Hitta på sidan

Obesitas hos vuxna

Nationellt kliniskt kunskapsstöd med regionala tillägg.

Diagnoskoder saknas

Diagnoskoder saknas

För närvarande är diagnoskoderna inte tillgängliga.

Omfattning av kunskapsstödet

Kunskapsstödet omfattar diagnostik, utredning, behandling och uppföljning av obesitas hos vuxna.

Om hälsotillståndet

Definition

Obesitas definieras som ökad eller dysfunktionell ansamling av fettväv med risk för ohälsa [2]. På populationsnivå definieras obesitas med body mass index (BMI) där BMI ≥30 kg/m2 visat ökad risk för obesitasrelaterad ohälsa. På individnivå behövs en bredare bedömning än bara BMI för att fastställa diagnos [3].

Förekomst

Enligt Folkhälsomyndigheten lever cirka 18 % av Sveriges vuxna befolkning med ett BMI ≥ 30. Cirka 4,5 % har ett BMI ≥ 35.

Orsaker

Obesitas är en kronisk sjukdom med komplexa bakgrundsorsaker. En genetiskt orsakad obalans av aptitregleringen leder ofta till att energiintaget överstiger energiförbrukningen. Att bibehålla viktnedgång är svårt då kroppen vill återta vikten genom ökad hunger och minskad mättnadskänsla.

Orsakssamband

Ärftliga, miljömässiga, beteendemässiga och socioekonomiska faktorer samspelar. liksom svåra livshändelser, mobbning, psykisk sjukdom eller psykosocial utsatthet.

Människor med obesitas blir stigmatiserade och diskriminerade, vilket kan bidra till ytterligare viktuppgång.

Följdsjukdomar och samsjuklighet

Obesitas innebär ökad risk för död i förtid, framför allt relaterat till en ökad risk för cancer och hjärt-kärlrelaterad sjukdom. 

Följdsjukdomar till obesitas, sjukdomar som orsakas eller förvärras av obesitas, till exempel:

  • typ 2-diabetes
  • hjärt-kärlsjukdomar [14], såsom hypertoni, förmaksflimmer, hjärtsvikt, hjärtinfarkt och stroke
  • olika cancerformer
  • dyslipidemi
  • sömnapnésyndrom
  • artros i viktbärande leder (främst höfter, knän och fötter)
  • njursvikt samt tromboembolism
  • metabolisk dysfunktionsassocierad steatotisk leversjukdom (MASLD, tidigare NAFLD)
  • idiopatisk intrakraniell hypertension. 

Samsjuklighet relaterat obesitas, det vill säga tillstånd med samband till obesitas, till exempel:

  • psykiatriska diagnoser, till exempel depression, ångest och ätstörningar
  • neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
  • gallsten och psoriasis
  • polycystiskt ovarialsyndrom (PCOS) och nedsatt infertilitet[15]
  • inkontinens
  • sänkt hälsorelaterad livskvalitet, både fysisk och mental [16].

Personer med BMI 30–35 utan aktuella obesitasrelaterade riskfaktorer kan över tid både öka i vikt och drabbas av följdtillstånd.

Sjukdomsförlopp

Avgörande för att minska följdsjukdomar och samsjuklighet för personen med obesitas är att initiera tidig utredning och diagnostik samt att tillhandahålla personcentrerad och individualiserad multi­professionell behandling med beaktande av orsakssamband, risker och utlösande faktorer.

Obesitas är en kronisk sjukdom som för många individer blir progressiv genom livet, och därför kräver återkommande stöd och sjukvårdsinsatser, både för obesitassjukdomen och för följdsjukdom och samsjuklighet.

Utredning

Handläggning vid utredning

Utredning vid misstänkt obesitas omfattar en strukturerad genomgång av anamnes, status, provtagning och bedömning av eventuella följdtillstånd och samsjuklighet. Syftet är att bedöma svårighetsgrad och behov av riktad obesitasbehandling eller egenvård. Vid misstänkt bakomliggande sjukdom fortsätt utredningen utifrån specifik frågeställning.

Aspekter kring respektfullt bemötande

Personer med obesitas har i hög utsträckning tidigare negativa erfarenheter av vården, vilket bör beaktas i samtalet. Lyssna förutsättningslöst och fördomsfritt [23]:

  • be alltid om lov innan samtal om patientens vikt och fråga om vikten ur ett hälsoperspektiv
  • anta inte att patienten har vissa levnadsvanor
  • mottagningsutrustning som är anpassad för patienter med obesitas är viktigt.

Anamnes

Grundläggande frågor om obesitas: 

  • har vikten varit ett problem genom hela livet, eller finns livshändelser då vikten ökat
  • erfarenheter av tidigare viktnedgångsförsök 
  • vad är patientens upplevelse av orsak till viktuppgång
  • levnadsvanor.

Status

Följande statusmoment är relevanta:

  • blodtryck 
  • buk (till exempel förstorad lever, bukväggsbråck, överskottshud)
  • vikt, längd, BMI
  • midjemått. 

Provtagningar

Överväg följande prover:

  • glukos, HbA1c 
  • lipidstatus
  • TSH
  • Hb
  • kreatinin.

Diagnoskriterier

Diagnosen baseras på en samlad klinisk bedömning på individnivå. Diagnos med enbart BMI är inte tillräckligt.

Bedömningen utgår från:

  • BMI ≥ 30 kg/m², med hänsyn till ålder, kön, etnicitet och förekomst av dysfunktionell ansamling av fettväv, till exempel ökat midjemått
  • kliniska faktorer såsom symtom, funktionsnedsättning, organpåverkan, risk för obesitasrelaterade följdsjukdomar eller situationer där viktnedgång bedöms ha medicinsk betydelse
  • andra relevanta fynd, exempelvis fördelning av fettmassa, samsjuklighet eller påverkan på dagliga funktioner.

Ett ökat midjemått över 88 cm hos kvinnor och över 102 cm hos män används som stöd i bedömningen, eftersom dessa värden är förenade med ökad metabol risk [27]. 

Fastställ och kommunicera diagnosen tillsammans med patienten. Säkerställ att den dokumenteras korrekt.

Behandling

Handläggning vid behandling

Behandling av obesitas är långsiktig och multiprofessionell. Målet är att förbättra hälsa och livskvalitet där behandlingsfokus ligger på viktnedgång. En viktnedgång på ungefär 5–10 % är ofta tillräcklig, men vid etablerade följdsjukdomar kan minst 15 % viktreduktion vara motiverad.

Behandlingen utgår från stöd till hållbara förändringar av levnadsvanor. Planera insatser individuellt: egenvård, kombinerad levnadsvanebehandling, vid behov ytterligare åtgärder som läkemedelsbehandling eller kirurgi.

Rekommendation för obesitasbehandling med kombinerad levnadsvanebehandling i första hand

Riktad obesitasbehandling rekommenderas vid [28,29]:

Riktad obesitasbehandling rekommenderas inte vid BMI < 35 utan följdsjukdom eller samsjuklighet. Dessa patienter bör få information om egenvård med mål viktstabilitet. Läkemedelsbehandling rekommenderas inte, även om Fass-indikationen uppfylls.

Kriterier för obesitasbehandling vid BMI 30–35

Exempel på följdtillstånd och samsjuklighet som indikerar behov av riktad behandling vid BMI 30–35:

  • hypertoni
  • hyperlipidemi
  • typ 2-diabetes och prediabetes 
  • ischemisk hjärtsjukdom och/eller hjärtsvikt 
  • njursvikt 
  • sömnapnésyndrom 
  • MASLD med leverfibros
  • idiopatisk intrakraniell hypertension 
  • polycystiskt ovariesyndrom eller infertilitet 
  • funktionsnedsättning vid vardagsaktiviteter 
  • särskilda tillstånd såsom viktnedgång inför transplantation, IVF, ablation vid förmaksflimmer, viss ortopedisk kirurgi etc. 

Patienter med störst behov av obesitasbehandling

Prioritera patienter med högst risk för obesitasrelaterade följdsjukdomar framför dem med lägre risk [28,29].

  1. Patienter med BMI ≥ 40 eller BMI från 30 med svår samsjuklighet bör få behandling i första hand.
  2. Patienter med BMI ≥ 35 eller yngre patienter med BMI från 30 med måttlig samsjuklighet bör prioriteras i andra hand. 

Ju svårare samsjuklighet, desto mer omfattande åtgärder behövs.

Egenvård

Egenvård innebär råd och åtgärder som patienten genomför själv i vardagen för att främja hälsa och förebygga viktökning. Fokus ligger på matvanor, fysisk aktivitet, sömn och stress. Egenvård är aktuellt framför allt vid lägre risknivåer eller obesitas utan följdsjukdomar eller samsjuklighet.

Transkulturella aspekter på obesitasvård

En förståelse för olika kulturer bör finnas när du pratar matvanor och kroppsvikt med dina patienter. Kulturer är dynamiska och föränderliga, inte något som patienten kommer med och som vårdpersonal kan bli expert på. Personer från samma land har inte nödvändigtvis samma kultur, många gånger inte ens samma språk. Att undvika stereotyper är också att arbeta patientcentrerat.

Olika villkor för hälsan kan handla om språkbarriärer och annorlunda föreställningar, men även om strukturella faktorer. Man kan till exempel ha svårt att ta ledigt från jobbet för att gå till vårdbesök, leva i ekonomisk utsatthet eller inte ha möjlighet att välja sin mat.

Behandlingsval

Behandlingsinsatser väljs utifrån svårighetsgrad, samsjuklighet och individuella förutsättningar. Vid högre BMI eller uttalade följdsjukdomar blir mer aktiva och kombinerade insatser aktuella.

Kombinerad levnadsvanebehandling

Kombinerad levnadsvanebehandling är grunden i all obesitasbehandling. Behandlingen är långsiktig, anpassad efter individen och bygger på personcentrerade samtal som exempelvis motiverande samtal [26]. Behandlingen kan ges individuellt eller i grupp och omfattar stegvisa förändringar av matvanor och fysisk aktivitet samt stöd vid stress, sömnproblem och andra vanor som påverkar hälsa och vikt.

Olika behandlingskombinationer

Kombinera behandlingen utifrån svårighetsgrad, samsjuklighet och individuella förutsättningar:

  • kombinerad levnadsvanebehandling
  • kombinerad levnadsvanebehandling + läkemedel
  • kombinerad levnadsvanebehandling + obesitaskirurgi
  • kombinerad levnadsvanebehandling + läkemedel + obesitaskirurgi 
  • kombinerad levnadsvanebehandling + obesitaskirurgi + läkemedel.

Ett vårdteam behövs av samverkande hälso- och sjukvårdspersonal med olika kompetenser och god kunskap inom obesitasområdet.

Kombinerad levnadsvanebehandling i praktiken

Den kombinerade levnadsvanebehandlingen syftar till att upprätta och vidmakthålla beteenden som befrämjar god hälsa.

Rekommenderade förslag till behandlingsupplägg, där anpassning kan ske både enligt regionala förutsättningar och patienter.

