Biobanken

En biobank är en samling prover, till exempel blodprov, cellprov eller andra vävnadsprover, som tas i hälso- och sjukvården och sparas mer än två månader. Biobankslagen innebär att vårdpersonal är skyldiga att informera och inhämta patientens samtycke för att spara prover i biobank.

För dig som ordinerar och/eller tar prov

För att ett prov ska få sparas kräver biobankslagen att den enskilde provgivaren ger sitt samtycke till att provet får sparas. Det innebär att provgivare vars prov kan behöva sparas i en biobank måste informeras om att provet bör sparas och om varför det bör sparas.

Ansvarig för att information ges och samtyckesbeslut inhämtas är i normalfallet den som ordinerar eller tar ett prov. Den ansvariga personen kallas för informations- och samtyckesansvarig (ISA).

För att provgivaren ska kunna fatta ett samtyckesbeslut på goda grunder, måste han eller hon informeras om bl.a: vad sparade prov kan användas till, varför det är viktigt att prov får sparas, att ett destruerat alternativt avidentifierat prov inte kan återskapas, att han eller hon själv bestämmer om prov får sparas eller ej, att han eller hon har rätt att begränsa rätten att spara prov till vissa ändamål och att han eller hon när som helst kan återkalla sitt samtycke

Om provgivaren begär att provet inte ska sparas ska "nej-talongen" fyllas i och undertecknas av provgivaren. "Nej-talongen" skickas in till:

Biobanken Region Norrbotten
Laboratoriemedicin
Sunderby sjukhus
971 80 Luleå

Därför är det värdefullt att prov sparas

• För uppföljning av patientens framtida vård och behandling.

• För framtida generationers diagnos, vård och behandling, vid t.ex. genetiska sjukdomar.

• För att löpande utveckla bättre och säkrare analyser.

• För utbildning av personal inom vården.

• För medicinsk forskning som förbättrar vården. All forskning prövas av en etikprövningsnämnd.

Till dig som vill forska

Biobankslagen gäller även för prov tagna för forskningsprojekt. Men också biobanker i sjukvården, primärt insamlade för vård, diagnostik och behandling, blir med tiden alltmer värdefulla för forskning. Tillgång till samlingar av prov gör det möjligt att studera, förstå, förebygga och behandla både folksjukdomar och mer ovanliga sjukdomar. Material som sparats för vård, diagnostik och behandling kan användas också för forskning, men bara om en etikprövningsnämnd sagt ja.

Tillgång till provsamlingar

Biobankslagen gör det möjligt att använda prov i vård och behandling, nationell eller internationell forskning, och utveckling på ett sätt som garanterar patientens eller provgivarens integritet
Information om hur man går tillväga för att påbörja insamling av prover eller få tillgång till provsamlingar finns på www.biobanksverige.se. 

Biobanksansökan skickas till:

Biobanken Region Norrbotten
Laboratoriemedicin
Sunderby sjukhus
971 80 Luleå

Vid frågor kontakta Biobanksamordnare enligt kontaktinformation till höger.