Psoriasis avfjällande och uppmjukande

Bakgrund

Psoriasis är en kronisk, immunmedierad, inflammatorisk systemsjukdom (IMID = immune mediated inflammatory disease) som huvudsakligen drabbar huden och ibland även lederna. Prevalensen är 2-3 % bland kaukasier och den varierar mellan olika etniska grupper. Sjukdomen är lika vanlig hos kvinnor som hos män.

I omkring hälften av fallen debuterar sjukdomen före 30 års ålder och kvinnor har i genomsnitt en lägre debutålder än män.

Sjukdomen läker sällan spontant. Den varierar i intensitet och utbredning mellan individer, men förblir ofta relativt konstant hos en och samma individ.

Många psoriasissjuka upplever att sjukdomen har en kraftig påverkan på deras livskvalitet och medför inskränkningar både i det sociala livet och i yrkeslivet.

Yttre och inre faktorer kan trigga utbrott och/eller skov av psoriasis hos en predisponerad individ. Vanliga triggerfaktorer är exempelvis:

  • infektioner
  • stress
  • trauma
  • sol
  • rökning
  • läkemedel (till exempel litium, betablockerare, klorokin)

De vanligaste förekommande utslagen vid psoriasis är välavgränsade, runda, infiltrerade fläckar med röd yta täckta av stearinglänsande fjäll. Avlägsnas fjällen uppträder en rodnad och lättblödande hudyta. Utslagen är ofta symmetrisk lokaliserade. Predilektionsställen är extremiteternas sträcksidor. Utbredningen samt plaquens storlek och lokalisation varierar betydligt. Klåda är vanligt och uppträder i perioder.

Olika former av psoriasis baserad på utslagens storlek, lokalisation och kvalitet:

  • Plaquepsoriasis
    Utgör den vanligaste formen av psoriasis. Utslagen är oftast lokaliserade till predilektionsställena, men kan också bilda stora sammanflytande ytor över bål och extremiteter. Om hela eller nästan hela hudytan är engagerad benämns tillståndet psoriasiserytrodermi.
  • Guttat psoriasis
    Är ofta det första insjuknandet i psoriasis hos yngre personer.
    Består av 0,5-1 cm stora, ytliga, runda, röda fläckar med viss fjällningstendens över bål och extremiteter. Lesionerna uppträder akut och ofta efter infektion, särskilt efter streptokock-tonsillit.
  • Invers psoriasis och psoriasis i ansikte
    Invers psoriasis förekommer i hudveck. Lesionerna är rodnade och välavgränsade, men inte fjällande. I ansiktet är predilektionsställerna panna (nära hårfästet), nasolabialt, ögonbryn.
  • Hand-fotpsoriasis
    Oftast lokaliserad till hand-fotryggar, särskilt knogar. Förekommer också palmart/plantart.
  • Hårbottenpsoriasis
    Tjocka fjäll på rodnad yta i delar av eller hela hårbotten samt 1-2 cm utanför hårfästet. Kan engagera öron och hörselgångar och ligga bakom extern otit.
  • Nagelpsoriasis
    Ger punktformiga fördjupningar i nagelytan, rödgula fläckar i nagelplattan och/eller porös tjock nagel som lossnar perifert. Förekommer hos cirka 25 %.
  • Pustulös psoriasis
    Ovanligt. Ger sterila pustlar på rodnad bas.
    Det finns två former:
    • Generell pustulös psoriasis och en avgränsad form, acrodermatitis continua (Hallopeau). Vid generell pustulos är patienten ofta svårt sjuk med feber och allmänsymptom. Den lokaliserade formen ger pustler distalt på tår, fingrar och naglar.
    • Pustulosis palmoplantaris (PPP), som kännetecknas av recidiverande pustler i handflata och/eller fotsulor är genetisk skild från psoriasis och kommer inte att diskuteras vidare i denna rekommendation.

Ledinflammation i form av psoriasisartrit och eventuell mjukvävnadsengagemang förekommer hos cirka 20-40 %. Symptombilden kan variera från entesiter (det vill säga inflammation i senor/ligamentinfästen i benet) och mild artrit (inflammation i ledkapsel) i enstaka led till svår destruktiv sjukdom (arthritis mutilans). Vidare finns tecken på att psoriasis är associerad med andra IMID, däribland Mb Crohn, Ulcerös kolit och MS.

Beroende av utslagens storlek, lokalisation och kvalitet kan olika differentialdiagnoser övervägas såsom pityriasis rosea, eksem och mykoser.

Utredning

Diagnosen baseras på anamnes, utseende och lokalisation.

Den histologiska bilden är typisk i normalfallet. Om den kliniska bilden är oklar har man dock sällan någon hjälp av histologisk undersökning.

Vid misstanke om mykos eller candidainfektion tas svampodling.

Misstänks guttat psoriasis tas svalgodling eller strep-A, hos barn även perianalt (perianal streptokockdermatit).

Behandling

Vid alla former av psoriasis är noggrann information till patienten väsentlig.

De viktigaste behandlingsalternativen är

  1. Mjukgörande medel med keratolytisk effekt
    • Mjukgörande medel är en viktig del av basbehandlingen.
      Karbamid eller propylenglykol som tillsats ökar hydreringen i hornlagret, har avfjällande effekt och kan minska klåda och stramhetskänsla i huden.
    • Krävs kraftigare avfjällning kan man använda salicylsyra 2-5 % i olja, kräm eller salva beroende på lokalisation (OBS! applikation över kroppsytor >20 % medför risk för toxisk effekt).
  2. Lokala medel med antipsoriatisk effekt
    • Vitamin D3-analoger: Kombination av kalcipotriol och grupp III-steroid (Daivobet) är förstahandsmedel vid psoriasis. Behandlingen inleds med 1 applikation dagligen under cirka 4 veckor, därefter eventuellt underhållsbehandling 2 gånger per vecka i kombination med mjukgörande. Daivobet är inte lämpligt i ansikte/hudveck.
      Maximal veckodos för vuxna är 100 gram.
    • Glukokortikoider: Val av preparat och behandlingsduration anpassas efter ålder, svårighetsgrad och kroppsregion. För hårbotten krävs ofta en kortisonlösning efter avfjällning.
  3. Ljusbehandling

Uppföljning

Vid terapisvikt remiss till dermatolog eller reumatolog om misstanke om ledengagemang.

Patientinformation

Om innehållet

Reviderat:
2022-12-08
Faktaägare:
Norrbottens läkemedelskommitte