Läkemedelsbehandling

Läkemedel kan användas som tillägg till kombinerad levnadsvanebehandling.

Observandum och rekommendation inför läkemedelsbehandling

Rekommendera och erbjud i första hand obesitasläkemedel som är subventionerade.

Informera patienten om aktuella villkor för läkemedelssubvention.

Beakta eventuellt graviditetsönskemål vid ställningstagande till läkemedelsbehandling då studier saknas på gravida. Fentermin/topiramat är kontraindicerat vid graviditet. Glukagonliknande peptid-1-analog, GLP-1-analog (semaglutid) ska sättas ut minst två månader före planerad graviditet.

Beakta behov av aktivt preventivmedel för kvinnor i fertil ålder.

Behandlingsval av läkemedel

Pankreaslipashämmaren orlistat är för närvarande det enda läkemedel som är subventionerat, och det enda som prioriterats och rekommenderats i Socialstyrelsens nationella riktlinjer vid obesitasbehandling. Orlistat ger gastrointestinala biverkningar såsom steatorré och flatulens.

Andra godkända läkemedel

För övriga icke subventionerade läkemedel beskriver kunskapsstödet endast kunskapsläget och utgör inte rekommendation.

 Perorala kombinationsläkemedel med central verkan är fentermin/topiramat och naltrexon/bupropion, vilka påverkar aptitreglering i CNS. Fentermin medför risk för missbruk och beroende. Topiramat är teratogent och kontraindicerat under graviditet. Bupropion är kontraindicerat vid epilepsi eller kramper i anamnesen. Centralverkande läkemedel kan ge huvudvärk, sömnstörningar, oro och muntorrhet.

Injektionsbehandlingar (liraglutid, semaglutid, tirzepatid) är inkretinbaserade läkemedel (GLP-1 respektive GLP-1/glucose-dependent insulinotropic polypeptide, GIP) som minskar aptit och energiintag via centrala effekter och fördröjd ventrikeltömning. Kontraindikationer inkluderar pankreatit och aktiv gallstenssjukdom. Vanliga biverkningar är gastrointestinala såsom illamående, kräkningar, förstoppning eller diarré som oftast är övergående.

Vid följdsjukdom kan läkemedelsval styras utifrån förväntade hälsovinster.

Samexisterande tillstånd kan utgöra en kontraindikation för vissa läkemedel. Ge tydlig information vid förskrivning av läkemedel till fertila kvinnor. 

Observera

Inga obesitasläkemedel kan ges till gravida kvinnor. För kvinnor i fertil ålder krävs effektivt preventivmedel.

Iaktta försiktighet vid utsättning av fentermin/topiramat hos patienter med epilepsi. Långsam nedtrappning rekommenderas. Beakta för patienter som behandlas med antiepileptika att orlistat kan försämra absorptionen av det antiepileptiska läkemedlet, vilket kan öka risken för anfall. [47].

Översikt över läkemedel

Beskrivning av läkemedel anpassad för svenska förhållanden, verkningsmekanismer, viktnedgång i studier och subvention. Se Fass.se för mer information

Tabell 5. Översikt av godkända obesitasläkemedel

Substans

Orlistat

Naltrexon/Bupropion

Fentermin/Topiramat

Liraglutid

Semaglutid

Tirzepatid

Verknings-mekanism

Hämmar gastro-intestinalt lipas

Naltrexon är en opioid-antagonist. Bupropion är en dopamin- och noradrenalin återupptags-hämmare

Fentermin ger ökad frisättning av noradrenalin i hypotalamus. Topiramat hämmar vissa karbanhydras-isoenzymer.

Stimulerar GLP-1 receptorer

 

Stimulerar GLP-1 receptorer

 

 

Stimulerar GIP- och GLP-1 receptorer

 

Effekt

Minskar upptag av fett och minskar därigenom intag av fett hos många patienter för att undvika biverkningar

Påverkar central aptitreglering. Ökad mättnad ger minskat energiintag.

 

 

Påverkar central aptitreglering. Nedsatt gastro-intestinal rörlighet, ökad energiförbruk-ning samt nedsatt aptit.

 

Påverkar central aptitreglering. Hämmar hunger och ger ökad mättnad samt förlångsammar ventrikeltömning.

Påverkar central aptitreglering. Hämmar hunger och ger ökad mättnad samt förlångsammar ventrikeltömning.

Påverkar central aptitreglering. Hämmar hunger och ger ökad mättnad samt förlångsammar ventrikeltömning.

Subvention

Ja

Nej

Nej

Nej

Nej

Nej

Läkemedels-form

Kapsel

Tabletter

Kapsel

Subkutan injektion, en gång per dag

Subkutan injektion en gång i veckan

Subkutan injektion en gång i veckan

Viktreduk-tion i kliniska studier (utan den viktreduktion som levnadsvane-behandling och placebo gav)

4% [48]

5% [49]

4–9% [50,51]

 

4–6% [52]

 

12-13% [53,54]

12–8% [55]

Andra tillstånd där studier med läkemedlet är gjorda9

Blodtryck[9], hyperlipidemi [56] och prediabetes [57]

Hetsätnings-störning [58], hyperlipidemi [56]

 

Hyperlipidemi [56]

Pre-diabetes [52] diabetes [59], hyperlipidemi [56]

 

 

 

Leversteatos [60],

Hyper-lipidemi, blodtryck, diabetes [56], prediabetes [61], knäartros [62]

Lever-steatos [63], sömn-apné [64],

Prediabetes [65], hyperlipidemi, blodtryck och diabetes [56]

Effekt på hjärtkärl-sjukdom

 -

 -

 -

 -

Uppvisad effekt vid sekundär-prevention av ytterligare hjärtkärlsjukdom [66–69]

Pågående studier

Graviditet och amning

Inga riktade studier finns vid graviditet och amning så försiktighet förordas.

Få studier utan ökad risk för fostret. Återhållsamhet förordas under graviditet och avrådan vid amning.

Medfödda missbild-ningar, kontra-indicerat vid graviditet / planerad graviditet. Ska inte användas vid amning.

Ska ej användas under graviditet och amning då studier kring fostrets och barnets säkerhet saknas.

 -

Kontra-indikation, varning, försiktighet

Interaktioner:

kan minska effektiviteten av cyklosporin, amiodaron, acarbos, orala anti-koagulantia, levotyroxin.

Kroniskt malabsorp-tions-syndrom, Kolestas, epilepsi, orala anti-koagulantia

Samtidig användning av opioider.

Äldre patienter, tidigare kramper, bipolär sjukdom, nedsatt leverfunktion, njursvikt, okontrollerad hypertension, takykardi, behandling med SSRI, SNRI, neuroleptika, klass 1c antiarytmika. Buproprion interagerar även med klopidogrel, tamoxifen, karbamazepin,

Kvinnor i fertil ålder, hjärt-kärlsjukdom, glaukom, hypertyreos, depression, suicidtankar, risk för missbruk nedsatt lever- och njurfunktion, kramper

Samtidig behandling med MAO-hämmare. Trappa ner vid utsättning.

För fentermins del finns flera C-interaktioner med anti-epileptika, karbama-zepin och valproat.

Sjukhistoria med pankreatit. Patienter med gastropares. Aspiration i samband med allmän anestesi eller djup sedering, Diabetes-retinopati.

Sjukhistoria med pankreatit. Patienter med gastropares. Aspiration i samband med allmän anestesi eller djup sedering, Diabetes-retinopati.

Sjukhistoria med pankreatit. Patienter med gastropares. Aspiration i samband med allmän anestesi eller djup sedering, Diabetes-retinopati.

Kontraindikationer, varning och försiktighet är baserat på information i Fass.se.
Uppföljning efter insatt läkemedelsbehandling

Rekommendation om regelbunden kontakt med läkare eller sjuksköterska under dostitreringsfasen. Remittera även om möjligt till dietist för nutritionsbehandling som är basen för all obesitasbehandling.

Överväg ett långsammare upptrappningsschema vid biverkningar och anpassa slutdosen individuellt beroende på tolerans och behandlingseffekt. Reducera dosen eller avbryt behandlingen vid intolerabla biverkningar.

Utvärdera läkemedelseffekten efter 12–16 veckor. Uppnås inte önskvärt resultat bör läkare avsluta behandlingen och överväga annat läkemedel eller behandlingsform. Se respektive läkemedelsmonografi i Fass. 

Om läkemedelsbehandlingen sätts ut en period kan den behöva återinsättas om vikten börjar gå uppåt igen eller om hälsosamma levnadsvanor är svåra att bibehålla.

Behandlingstid

I likhet med andra kroniska sjukdomar bör läkemedelsbehandlingen pågå under lång tid för att behålla effekten, och dosen kan vid god effekt sänkas till lägsta effektiva dos för att undvika viktrecidiv.

Efter avslutad behandling finns stor risk för viktrecidiv [70]. Uppnådda positiva effekter på kardiovaskulära riskfaktorer tycks kvarstå under behandlingen men avtar successivt efter utsättning. Utsättning bör övervägas först efter längre tids viktstabilitet (cirka 2–5 år). Levnadsvanebehandling bör fortsätta och läkemedel kan återinsättas vid viktrecidiv.

Obesitaskirurgi

Obesitaskirurgi syftar till att främja hälsa genom viktnedgång och effekt på obesitasrelaterade följdsjukdomar.

Indikationer för obesitaskirurgi

Obesitaskirurgi kan vara aktuell för:

  • vuxna med BMI ≥ 35
  • vuxna med BMI 30–35 som samtidigt har måttlig till allvarlig obesitasrelaterad följdsjukdom eller samsjuklighet, till exempel:
    • typ 2-diabetes
    • sömnapnésyndrom
    • svår artros och inför proteskirurgi
    • viktnedgång inför annat kirurgiskt ingrepp med stark indikation.
Förväntade effekter av obesitaskirurgi

Det finns god evidens för att den fysiska och sociala livskvaliteten förbättras bestående post-operativt [16,83], medan förbättringar avseende mental hälsorelaterad livskvalitet är mindre och tenderar att återgå till preoperativa nivåer över tid.

Obesitaskirurgiska operationsmetoder

Två operationsmetoder är dominerande: gastric bypass som ger cirka 30 % viktnedgång och sleeve gastrektomi med något lägre viktreduktion. Hälsomässigt finns dokumenterad förbättring postoperativt men inte av mentala faktorer.

Kontraindikationer för obesitaskirurgi

Beakta följande kontraindikationer:

  • obehandlad svår psykisk ohälsa
  • pågående substansbrukssyndrom (alkohol, droger, narkotikaklassade läkemedel)
  • suicidförsök under senaste året.
Preoperativ utredning och bedömning i primärvården

Vid fåtal tidigare viktreduktionsförsök kan kombinerad levnadsvanebehandling med eventuellt tillägg av läkemedel övervägas innan ställningstagande till kirurgi.

Beakta:

  • levnadsvanor såsom alkoholvanor
  • utred misstankar om följdtillstånd till obesitas
  • optimera behandling av följdtillstånd till obesitas
  • kontakta eventuellt patientansvariga inom psykiatrin.
Uppföljning efter obesitaskirurgi
Uppföljning inom primärvård

Opererande eller specialiserad obesitasenhet bör följa upp patienten i minst två år postoperativt. Därefter bör primärvården erbjuda regelbunden (årlig) livslång uppföljning. 

