Kortisol, S-
Utförande laboratorium
Klinisk Kemi
Sunderbyn
Remiss
Beställare utan tillgång till elektronisk beställning kan använda Sunderbyns pappersremiss för Klinisk Kemi.
Provtagning
SERUM
Venblod i gelrör eller trombinrör, alternativt kapillärblod i mikrotainer med gel.
Ange faktisk provtagningstidpunkt på beställningen.
Provtagningsmaterial
Provhantering
Centrifugeras i 5 minuter 22°C vid 2400 x g.
Centrifugerat prov hållbart:
Gelrör: 24 timmar rumstemperatur, 7 dygn i kyl.
Avhällt serum: 3 månader i frys.
Svarsrutiner
Analyseras alla dagar dygnet runt.
Referensintervall/Beslutsgräns
Beslutsgräns:
P-Kortisol (morgonvärde) >350 nmol/L hos fysiskt ostressad patient innebär låg sannolikhet för ACTH/kortisolbrist.
Referensintervall:
Morgontimmar, före kl 10.00: 101 - 536 nmol/L
Eftermiddagstimmar, efter kl 17.00: 79 – 478 nmol/L
Beslutsgräns är lagd enligt Equalis rekommendationer, i samråd med endokrinologerna, Region Norrbotten, från och med juni 2016.
Efter Synacthen: se Synacthentest - instruktion
Medicinsk bakgrund/Tolkning
Kortisol är den viktigaste glukokortikoiden hos människan. Den skyddar mot chocktillstånd vid stress genom att behålla glukosvärdet stabilt. Hormonet bildas i binjurebarken och sekretionen stimuleras av adrenokortikotropt hormon(ACTH) från hypofysen.
Sekretionen följer dygnsvariationen av ACTH, vilket medför att koncentrationen av kortisol varierar under dygnet och är som högst på morgonen och lägst omkring midnatt.
I plasma transporteras kortisol bundet till transkortin (ca 75 %) och till albumin (ca 15 %). Den resterande fria fraktionen (ca10 %) av steroiden är biologiskt aktiv.
Kortisolet metaboliseras ffa i levern och utsöndras med urinen.
Graviditet, preventivmedel och östrogenbehandling ger upphov till förhöjda kortisolkoncentrationer. Lever-, tyreoidea sjukdomar, stress, ålder och andra mediciner påverkar också sekretionen och metabolismen av kortisol.
Kortisol i serum eller plasma rekommenderas för diagnostik och uppföljning av hyperfunktion i binjurebarken eller vid binjurebarksinsufficiens. Förhöjda värden förekommer vid Cushings syndrom, men mätvärden inom referensintervallen utesluter inte diagnosen. Dygnsvariationen saknas då ofta men inte alltid. Vid binjurebarksinsufficiens (primär och sekundär) kan låga normal värden på S-Kortisol förekomma och därför görs ACTH-stimulering med bestämning av kortisol i serum och urin. Lågt S-Kortisol kan ses efter tillförsel av potenta glukokortikoider t.ex. dexametason. Förhöjda värden kan förekomma vid 21-hydroxylasbrist.
Interferens och felkällor
HAMA-interferens kan förekomma.
Heterofila antikroppar kan påverka analysen.
I prover från patienter som behandlas med prednisolon, fludrokortison eller prednison kan falskt höga S-Kortisol erhållas.
Metod
Kemiluminiscens, immunologisk (CMIA)
Ackrediterad
Ja