt kött, till exempel tonfisk och makrill
  • lagrad ost
  • konserveringsmedel såsom bensoesyra
  • azofärgämne
  • choklad
  • rött vin
  • nitrit i kött och korv

Överväg dietistremiss!

Läkemedel som kan försämra urtikaria utan att man är allergisk mot dessa:

  • morfin/kodein
  • röntgenkontrastmedel
  • acetylsalicylsyra
  • antiinflammatoriska läkemedel, till exempel naproxen eller ibuprofen

Behandling

Sätt ut salicyl- och NSAID-preparat om möjligt.

Antihistamin, exempelvis tablett desloratadin, 1 tablett dagligen. Dosen kan dubbleras vid behov. Om effekten är dålig, byt till nytt preparat efter 14 dagars behandling. Till natten rekommenderas sederande antihistamin såsom klemastin (Tavegyl) eller hydroxizin (Atarax). Observera att hydroxizin har antikolinerga biverkningar med risk för bland annat kognitiva störningar och risk för hjärtrytmrubbningar.

Systemisk steroidterapi kan övervägas i mycket svåra fall efter konsultation med dermatolog.

Vid utebliven behandlingseffekt – remiss till dermatolog.

Uppföljning

Det är viktigt att följa upp och urvärdera effekten av insatt behandling. 

Patientinformation