Kartlägg vid uppföljningen: 

  • patientens mående och vikt
  • viktutveckling över tid 
  • levnadsvanor (inklusive alkoholvanor) 
  • eventuella komplikationer till obesitaskirurgi. 

Provtagning kan initialt ske årligen, men kan vid stabil lab-mässig situation glesas ut. Bör dock ske minst var femte år [98].

  • Hb 
  • ferritin 
  • CRP 
  • 25-OH-D-Vitamin
  • PTH
  • joniserat kalcium 
  • kobalamin
  • folat (hos fertila kvinnor) 
  • albumin
  • lipidstatus
  • HbA1C
  • fP-glukos 
  • kreatinin 
  • eventuellt leverstatus. 
Remiss till specialiserad vård

Överväg remiss till specialiserad kirurgisk enhet vid:

Överväg remiss till specialiserad endokrinologisk enhet vid hypoglykemisymtom där nutritionsbehandling hos dietist inte gett tillräcklig effekt.

Livslång supplementering med vitamin- och mineraltillskott

Förnya årligen i samband med klinisk uppföljning recept på samtliga vitamin- och mineraltillskott. Initialt, vanligen två år postoperativt, sker uppföljning av specialiserad vårdenhet, men efter överföring till primärvården sker uppföljning och förnyelse av recept där [81]. Påminn även patienten om att fortsätta med dagligt receptfritt multivitaminpreparat.

Förskriv följande till samtliga patienter som genomgått gastric bypass eller sleeve gastrektomi, men justera läkemedel och doser beroende på individuella nivåer i blodprover och förekomst av brister: 

  • komplett multivitamin- och mineraltablett Kvinna. Alla patienter, även män, ska själva köpa multivitamin avsedd för kvinnor som innehåller extra järn. Detta för att stärka upp intaget av vitaminer och mineraler. Uppmärksamma patienter på att de bör följa de rekommendationer som står på förpackningen avseende antalet tabletter per dag.
  • kalcium och vitamin D-preparatmed 1 200–1 500 mg kalcium i kombination med 75 µg (3000 IE) vitamin D [81] 
  • Kobalamin (vitamin B12)350–1 000 µg, en gång dagligen [81]. I sällsynta fall har patienterna svårt att tillgodogöra sig kobalamin peroralt och injektionsbehandling (1 mg, var 2–3 månad) kan då behövas.
  • järnpreparat 45–60 mg dagligen [81]. För att minska risk för mag-/tarmbiverkningar kan en järntablett à 100 mg med fördel ordineras varannan dag. Överväg intravenöst järntillskott, 1–4 gånger per år, för de patienter som inte får tillräcklig effekt av eller inte klarar av att ta perorala järnpreparat på grund av mag- eller tarmbiverkningar.

Föreslå även män att köpa komplett multivitamin- och mineraltablett Kvinna, då den innehåller extra järn och för att stärka upp intaget av vitaminer och mineraler. Uppmärksamma patienter på att de bör följa de rekommendationer som står på förpackningen avseende antalet tabletter per dag.

Förnya årligen recept på:

  • preparat med 1 200–1 500 mg kalcium i kombination med 75 µg (3000 IE) vitamin D [81]
  • kobalamin (vitamin B12) 350–1 000 µg, en gång dagligen [81]. Överväg injektionsbehandling (1 mg, var 2–3 månad) vid B12-brist
  • järnpreparat 45–60 mg dagligen [81]. Järntablett à 100 mg kan tas varannan dag. Ge intravenöst järntillskott 1–4 gånger per år vid järnbrist.

Påminn patienten att använda komplett multivitamin- och mineraltillskott av typen Kvinna med extra järn, som är en viktig del av substitutionsbehandlingen.

Rehabilitering

Rehabilitering är en integrerad del av vård och behandling och behöver komma in i ett så tidigt skede som möjligt i patientens vårdprocess vid obesitas. Rätt nivå av fysisk aktivitet innan obesitaskirurgi är en integrerad del av vård och behandling.

Låg fysisk prestationsförmåga ökar risken för postoperativa komplikationer [281], längre vårdtid och längre tid för återhämtning, vilket visats vid thoraxkirurgi och bukkirurgi. Studier visar att kondition kan vara mer avgörande än ålder. Högre fysisk aktivitetsnivå är även kopplad till kortare vårdtid och bättre återhämtning och livskvalitet.

För patienter med behov av fortsatta insatser vid vårdens övergångar till annan verksamhet eller vårdgivare är det nödvändigt att beakta behov av samordning och överrapportering. Här kan det vara aktuellt att kalla till en Samordnad individuell planering (SIP).

Rehabilitering för person med obesitas i primärvården bör fokusera på att stödja och motivera individen både fysiskt och psykosocialt genom att hjälpa till med aktiviteter, skapa realistiska mål och ge stöd för livsstilsförändringar. Genom ett helhetsperspektiv och tvärprofessionellt samarbete kan arbetsterapeuten, sjuksköterskan och eller fysioterapeuten bidra till att förbättra patientens livskvalitet och förmåga att leva med obesitas på ett hållbart sätt.

Rehabilitering med stöd av fysioterapeut

I fysioterapeutens uppdrag ingår att:

  • ge stöd för att öka den fysiska funktionsförmågan
  • som en integrerad del i den ordinarie verksamheten uppmärksamma ohälsosamma levnadsvanor, ge enkla råd, samt vid fysisk inaktivitet och ohälsosamma matvanor genomföra rådgivande samtal och kvalificerat rådgivande samtal – vid behov av vidare insatser ska vårdgivaren hänvisa till relevant aktör
  • använda Fysisk aktivitet på recept (FaR) som behandlingsalternativ för att förebygga och behandla sjukdom enligt gällande riktlinjer, samt hjälpa till att hitta lämpliga former av fysisk aktivitet.

Rehabilitering med stöd av arbetsterapeut

I arbetsterapeutens uppdrag ingår att stödja till att praktiskt omsätta livsstilsförändringar, att förebygga ohälsa och främja hälsa och välbefinnande, samt att arbeta med hinder och möjligheter i vardagen:

  • uppmärksamma ohälsosamma levnadsvanor och ge enkla råd, samt att vid fysisk inaktivitet och ohälsosamma matvanor genomföra rådgivande samtal och kvalificerat rådgivande samtal – vid behov av vidare insatser ska vårdgivaren hänvisa till relevant aktör
  • göra en analys för att identifiera vilket stödbehov personen har samt se till att insatserna genomförs och sedan utvärderas tillsammans med personen
  • anpassning av aktivitetsutförande för att klara aktiviteter i det dagliga livet (ADL) och ge kompensatoriska åtgärder för att klara ADL.

Rehabilitering och behandling med stöd av sjuksköterska

I sjuksköterskans uppdrag ingår att:

  • erbjuda patienten ökade möjligheter att förbättra, bibehålla eller återfå sin hälsa, hantera hälsoproblem, sjukdom eller funktionsnedsättning och uppnå bästa möjliga välbefinnande och livskvalitet
  • stödja patienten med pedagogisk kompetens och kunna leda patienten i utbildnings- och handledningsaktiviteter på grupp- och individnivå riktade mot såväl patienter som närstående
  • bedöma patientens hälsotillstånd genom såväl patientens subjektiva upplevelser som objektiva data, samt fastställa omvårdnadsdiagnoser där patientens behov av omvårdnad identifieras och prioriteras utifrån en analys av patientens behov, resurser, risker och problem
  • planera omvårdnaden tillsammans med patienten utifrån fastställda mål samt tillsammans med patienten utvärdera patientens hälsotillstånd mot uppsatta mål
  • genomföra såväl omvårdnadsåtgärder som åtgärder ordinerade av annan profession tillsammans med patienten
  • stödja patenten som står på obesitasläkemedel genom att dosjustera läkemedel utifrån delegeringsbeslut av verksamheten och enligt riktlinjer från Socialstyrelsens bestämmelser om behörighet att ordinera läkemedel
  • planera, konsultera och samverka med teamet och andra aktörer för att säkerställa kontinuitet och säkerhet för patienten.

Arbetslivsinriktad rehabilitering

Den arbetslivsinriktade rehabiliteringen handlar om åtgärder på och i nära anslutning till arbetsplatsen och syftar till att den arbetstagare som är drabbad av en skada eller sjukdom ska återfå eller behålla sin arbetsförmåga och återgå i arbete.

Habilitering

Många personer med olika sorters funktionsvariationer kan gå upp i vikt och få obesitas. Samverkan mellan habilitering, psykiatrin, primärvården och specialistvården är därför viktig för denna patientgrupp.

Ett multiprofessionellt arbetssätt och vårdteam kan tillsammans ge patienten stöd till att genomföra obesitasbehandling, både som kombinerad levnadsvanebehandling och i vissa fall även läkemedelsbehandling och kirurgisk behandling.

Försäkringsmedicin och intyg

Sjukskrivning

Sjukskrivning kan vara aktuellt utifrån patientens aktuella tillstånd.

Intyg

Patienten kan få förebyggande sjukpenning om hen avstår från att arbeta på grund av medicinsk behandling eller rehabilitering såsom sjukgymnastik eller dietistbesök. Behandlingen eller rehabiliteringen ska syfta till att förebygga eller förkorta sjukdom. Resetiden kan medräknas om denna sker under arbetstiden.

Förebyggande sjukpenning – Försäkringskassan

Obesitas kan räknas som en funktionsnedsättning om sjukdomen leder till hinder i patientens vardag, och då kan kostnad för till exempel läkemedel räknas som en merkostnad. För att en patient ska kunna få merkostnadsersättning krävs ett läkarutlåtande.

Merkostnadsersättning, Försäkringskassan

Tandvårdsbidrag: Underlag för särskilt tandvårdsbidrag, Försäkringskassan

Kvalitetsuppföljning

Indikatorer för uppföljning

Indikatorlista Nationella riktlinjer för vård vid obesitas: Indikatorer för vård vid obesitas (pdf)

Patientmedverkan och kommunikation

Personcentrering och dokumenterad överenskommelse

Personcentrering innebär att ta hänsyn till patientens egna mål, resurser och förmågor. Utgångspunkten är att fråga efter vad som är viktigt för patienten och att medverka i utredning, behandling och uppföljning. Uppmuntra närståendes medverkan om patienten själv inte kan föra sin talan.

Aspekter kring respektfullt bemötande

Dokumenterad överenskommelse

Stöd och information för patient och närstående

Patientinformation på 1177: Obesitas – fetma och övervikt hos vuxna

Patientinformation från Dietisternas riksförbund:

Patientorganisation: Riksförbundet Obesitas Sverige är patientorganisation för personer med obesitas.

Relaterad information

Utbildning och information

Socialstyrelsen, Kunskapsguiden:

Utbildningar

Utbildningar möjliga att söka för personer som arbetar med eller vill arbeta med obesitasbehandling på grupp- och individnivå:

Referenser

  1. EASO. EASO [Internet]. 2024 [citerad 11 oktober 2024]. The European Association for the Study of Obesity. Tillgänglig vid: https://easo.org/
  2. World Health Organization. Obesity and overweight [Internet]. 2024 [citerad 25 september 2024]. Tillgänglig vid: https://www.who.int/news-room/fact-sheets/detail/obesity-and-overweight
  3. Collaboration PS. Body-mass index and cause-specific mortality in 900 000 adults: collaborative analyses of 57 prospective studies. The Lancet. 28 mars 2009;373(9669):1083–96. doi:10.1016/S0140-6736(09)60318-4 PubMed PMID: 19299006.
  4. Obesity: identification, assessment and management; Clinical guideline [Internet]. National Institute for Health and Care Excellence; 2023 [citerad 14 december 2023]. 64 s. Tillgänglig vid: www.nice.org.uk/guidance/cg189
  5. Garvey WT, Mechanick JI. Proposal for a Scientifically Correct and Medically Actionable Disease Classification System (ICD) for Obesity. Obesity. 2020;28(3):484–92. doi:10.1002/oby.22727
  6. Ross R, Neeland IJ, Yamashita S, Shai I, Seidell J, Magni P, m.fl. Waist circumference as a vital sign in clinical practice: a Consensus Statement from the IAS and ICCR Working Group on Visceral Obesity. Nat Rev Endocrinol. mars 2020;16(3):177–89. doi:10.1038/s41574-019-0310-7
  7. Neeland IJ, Ross R, Després JP, Matsuzawa Y, Yamashita S, Shai I, m.fl. Visceral and ectopic fat, atherosclerosis, and cardiometabolic disease: a position statement. The Lancet Diabetes & Endocrinology. 01 september 2019;7(9):715–25. doi:10.1016/S2213-8587(19)30084-1 PubMed PMID: 31301983.
  8. Hruby A, Hu FB. The Epidemiology of Obesity: A Big Picture. PharmacoEconomics. 01 juli 2015;33(7):673–89. doi:10.1007/s40273-014-0243-x
  9. Phelps NH, Singleton RK, Zhou B, Heap RA, Mishra A, Bennett JE, m.fl. Worldwide trends in underweight and obesity from 1990 to 2022: a pooled analysis of 3663 population-representative studies with 222 million children, adolescents, and adults. The Lancet. 16 mars 2024;403(10431):1027–50. doi:10.1016/S0140-6736(23)02750-2
  10. Pigeyre M, Yazdi FT, Kaur Y, Meyre D. Recent progress in genetics, epigenetics and metagenomics unveils the pathophysiology of human obesity. Clinical Science. 06 maj 2016;130(12):943–86. doi:10.1042/CS20160136
  11. Martinez JA. Body-weight regulation: causes of obesity. Proceedings of the Nutrition Society. 2000;59(3):337–45. doi:10.1017/S0029665100000380
  12. van der Klaauw AA, Farooqi IS. The Hunger Genes: Pathways to Obesity. Cell. 2015;161(1):119–32. doi:10.1016/j.cell.2015.03.008
  13. Aune D, Sen A, Prasad M, Norat T, Janszky I, Tonstad S, m.fl. BMI and all cause mortality: systematic review and non-linear dose-response meta-analysis of 230 cohort studies with 3.74 million deaths among 30.3 million participants. BMJ. 04 maj 2016;353:i2156. doi:10.1136/bmj.i2156 PubMed PMID: 27146380.
  14. Bhaskaran K, dos-Santos-Silva I, Leon DA, Douglas IJ, Smeeth L. Association of BMI with overall and cause-specific mortality: a population-based cohort study of 3·6 million adults in the UK. The Lancet Diabetes & Endocrinology. 01 december 2018;6(12):944–53. doi:10.1016/S2213-8587(18)30288-2
  15. Kahn BE, Brannigan RE. Obesity and male infertility. Curr Opin Urol. september 2017;27(5):441–5. doi:10.1097/MOU.0000000000000417 PubMed PMID: 28661897.
  16. SOReg. Årsrapporter - SOReg [Internet]. 2024 [citerad 25 september 2024]. Tillgänglig vid: https://www.ucr.uu.se/soreg/arsrapporter/arsrapporter
  17. Martinelli V, Cappa A, Zugnoni M, Cappello S, Masi S, Klersy C, m.fl. Quality of life and psychopathology in candidates to bariatric surgery: relationship with BMI class. Eat Weight Disord. 01 mars 2021;26(2):703–7. doi:10.1007/s40519-020-00881-z
  18. Farhangi MA, Emam-Alizadeh M, Hamedi F, Jahangiry L. Weight self-stigma and its association with quality of life and psychological distress among overweight and obese women. Eat Weight Disord. 01 september 2017;22(3):451–6. doi:10.1007/s40519-016-0288-2
  19. Mannan M, Mamun A, Doi S, Clavarino A. Prospective Associations between Depression and Obesity for Adolescent Males and Females- A Systematic Review and Meta-Analysis of Longitudinal Studies. PLOS ONE. 10 juni 2016;11(6):e0157240. doi:10.1371/journal.pone.0157240
  20. Fu X, Wang Y, Zhao F, Cui R, Xie W, Liu Q, m.fl. Shared biological mechanisms of depression and obesity: focus on adipokines and lipokines. Aging. 29 juni 2023;15(12):5917–50. doi:10.18632/aging.204847 PubMed PMID: 37387537.
  21. Hata M, Andriessen EMMA, Hata M, Diaz-Marin R, Fournier F, Crespo-Garcia S, m.fl. Past history of obesity triggers persistent epigenetic changes in innate immunity and exacerbates neuroinflammation. Science. 06 januari 2023;379(6627):45–62. doi:10.1126/science.abj8894
  22. Robinson E, Haynes A, Sutin A, Daly M. Self-perception of overweight and obesity: A review of mental and physical health outcomes. Obesity Science & Practice. 2020;6(5):552–61. doi:10.1002/osp4.424
  23. Caterson ID, Alfadda AA, Auerbach P, Coutinho W, Cuevas A, Dicker D, m.fl. Gaps to bridge: Misalignment between perception, reality and actions in obesity. Diabetes Obes Metab. augusti 2019;21(8):1914–24. doi:10.1111/dom.13752 PubMed PMID: 31032548; PubMed Central PMCID: PMC6767048.
  24. Tewksbury C, Nwankwo R, Peterson J. Academy of Nutrition and Dietetics: Revised 2022 Standards of Practice and Standards of Professional Performance for Registered Dietitian Nutritionists (Competent, Proficient, and Expert) in Adult Weight Management. J Acad Nutr Diet. oktober 2022;122(10):1940-1954.e45. doi:10.1016/j.jand.2022.06.008 PubMed PMID: 35738538.
  25. World Health Organization. Obesity: preventing and managing the global epidemic. Geneva: World Health Organization; 2000. (WHO Technical Report Series). Report no.: 894.
  26. Moizé V, Graham Y, Salas XR, Balcells M. Motivational Interviewing (MI) in Obesity Care: Cultivating Person-Centered and Supportive Clinical Conversations to Reduce Stigma: A Narrative Review. Obes Sci Pract. februari 2025;11(1):e70057. doi:10.1002/osp4.70057 PubMed PMID: 39936107; PubMed Central PMCID: PMC11810810.
  27. Camhi SM, Bray GA, Bouchard C, Greenway FL, Johnson WD, Newton RL, m.fl. The Relationship of Waist Circumference and BMI to Visceral, Subcutaneous, and Total Body Fat: Sex and Race Differences. Obesity. 2011;19(2):402–8. doi:10.1038/oby.2010.248
  28. Rubino F, Cummings DE, Eckel RH, Cohen RV, Wilding JPH, Brown WA, m.fl. Definition and diagnostic criteria of clinical obesity. Lancet Diabetes Endocrinol. mars 2025;13(3):221–62. doi:10.1016/S2213-8587(24)00316-4 PubMed PMID: 39824205; PubMed Central PMCID: PMC11870235.
  29. Busetto L, Dicker D, Frühbeck G, Halford JCG, Sbraccia P, Yumuk V, m.fl. A new framework for the diagnosis, staging and management of obesity in adults. Nat Med. september 2024;30(9):2395–9. doi:10.1038/s41591-024-03095-3
  30. Sharma AM, Kushner RF. A proposed clinical staging system for obesity. Int J Obes. mars 2009;33(3):289–95. doi:10.1038/ijo.2009.2
  31. Aasheim ET, Aylwin SJB, Radhakrishnan ST, Sood AS, Jovanovic A, Olbers T, m.fl. Assessment of obesity beyond body mass index to determine benefit of treatment. Clinical Obesity. 2011;1(2–3):77–84. doi:10.1111/j.1758-8111.2011.00017.x
  32. Ryan DH, Yockey SR. Weight Loss and Improvement in Comorbidity: Differences at 5%, 10%, 15%, and Over. Curr Obes Rep. 01 juni 2017;6(2):187–94. doi:10.1007/s13679-017-0262-y
  33. Wing RR, Lang W, Wadden TA, Safford M, Knowler WC, Bertoni AG, m.fl. Benefits of Modest Weight Loss in Improving Cardiovascular Risk Factors in Overweight and Obese Individuals With Type 2 Diabetes. Diabetes care. 2011;34(7):1481–6. doi:10.2337/dc10-2415
  34. Unick JL, Beavers D, Jakicic JM, Kitabchi AE, Knowler WC, Wadden TA, m.fl. Effectiveness of Lifestyle Interventions for Individuals With Severe Obesity and Type 2 Diabetes: Results from the Look AHEAD trial. Diabetes care. 2011;34(10):2152–7. doi:10.2337/dc11-0874
  35. Kanbour S, Ageeb RA, Malik RA, Abu-Raddad LJ. Impact of bodyweight loss on type 2 diabetes remission: a systematic review and meta-regression analysis of randomised controlled trials. Lancet Diabetes Endocrinol. april 2025;13(4):294–306. doi:10.1016/S2213-8587(24)00346-2 PubMed PMID: 40023186.
  36. Kuna ST, Reboussin DM, Borradaile KE, Sanders MH, Millman RP, Zammit G, m.fl. Long-Term Effect of Weight Loss on Obstructive Sleep Apnea Severity in Obese Patients with Type 2 Diabetes. Sleep. 01 maj 2013;36(5):641–9. doi:10.5665/sleep.2618
  37. Look AHEAD Research Group. Association of the magnitude of weight loss and changes in physical fitness with long-term cardiovascular disease outcomes in overweight or obese people with type 2 diabetes: a post-hoc analysis of the Look AHEAD randomised clinical trial. The Lancet Diabetes & Endocrinology. 01 november 2016;4(11):913–21. doi:10.1016/S2213-8587(16)30162-0
  38. Sjöström L, Narbro K, Sjöström CD, Karason K, Larsson B, Wedel H, m.fl. Effects of Bariatric Surgery on Mortality in Swedish Obese Subjects. New England Journal of Medicine. 23 augusti 2007;357(8):741–52. doi:10.1056/NEJMoa066254
  39. Xie W, Lundberg DJ, Collins JM, Johnston SS, Waggoner JR, Hsiao CW, m.fl. Association of Weight Loss Between Early Adulthood and Midlife With All-Cause Mortality Risk in the US. JAMA Network Open. 14 augusti 2020;3(8):e2013448. doi:10.1001/jamanetworkopen.2020.13448
  40. Bray GA, Ryan DH. Evidence-based weight loss interventions: Individualized treatment options to maximize patient outcomes. Diabetes, Obesity and Metabolism. 2021;23(S1):50–62. doi:10.1111/dom.14200
  41. Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer för vård vid obesitas: prioriteringsstöd till beslutsfattare och chefer 2023 [Internet]. Stockholm: Socialstyrelsen; 2023 [citerad 26 september 2024]. 60 s. Tillgänglig vid: https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/nationella-riktlinjer/2023-4-8460.pdf
  42. Ekelund U, Steene-Johannessen J, Brown WJ, Fagerland MW, Owen N, Powell KE, m.fl. Does physical activity attenuate, or even eliminate, the detrimental association of sitting time with mortality? A harmonised meta-analysis of data from more than 1 million men and women. Lancet. 24 september 2016;388(10051):1302–10. doi:10.1016/S0140-6736(16)30370-1 PubMed PMID: 27475271.
  43. Ekblom-Bak E, Björkman F, Hellenius ML, Ekblom B. A new submaximal cycle ergometer test for prediction of VO2max. Scandinavian Journal of Medicine & Science in Sports. 2014;24(2):319–26. doi:10.1111/sms.12014
  44. Dohrn IM, Jansson E, Börjesson M, Hagströmer M. FYSS 2021 : fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling. Stockholm: Läkartidningen förlag AB; 2021.
  45. Walsh R. Lifestyle and mental health. American Psychologist. oktober 2011;66(7):579–92. Located at: 2011-01021-001. doi:10.1037/a0021769
  46. Manger S. Lifestyle interventions for mental health. Australian journal of general practice. 2019;48(10):670–3. doi:10.31128/AJGP-06-19-4964
  47. European Medicines Agency. Xenical: EPAR Product information [svenska] [Internet]. Amsterdam: European Medicines Agency; 2023 [citerad 02 oktober 2024]. Tillgänglig vid: https://www.ema.europa.eu/sv/documents/product-information/xenical-epar-product-information_sv.pdf
  48. Sjöström L, Rissanen A, Andersen T, Boldrin M, Golay A, Koppeschaar HP, m.fl. Randomised placebo-controlled trial of orlistat for weight loss and prevention of weight regain in obese patients. European Multicentre Orlistat Study Group. The Lancet (British edition). 1998;352(9123):167-. doi:10.1016/s0140-6736(97)11509-4
  49. Greenway FL, Fujioka K, Plodkowski RA, Mudaliar S, Guttadauria M, Erickson J, m.fl. Effect of naltrexone plus bupropion on weight loss in overweight and obese adults (COR-I): a multicentre, randomised, double-blind, placebo-controlled, phase 3 trial. The Lancet (British edition). 2010;376(9741):595–605. doi:10.1016/S0140-6736(10)60888-4
  50. Allison DB, Gadde KM, Garvey WT, Peterson CA, Schwiers ML, Najarian T, m.fl. Controlled‐Release Phentermine/Topiramate in Severely Obese Adults: A Randomized Controlled Trial (EQUIP). Obesity (Silver Spring, Md). 2012;20(2):330–42. doi:10.1038/oby.2011.330
  51. Garvey WT, Ryan DH, Look M, Gadde KM, Allison DB, Peterson CA, m.fl. Two-year sustained weight loss and metabolic benefits with controlled-release phentermine/topiramate in obese and overweight adults (SEQUEL): a randomized, placebo-controlled, phase 3 extension study. The American Journal of Clinical Nutrition. 01 februari 2012;95(2):297–308. doi:10.3945/ajcn.111.024927
  52. Pi-Sunyer X, Astrup A, Fujioka K, Greenway F, Halpern A, Krempf M, m.fl. A Randomized, Controlled Trial of 3.0 mg of Liraglutide in Weight Management. New England journal of medicine/˜The œNew England journal of medicine. 2015;373(1):11–22. doi:10.1056/NEJMoa1411892
  53. Wilding JPH, Batterham RL, Calanna S, Davies M, Van Gaal LF, Lingvay I, m.fl. Once-Weekly Semaglutide in Adults with Overweight or Obesity. N Engl J Med. 18 mars 2021;384(11):989–1002. doi:10.1056/NEJMoa2032183 PubMed PMID: 33567185.
  54. Garvey WT, Batterham RL, Bhatta M, Buscemi S, Christensen LN, Frias JP, m.fl. Two-year effects of semaglutide in adults with overweight or obesity: the STEP 5 trial. Nat Med. oktober 2022;28(10):2083–91. doi:10.1038/s41591-022-02026-4 PubMed PMID: 36216945; PubMed Central PMCID: PMC9556320.
  55. Jastreboff AM, Aronne LJ, Ahmad NN, Wharton S, Connery L, Alves B, m.fl. Tirzepatide Once Weekly for the Treatment of Obesity. New England journal of medicine/˜The œNew England journal of medicine. 2022;387(3):205–16. doi:10.1056/NEJMoa2206038
  56. McGowan B, Ciudin A, Baker JL, Busetto L, Dicker D, Frühbeck G, m.fl. A systematic review and meta-analysis of the efficacy and safety of pharmacological treatments for obesity in adults. Nature medicine. 2025;31(10):3317–29. doi:10.1038/s41591-025-03978-z
  57. Torgerson JS, Hauptman J, Boldrin MN, Sjöström L. XENical in the Prevention of Diabetes in Obese Subjects (XENDOS) Study. Diabetes care. 2004;27(1):155–61. doi:10.2337/diacare.27.1.155
  58. Grilo CM, Lydecker JA, Fineberg SK, Moreno JO, Ivezaj V, Gueorguieva R. Naltrexone-Bupropion and Behavior Therapy, Alone and Combined, for Binge-Eating Disorder: Randomized Double-Blind Placebo-Controlled Trial. The American journal of psychiatry. 2022;179(12):927–37. doi:10.1176/appi.ajp.20220267
  59. Davies MJ, Bergenstal R, Bode B, Kushner RF, Lewin A, Skjøth TV, m.fl. Efficacy of Liraglutide for Weight Loss Among Patients With Type 2 Diabetes: The SCALE Diabetes Randomized Clinical Trial. JAMA. 18 augusti 2015;314(7):687–99. doi:10.1001/jama.2015.9676
  60. Sanyal AJ, Newsome PN, Kliers I, Østergaard LH, Long MT, Kjær MS, m.fl. Phase 3 Trial of Semaglutide in Metabolic Dysfunction–Associated Steatohepatitis. The New England journal of medicine. 2025;392(21):2089–99. doi:10.1056/NEJMoa2413258
  61. McGowan BM, Houshmand‐Oeregaard A, Laursen PN, Zeuthen N, Baker‐Knight J. Impact of BMI and comorbidities on efficacy of once‐weekly semaglutide: Post hoc analyses of the STEP 1 randomized trial. Obesity (Silver Spring, Md). 2023;31(4):990–9. doi:10.1002/oby.23732
  62. Bliddal H, Bays H, Czernichow S, Hemmingsson JU, Hjelmesæth J, Morville TH, m.fl. Once-Weekly Semaglutide in Persons with Obesity and Knee Osteoarthritis. New England Journal of Medicine. 30 oktober 2024;391(17):1573–83. doi:10.1056/NEJMoa2403664
  63. Loomba R, Hartman ML, Lawitz EJ, Vuppalanchi R, Boursier J, Bugianesi E, m.fl. Tirzepatide for Metabolic Dysfunction–Associated Steatohepatitis with Liver Fibrosis. New England Journal of Medicine. 24 juli 2024;391(4):299–310. doi:10.1056/NEJMoa2401943
  64. Malhotra A, Grunstein RR, Fietze I, Weaver TE, Redline S, Azarbarzin A, m.fl. Tirzepatide for the Treatment of Obstructive Sleep Apnea and Obesity. New England Journal of Medicine. 02 oktober 2024;391(13):1193–205. doi:10.1056/NEJMoa2404881
  65. Jastreboff AM, Roux CW le, Stefanski A, Aronne LJ, Halpern B, Wharton S, m.fl. Tirzepatide for Obesity Treatment and Diabetes Prevention. New England Journal of Medicine. 05 mars 2025;392(10):958–71. doi:10.1056/NEJMoa2410819
  66. Cleto AS, Schirlo JM, Beltrame M, Gomes VHO, Acras IH, Neiverth GS, m.fl. Semaglutide effects on safety and cardiovascular outcomes in patients with overweight or obesity: a systematic review and meta-analysis. Int J Obes. januari 2025;49(1):21–30. doi:10.1038/s41366-024-01646-9
  67. Yin Y, Zhang M, Cao Q, Lin L, Lu J, Bi Y, m.fl. Efficacy of GLP-1 Receptor Agonist-Based Therapies on Cardiovascular Events and Cardiometabolic Parameters in Obese Individuals Without Diabetes: A Meta-Analysis of Randomized Controlled Trials. J Diabetes. april 2025;17(4):e70082. doi:10.1111/1753-0407.70082 PubMed PMID: 40207414; PubMed Central PMCID: PMC11982705.
  68. Deanfield J, Lincoff AM, Kahn SE, Emerson SS, Lingvay I, Scirica BM, m.fl. Semaglutide and cardiovascular outcomes by baseline and changes in adiposity measurements: a prespecified analysis of the SELECT trial. The Lancet. 08 november 2025;406(10516):2257–68. doi:10.1016/S0140-6736(25)01375-3 PubMed PMID: 41138739.
  69. Lincoff AM, Brown-Frandsen K, Colhoun HM, Deanfield J, Emerson SS, Esbjerg S, m.fl. Semaglutide and Cardiovascular Outcomes in Obesity without Diabetes. The New England journal of medicine. 2023;389(24):2221–32. doi:10.1056/NEJMoa2307563
  70. Wilding JPH, Batterham RL, Davies M, Van Gaal LF, Kandler K, Konakli K, m.fl. Weight regain and cardiometabolic effects after withdrawal of semaglutide: The STEP 1 trial extension. Diabetes Obes Metab. 2022;24(8):1553–64. doi:10.1111/dom.14725
  71. Roux CW le, Astrup A, Fujioka K, Greenway F, Lau DCW, Gaal LV, m.fl. 3 years of liraglutide versus placebo for type 2 diabetes risk reduction and weight management in individuals with prediabetes: a randomised, double-blind trial. The Lancet. 08 april 2017;389(10077):1399–409. doi:10.1016/S0140-6736(17)30069-7 PubMed PMID: 28237263.
  72. Ryan DH, Lingvay I, Deanfield J, Kahn SE, Barros E, Burguera B, m.fl. Long-term weight loss effects of semaglutide in obesity without diabetes in the SELECT trial. Nature medicine. 2024;30(7):2049–57. doi:10.1038/s41591-024-02996-7
  73. Sundbom M, Hedberg J, Marsk R, Boman L, Bylund A, Hedenbro J, m.fl. Substantial Decrease in Comorbidity 5 Years After Gastric Bypass: A Population-based Study From the Scandinavian Obesity Surgery Registry. Annals of surgery. 2017;265(6):1166–71. doi:10.1097/SLA.0000000000001920
  74. Adams TD, Meeks H, Fraser A, Davidson LE, Holmen J, Newman M, m.fl. Long-term cancer outcomes after bariatric surgery. Obesity. 2023;31(9):2386–97. doi:10.1002/oby.23812
  75. Carlsson LMS, Sjöholm K, Jacobson P, Andersson-Assarsson JC, Svensson PA, Taube M, m.fl. Life Expectancy after Bariatric Surgery in the Swedish Obese Subjects Study. New England Journal of Medicine. 14 oktober 2020;383(16):1535–43. doi:10.1056/NEJMoa2002449
  76. Aminian A, Wilson R, Al-Kurd A, Tu C, Milinovich A, Kroh M, m.fl. Association of Bariatric Surgery With Cancer Risk and Mortality in Adults With Obesity. JAMA. 28 juni 2022;327(24):2423–33. doi:10.1001/jama.2022.9009
  77. Adams TD, Stroup AM, Gress RE, Adams KF, Calle EE, Smith SC, m.fl. Cancer Incidence and Mortality After Gastric Bypass Surgery. Obesity. 2009;17(4):796–802. doi:10.1038/oby.2008.610
  78. Sjöström L, Gummesson A, Sjöström CD, Narbro K, Peltonen M, Wedel H, m.fl. Effects of bariatric surgery on cancer incidence in obese patients in Sweden (Swedish Obese Subjects Study): a prospective, controlled intervention trial. The lancet oncology. 2009;10(7):653–62. doi:10.1016/S1470-2045(09)70159-7
  79. Wilson RB, Lathigara D, Kaushal D. Systematic Review and Meta-Analysis of the Impact of Bariatric Surgery on Future Cancer Risk. International journal of molecular sciences. 2023;24(7):6192-. doi:10.3390/ijms24076192
  80. Afzal A, Pandey JR, Ashraf T, Bagri AJA, Kumari M, Singla S, m.fl. Long-Term Efficacy of Bariatric Surgery Compared to Modern Medical Therapy in Type 2 Diabetes and Obesity: A Systematic Review. Cureus. augusti 2025;17(8):e89409. doi:10.7759/cureus.89409 PubMed PMID: 40918897; PubMed Central PMCID: PMC12412261.
  81. Backman O, Bruze G, Näslund I, Ottosson J, Marsk R, Neovius M, m.fl. Gastric Bypass Surgery Reduces De Novo Cases of Type 2 Diabetes to Population Levels: A Nationwide Cohort Study From Sweden. Ann Surg. maj 2019;269(5):895–902. doi:10.1097/SLA.0000000000002983 PubMed PMID: 30102631; PubMed Central PMCID: PMC7306254.
  82. Pina L, Nguyen-Lee J, Wood GC, Furey MJ, Petrick AT, Parker DM. Bariatric surgery significantly reduces progression from prediabetes to diabetes compared with the general population: 15-year single-institution data. Surgery for Obesity and Related Diseases. 01 juni 2025;21(6):689–94. doi:10.1016/j.soard.2025.01.008
  83. Małczak P, Mizera M, Lee Y, Pisarska-Adamczyk M, Wysocki M, Bała MM, m.fl. Quality of Life After Bariatric Surgery—a Systematic Review with Bayesian Network Meta-analysis. OBES SURG. 01 december 2021;31(12):5213–23. doi:10.1007/s11695-021-05687-1
  84. Biter LU, ‘t Hart JWH, Noordman BJ, Smulders JF, Nienhuijs S, Dunkelgrün M, m.fl. Long-term effect of sleeve gastrectomy vs Roux-en-Y gastric bypass in people living with severe obesity: a phase III multicentre randomised controlled trial (SleeveBypass). The Lancet Regional Health - Europe. 01 mars 2024;38:100836. doi:10.1016/j.lanepe.2024.100836
  85. Hedberg S, Thorell A, Österberg J, Peltonen M, Andersson E, Näslund E, m.fl. Comparison of Sleeve Gastrectomy vs Roux-en-Y Gastric Bypass: A Randomized Clinical Trial. JAMA Network Open. 30 januari 2024;7(1):e2353141. doi:10.1001/jamanetworkopen.2023.53141
  86. Svanevik M, Lorentzen J, Borgeraas H, Sandbu R, Seip B, Medhus AW, m.fl. Patient-reported outcomes, weight loss, and remission of type 2 diabetes 3 years after gastric bypass and sleeve gastrectomy (Oseberg); a single-centre, randomised controlled trial. The Lancet Diabetes & Endocrinology. 01 augusti 2023;11(8):555–66. doi:10.1016/S2213-8587(23)00127-4 PubMed PMID: 37414071.
  87. Salminen P, Grönroos S, Helmiö M, Hurme S, Juuti A, Juusela R, m.fl. Effect of Laparoscopic Sleeve Gastrectomy vs Roux-en-Y Gastric Bypass on Weight Loss, Comorbidities, and Reflux at 10 Years in Adult Patients With Obesity: The SLEEVEPASS Randomized Clinical Trial. JAMA Surgery. 01 augusti 2022;157(8):656–66. doi:10.1001/jamasurg.2022.2229
  88. Elsaigh M, Awan B, Shabana A, Sohail A, Asqalan A, Saleh O, m.fl. Comparing Safety and Efficacy Outcomes of Gastric Bypass and Sleeve Gastrectomy in Patients With Type 2 Diabetes Mellitus: A Systematic Review and Meta-Analysis. Cureus. januari 2024;16(1):e52796. doi:10.7759/cureus.52796 PubMed PMID: 38389648; PubMed Central PMCID: PMC10883263.
  89. Lei Y, Lei X, Chen G, Wang Z, Song H, Feng X, m.fl. Update on comparison of laparoscopic sleeve gastrectomy and laparoscopic Roux-en-Y gastric bypass: a systematic review and meta-analysis of weight loss, comorbidities, and quality of life at 5 years. BMC Surgery. 30 juli 2024;24(1):219. doi:10.1186/s12893-024-02512-1
  90. Hu Z, Sun J, Li R, Wang Z, Ding H, Zhu T, m.fl. A Comprehensive Comparison of LRYGB and LSG in Obese Patients Including the Effects on QoL, Comorbidities, Weight Loss, and Complications: a Systematic Review and Meta-Analysis. Obes Surg. mars 2020;30(3):819–27. doi:10.1007/s11695-019-04306-4 PubMed PMID: 31834563; PubMed Central PMCID: PMC7347514.
  91. Adil MT, Perera M, Whitelaw D, Jambulingam P, Al-Taan O, Munasinghe A, m.fl. Systematic Review and Meta-analysis of the Effects of Laparoscopic Roux-en-Y Gastric Bypass and Laparoscopic Sleeve Gastrectomy on Dyslipidemia. Obes Surg. mars 2024;34(3):967–75. doi:10.1007/s11695-023-07022-2 PubMed PMID: 38240941.
  92. Vitiello A, Abu-Abeid A, Dayan D, Berardi G, Musella M. Long-Term Results of Laparoscopic Sleeve Gastrectomy: a Review of Studies Reporting 10+ Years Outcomes. Obes Surg. november 2023;33(11):3565–70. doi:10.1007/s11695-023-06824-8 PubMed PMID: 37743393; PubMed Central PMCID: PMC10603075.
  93. Le Roux CW, Welbourn R, Olbers T, Werling M, Osborne A, Kokkinos A, m.fl. Gut hormones as mediators of appetite and weight loss after roux-en-Y gastric bypass. Annals of surgery. 2007;246(5):780–5. doi:10.1097/SLA.0b013e3180caa3e3
  94. Carter J, Chang J, Birriel TJ, Moustarah F, Sogg S, Goodpaster K, m.fl. ASMBS position statement on preoperative patient optimization before metabolic and bariatric surgery. Surgery for obesity and related diseases. 2021;17(12):1956–76. doi:10.1016/j.soard.2021.08.024
  95. Rutledge T, Ellison JK, Phillips AS. Revising the bariatric psychological evaluation to improve clinical and research utility. Journal of behavioral medicine. 2020;43(4):660–5. doi:10.1007/s10865-019-00060-1
  96. Ogden J, Ratcliffe D, Snowdon‐Carr V. British Obesity Metabolic Surgery Society endorsed guidelines for psychological support pre‐ and post‐bariatric surgery. Clinical obesity. 2019;9(6):e12339. doi:10.1111/cob.12339
  97. NPO för levnadvanor. Nationellt vårdprogram vid ohälsosamma levnadsvanor - prevention och behandling [Internet]. Nationellt system för kunskapsstyrning Hälso- och sjukvård; maj 2024 [citerad 26 september 2024]. Tillgänglig vid: https://vardpersonal.1177.se/globalassets/nkk/nationell/media/dokument/kunskapsstod/vardprogram/levnadsvanor.pdf
  98. SOReg Sverige, NFFK, SOReg Norge, SFOK, DSAF, LIME. Nordiska riktlinjer för monitorering och supplementering med vitaminer/mineraler samt uppföljning efter metabol & bariatrisk kirurgi - en uppdatering [Internet]. 2024 [citerad 17 oktober 2024]. Tillgänglig vid: https://www.datocms-assets.com/101549/1719571552-nordiska-riktlinjer_mbs_2024.pdf
  99. Jans A, Rask E, Ottosson J, Magnuson A, Szabo E, Stenberg E. Reliability of the DSS-Swe Questionnaire. Obesity surgery. 2023;33(11):3487–93. doi:10.1007/s11695-023-06841-7
  100. Parent B, Martopullo I, Weiss NS, Khandelwal S, Fay EE, Rowhani-Rahbar A. Bariatric Surgery in Women of Childbearing Age, Timing Between an Operation and Birth, and Associated Perinatal Complications. JAMA surgery. 2017;152(2):128–35. doi:10.1001/jamasurg.2016.3621
  101. Swinburn BA, Sacks G, Hall KD, McPherson K, Finegood DT, Moodie ML, m.fl. The global obesity pandemic: shaped by global drivers and local environments. Lancet. 27 augusti 2011;378(9793):804–14. doi:10.1016/S0140-6736(11)60813-1 PubMed PMID: 21872749.
  102. Farooqi IS. Genetics of obesity. I: Wadden TA, Bray GA, redaktörer. Handbook of obesity treatment. Second edition. New York: Guilford Press; 2018. s. 64–74.
  103. Qi L, Cho YA. Gene-environment interaction and obesity. Nutrition Reviews. 01 december 2008;66(12):684–94. doi:10.1111/j.1753-4887.2008.00128.x
  104. Guyenet SJ, Schwartz MW. Regulation of Food Intake, Energy Balance, and Body Fat Mass: Implications for the Pathogenesis and Treatment of Obesity. The Journal of Clinical Endocrinology & Metabolism. 01 mars 2012;97(3):745–55. doi:10.1210/jc.2011-2525
  105. Loos RJF, Yeo GSH. The genetics of obesity: from discovery to biology. Nat Rev Genet. februari 2022;23(2):120–33. doi:10.1038/s41576-021-00414-z
  106. Bjerregaard LG, Wasenius N, Nedelec R, Gjærde LK, Ängquist L, Herzig KH, m.fl. Possible Modifiers of the Association Between Change in Weight Status From Child Through Adult Ages and Later Risk of Type 2 Diabetes. Diabetes Care. 05 mars 2020;43(5):1000–7. doi:10.2337/dc19-1726
  107. Silventoinen K, Rokholm B, Kaprio J, Sørensen TIA. The genetic and environmental influences on childhood obesity: a systematic review of twin and adoption studies. International Journal of Obesity. 2010;34(1):29–40. doi:10.1038/ijo.2009.177
  108. Hemmingsson E, Nowicka P, Ulijaszek S, Sørensen TIA. The social origins of obesity within and across generations. Obesity Reviews. 2023;24(1):e13514. doi:10.1111/obr.13514
  109. Waalen J. The genetics of human obesity. Translational Research. 01 oktober 2014;In-Depth Review: Excess adiposity and disease164(4):293–301. doi:10.1016/j.trsl.2014.05.010
  110. Bell CG, Walley AJ, Froguel P. The genetics of human obesity. Nat Rev Genet. mars 2005;6(3):221–34. doi:10.1038/nrg1556
  111. Azizi F, Salehi P, Etemadi A, Zahedi-Asl S. Prevalence of metabolic syndrome in an urban population: Tehran Lipid and Glucose Study. Diabetes Research and Clinical Practice. 01 juli 2003;61(1):29–37. doi:10.1016/S0168-8227(03)00066-4
  112. Ford ES, Giles WH, Dietz WH. Prevalence of the Metabolic Syndrome Among US Adults: Findings From the Third National Health and Nutrition Examination Survey. JAMA : the journal of the American Medical Association. 2002;287(3):356–9. doi:10.1001/jama.287.3.356
  113. Sinha R, Fisch G, Teague B, Tamborlane WV, Banyas B, Allen K, m.fl. Prevalence of Impaired Glucose Tolerance among Children and Adolescents with Marked Obesity. New England journal of medicine/˜The œNew England journal of medicine. 2002;346(11):802–10. doi:10.1056/NEJMoa012578
  114. Kim YB, Shulman GI, Kahn BB. Fatty Acid Infusion Selectively Impairs Insulin Action on Akt1 and Protein Kinase C λ/ζ but Not on Glycogen Synthase Kinase-3. Journal of biological chemistry/˜The œJournal of biological chemistry. 2002;277(36):32915–22. doi:10.1074/jbc.M204710200
  115. Chavez JA, Knotts TA, Wang LP, Li G, Dobrowsky RT, Florant GL, m.fl. A Role for Ceramide, but Not Diacylglycerol, in the Antagonism of Insulin Signal Transduction by Saturated Fatty Acids. Journal of biological chemistry/˜The œJournal of biological chemistry. 2003;278(12):10297–303. doi:10.1074/jbc.M212307200
  116. Lee S, Janssen I, Ross R. Interindividual variation in abdominal subcutaneous and visceral adipose tissue: influence of measurement site. Journal of applied physiology (1985). 2004;97(3):948–54. doi:10.1152/japplphysiol.01200.2003
  117. Fumeron F, Aubert R, Froguel P, Marre M, Siddiq A, Betoulle D, m.fl. Adiponectin gene polymorphisms and adiponectin levels are independently associated with the development of hyperglycemia during a 3-year period: The Epidemiologic Data on the insulin resistance Syndrome prospective study. Diabetes (New York, NY). 2004;53(4):1150–7. doi:10.2337/diabetes.53.4.1150
  118. Boucher A, Lu D, Burgess SC, Telemaque-Potts S, Jensen MV, Mulder H, m.fl. Biochemical Mechanism of Lipid-induced Impairment of Glucose-stimulated Insulin Secretion and Reversal with a Malate Analogue. Journal of biological chemistry/˜The œJournal of biological chemistry. 2004;279(26):27263–71. doi:10.1074/jbc.M401167200
  119. YANEY GC, CORKEY BE. Fatty acid metabolism and insulin secretion in pancreatic beta cells. Diabetologia. 2003;46(10):1297–312. doi:10.1007/s00125-003-1207-4
  120. Chambers JC, Eda S, Bassett P, Karim Y, Thompson SG, Gallimore JR, m.fl. C-reactive protein, insulin resistance, central obesity, and coronary heart disease risk in Indian Asians from the United Kingdom compared with European whites. Circulation. 2001;104(2):145–50. doi:10.1161/01.CIR.104.2.145
  121. Chan KL, Cathomas F, Russo SJ. Central and Peripheral Inflammation Link Metabolic Syndrome and Major Depressive Disorder. Physiology. mars 2019;34(2):123–33. doi:10.1152/physiol.00047.2018
  122. Wang W, Yang J, Xu J, Yu H, Liu Y, Wang R, m.fl. Effects of High-fat Diet and Chronic Mild Stress on Depression-like Behaviors and Levels of Inflammatory Cytokines in the Hippocampus and Prefrontal Cortex of Rats. Neuroscience. 01 januari 2022;480:178–93. doi:10.1016/j.neuroscience.2021.11.015
  123. Liu S, Xiu J, Zhu C, Meng K, Li C, Han R, m.fl. Fat mass and obesity-associated protein regulates RNA methylation associated with depression-like behavior in mice. Nat Commun. 26 november 2021;12(1):6937. doi:10.1038/s41467-021-27044-7
  124. Hussain SS, Bloom SR. The regulation of food intake by the gut-brain axis: implications for obesity. Int J Obes. maj 2013;37(5):625–33. doi:10.1038/ijo.2012.93
  125. Egecioglu E, Skibicka KP, Hansson C, Alvarez-Crespo M, Friberg PA, Jerlhag E, m.fl. Hedonic and incentive signals for body weight control. Rev Endocr Metab Disord. 01 september 2011;12(3):141–51. doi:10.1007/s11154-011-9166-4
  126. Lutter M, Nestler EJ. Homeostatic and Hedonic Signals Interact in the Regulation of Food Intake, ,. The Journal of Nutrition. 01 mars 2009;139(3):629–32. doi:10.3945/jn.108.097618
  127. Lee PC, Dixon JB. Food for Thought: Reward Mechanisms and Hedonic Overeating in Obesity. Curr Obes Rep. 01 december 2017;6(4):353–61. doi:10.1007/s13679-017-0280-9
  128. Lund J, Lund C, Morville T, Clemmensen C. The unidentified hormonal defense against weight gain. PLOS Biology. 25 februari 2020;18(2):e3000629. doi:10.1371/journal.pbio.3000629
  129. Fasano A. The Physiology of Hunger. N Engl J Med. 23 januari 2025;392(4):372–81. doi:10.1056/NEJMra2402679 PubMed PMID: 39842012.
  130. Seeley RJ, Woods SC. Monitoring of stored and available fuel by the CNS: implications for obesity. Nat Rev Neurosci. november 2003;4(11):901–9. doi:10.1038/nrn1245
  131. Finlayson G, Dalton M. Hedonics of Food Consumption: Are Food ‘Liking’ and ‘Wanting’ Viable Targets for Appetite Control in the Obese? Curr Obes Rep. 01 mars 2012;1(1):42–9. doi:10.1007/s13679-011-0007-2
  132. Nymo S, Coutinho SR, Eknes PH, Vestbostad I, Rehfeld JF, Truby H, m.fl. Investigation of the long-term sustainability of changes in appetite after weight loss. Int J Obes. augusti 2018;42(8):1489–99. doi:10.1038/s41366-018-0119-9
  133. Iepsen EW, Lundgren J, Holst JJ, Madsbad S, Torekov SS. Successful weight loss maintenance includes long-term increased meal responses of GLP-1 and PYY3–36. European Journal of Endocrinology. 01 juni 2016;174(6):775–84. doi:10.1530/EJE-15-1116
  134. DeBenedictis JN, Nymo S, Ollestad KH, Boyesen GA, Rehfeld JF, Holst JJ, m.fl. Changes in the Homeostatic Appetite System After Weight Loss Reflect a Normalization Toward a Lower Body Weight. The Journal of Clinical Endocrinology & Metabolism. 01 juli 2020;105(7):e2538–46. doi:10.1210/clinem/dgaa202
  135. Sumithran P, Prendergast LA, Delbridge E, Purcell K, Shulkes A, Kriketos A, m.fl. Long-Term Persistence of Hormonal Adaptations to Weight Loss. New England Journal of Medicine. 27 oktober 2011;365(17):1597–604. doi:10.1056/NEJMoa1105816
  136. Wing RR, Hill JO. Successful weight loss maintenance. Annual Review of Nutrition. 01 juli 2001;21(Volume 21, 2001):323–41. doi:10.1146/annurev.nutr.21.1.323
  137. Thomas JG, Bond DS, Phelan S, Hill JO, Wing RR. Weight-Loss Maintenance for 10 Years in the National Weight Control Registry. American Journal of Preventive Medicine. 01 januari 2014;46(1):17–23. doi:10.1016/j.amepre.2013.08.019
  138. Elfhag K, Rössner S. Who succeeds in maintaining weight loss? A conceptual review of factors associated with weight loss maintenance and weight regain. Obesity Reviews. 2005;6(1):67–85. doi:10.1111/j.1467-789X.2005.00170.x
  139. Zhao S, Lin Q, Xiong W, Li L, Straub L, Zhang D, m.fl. Hyperleptinemia contributes to antipsychotic drug–associated obesity and metabolic disorders. Science Translational Medicine. 22 november 2023;15(723):eade8460. doi:10.1126/scitranslmed.ade8460
  140. Liss G. Läkemedelsinducerad viktuppgång hos bariatriskt opererade. Wåra läkemedel. 2021;(Nr 1).
  141. Nilsson PM, Korduner J, Magnusson M. Metabolically Healthy Obesity (MHO)—New Research Directions for Personalised Medicine in Cardiovascular Prevention. Current hypertension reports. 2020;22(2):18–18. doi:10.1007/s11906-020-1027-7
  142. Korduner J, Bachus E, Jujic A, Magnusson M, Nilsson PM. Metabolically healthy obesity (MHO) in the Malmö diet cancer study – Epidemiology and prospective risks. Obesity Research & Clinical Practice. 01 november 2019;13(6):548–54. doi:10.1016/j.orcp.2019.10.002
  143. Zheng R, Zhou D, Zhu Y. The long-term prognosis of cardiovascular disease and all-cause mortality for metabolically healthy obesity: a systematic review and meta-analysis. J Epidemiol Community Health. 01 oktober 2016;70(10):1024–31. doi:10.1136/jech-2015-206948 PubMed PMID: 27126492.
  144. Smith GI, Mittendorfer B, Klein S. Metabolically healthy obesity: facts and fantasies. J Clin Invest. 01 oktober 2019;129(10):3978–89. doi:10.1172/JCI129186 PubMed PMID: 0.
  145. Flegal KM, Kit BK, Orpana H, Graubard BI. Association of All-Cause Mortality With Overweight and Obesity Using Standard Body Mass Index Categories: A Systematic Review and Meta-analysis. JAMA. 02 januari 2013;309(1):71–82. doi:10.1001/jama.2012.113905
  146. Egger G, redaktör. Lifestyle medicine: lifestyle, the environment and preventive medicine in health and disease. Third edition. London, England: Academic Press; 2017.
  147. Egger G, Dixon J. Beyond obesity and lifestyle: a review of 21st century chronic disease determinants. Biomed Res Int. 2014;2014:731685. doi:10.1155/2014/731685 PubMed PMID: 24804239; PubMed Central PMCID: PMC3997940.
  148. Knowler WC, Barrett-Connor E, Fowler SE, Hamman RF, Lachin JM, Walker EA, m.fl. Reduction in the incidence of type 2 diabetes with lifestyle intervention or metformin. N Engl J Med. 07 februari 2002;346(6):393–403. doi:10.1056/NEJMoa012512 PubMed PMID: 11832527; PubMed Central PMCID: PMC1370926.
  149. Tuomilehto J, Lindström J, Eriksson JG, Valle TT, Hämäläinen H, Ilanne-Parikka P, m.fl. Prevention of type 2 diabetes mellitus by changes in lifestyle among subjects with impaired glucose tolerance. N Engl J Med. 03 maj 2001;344(18):1343–50. doi:10.1056/NEJM200105033441801 PubMed PMID: 11333990.
  150. Look AHEAD Research Group. Eight‐year weight losses with an intensive lifestyle intervention: The look AHEAD study. Obesity. 2014;22(1):5–13. doi:10.1002/oby.20662
  151. Lean ME, Leslie WS, Barnes AC, Brosnahan N, Thom G, McCombie L, m.fl. Primary care-led weight management for remission of type 2 diabetes (DiRECT): an open-label, cluster-randomised trial. The Lancet (British edition). 2018;391(10120):541–51. doi:10.1016/S0140-6736(17)33102-1
  152. Lean MEJ, Leslie WS, Barnes AC, Brosnahan N, Thom G, McCombie L, m.fl. Durability of a primary care-led weight-management intervention for remission of type 2 diabetes: 2-year results of the DiRECT open-label, cluster-randomised trial. The lancet Diabetes & endocrinology. 2019;7(5):344–55. doi:10.1016/S2213-8587(19)30068-3
  153. Brownell KD. The LEARN Program for Weight Management: Lifestyle, Exercise, Attitudes, Relationships, Nutrition. American Health Publishing Company; 2004. 266 s.
  154. Náfrádi L, Nakamoto K, Schulz PJ. Is patient empowerment the key to promote adherence? A systematic review of the relationship between self-efficacy, health locus of control and medication adherence. PLOS ONE. 17 oktober 2017;12(10):e0186458. doi:10.1371/journal.pone.0186458
  155. Kivelä L, Papadopoulos MR, Antypa N. Chronotype and Psychiatric Disorders. Curr Sleep Medicine Rep. 01 juni 2018;4(2):94–103. doi:10.1007/s40675-018-0113-8
  156. Scott AJ, Webb TL, Martyn-St James M, Rowse G, Weich S. Improving sleep quality leads to better mental health: A meta-analysis of randomised controlled trials. Sleep Medicine Reviews. 01 december 2021;60:101556. doi:10.1016/j.smrv.2021.101556
  157. Zahedi H, Djalalinia S, Sadeghi O, Zare Garizi F, Asayesh H, Payab M, m.fl. Breakfast consumption and mental health: a systematic review and meta-analysis of observational studies. Nutritional Neuroscience. juni 2022;25(6):1250–64. doi:10.1080/1028415X.2020.1853411
  158. Firth J, Solmi M, Wootton RE, Vancampfort D, Schuch FB, Hoare E, m.fl. A meta‐review of “lifestyle psychiatry”: the role of exercise, smoking, diet and sleep in the prevention and treatment of mental disorders. World psychiatry. 2020;19(3):360–80. doi:10.1002/wps.20773
  159. Murphy R, Straebler S, Cooper Z, Fairburn CG. Cognitive behavioral therapy for eating disorders. Psychiatric clinics of North America/˜The œPsychiatric clinics of North America. 2010;33(3):611–27. doi:10.1016/j.psc.2010.04.004
  160. Koning E, Vorstman J, McIntyre RS, Brietzke E. Characterizing eating behavioral phenotypes in mood disorders: a narrative review. Psychol Med. 2022;52(14):2885–98. doi:10.1017/S0033291722002446 PubMed PMID: 36004528; PubMed Central PMCID: PMC9693712.
  161. Melin I. Obesitas: behandling med KBT-inriktning : handbok. 3. uppl. Lund: Studentlitteratur; 2011. 204 s.
  162. Krachler B, Söderholm A, Ekman F, Lindberg F, Lindbäck J, Nilsson Sommar J, m.fl. Intensive Lifestyle Intervention for Cardiometabolic Prevention Implemented in Healthcare: Higher Risk Predicts Premature Dropout. American Journal of Lifestyle Medicine. 19 juni 2024;15598276241259961. doi:10.1177/15598276241259961
  163. Englund A, Sommar JN, Krachler B. The behaviour change technique: Profile of a multimodal lifestyle intervention. Lifestyle medicine. 2024;5(1):n/a. doi:10.1002/lim2.97
  164. Michie S, Richardson M, Johnston M, Abraham C, Francis J, Hardeman W, m.fl. The Behavior Change Technique Taxonomy (v1) of 93 Hierarchically Clustered Techniques: Building an International Consensus for the Reporting of Behavior Change Interventions. Annals of behavioral medicine. 2013;46(1):81–95. doi:10.1007/s12160-013-9486-6
  165. Kahl KG, Winter L, Schweiger U. The third wave of cognitive behavioural therapies: what is new and what is effective? Current opinion in psychiatry. 2012;25(6):522–8. doi:10.1097/YCO.0b013e328358e531
  166. Pinna T, Edwards DJ. A Systematic Review of Associations Between Interoception, Vagal Tone, and Emotional Regulation: Potential Applications for Mental Health, Wellbeing, Psychological Flexibility, and Chronic Conditions. Frontiers in psychology. 2020;11:1792-. doi:10.3389/fpsyg.2020.01792
  167. Henje Blom E, Duncan LG, Ho TC, Connolly CG, LeWinn KZ, Chesney M, m.fl. The development of an RDoC-based treatment program for adolescent depression: ”Training for Awareness, Resilience, and Action” (TARA). Frontiers in human neuroscience. 2014;8:630–630. doi:10.3389/fnhum.2014.00630
  168. Zou L, Sasaki JE, Wei GX, Huang T, Yeung AS, Neto OB, m.fl. Effects of Mind-Body Exercises (Tai Chi/Yoga) on Heart Rate Variability Parameters and Perceived Stress: A Systematic Review with Meta-Analysis of Randomized Controlled Trials. Journal of clinical medicine. 2018;7(11):404-. doi:10.3390/jcm7110404
  169. Goldsmith RL, Bloomfield DM, Rosenwinkel ET. Exercise and autonomic function. Coronary artery disease. 2000;11(2):129–35. doi:10.1097/00019501-200003000-00007
  170. Sato M, Betriana F, Tanioka R, Osaka K, Tanioka T, Schoenhofer S. Balance of Autonomic Nervous Activity, Exercise, and Sleep Status in Older Adults: A Review of the Literature. International journal of environmental research and public health. 2021;18(24):12896-. doi:10.3390/ijerph182412896
  171. Yu CP, Lin CM, Tsai MJ, Tsai YC, Chen CY. Effects of Short Forest Bathing Program on Autonomic Nervous System Activity and Mood States in Middle-Aged and Elderly Individuals. International journal of environmental research and public health. 2017;14(8):897-. doi:10.3390/ijerph14080897
  172. Jo H, Song C, Miyazaki Y. Physiological Benefits of Viewing Nature: A Systematic Review of Indoor Experiments. International journal of environmental research and public health. 2019;16(23):4739-. doi:10.3390/ijerph16234739
  173. Jecmen D, LoTemplio S. Improvements in Depressive Symptoms in Nature May Be Partly Caused by Improvements in Vagal Tone: A Review and Theoretical Perspective. Ecopsychology. 2024;16(1):11–22. doi:10.1089/eco.2023.0007
  174. Kulinski J, Ofori EK, Visotcky A, Smith A, Sparapani R, Fleg JL. Effects of music on the cardiovascular system. Trends in cardiovascular medicine. 2022;32(6):390–8. doi:10.1016/j.tcm.2021.06.004
  175. McCrary JM, Altenmüller E. Mechanisms of Music Impact: Autonomic Tone and the Physical Activity Roadmap to Advancing Understanding and Evidence-Based Policy. Frontiers in psychology. 2021;12:727231–727231. doi:10.3389/fpsyg.2021.727231
  176. Ljung S, Olsson C, Rask M, Lindahl B. Patient Experiences of a Theory-Based Lifestyle-Focused Group Treatment in the Prevention of Cardiovascular Diseases and Type 2 Diabetes. International journal of behavioral medicine. 2013;20(3):378–84. doi:10.1007/s12529-012-9252-3
  177. Lindahl B, Nilsson TK, Borch-Johnsen K, Røder ME, Söderberg S, Widman L, m.fl. A randomized lifestyle intervention with 5-year follow-up in subjects with impaired glucose tolerance: Pronounced short-term impact but long-term adherence problems. Scandinavian journal of public health. 2009;37(4):434–43. doi:10.1177/1403494808101373
  178. Sveriges Kommuner och Regioner. Nationellt programområde levnadsvanor [text] [Internet]. 2024 [citerad 30 september 2024]. Tillgänglig vid: https://skr.se/kunskapsstyrningvard/programomradenochsamverkansgrupper/nationellaprogramomraden/npolevnadsvanor.56440.html
  179. Livsmedelsverket. Referensvärden för energi och näringsämnen: en sammanfattning av de nordiska näringrekommendationerna, NNR 2023. Uppsala: Livsmedelsverket; 2023.
  180. Blomhoff R, Andersen R, Arnesen EK, Christensen JJ, Eneroth H, Erkkola M, m.fl. Nordic Nutrition Recommendations 2023 : integrating environmental aspects. Copenhagen: Nordic Council of Minsters; 2023.
  181. Raynor HA, Morgan-Bathke M, Baxter SD, Halliday T, Lynch A, Malik N, m.fl. Position of the Academy of Nutrition and Dietetics: Medical Nutrition Therapy Behavioral Interventions Provided by Dietitians for Adults With Overweight or Obesity, 2024. Journal of the Academy of Nutrition and Dietetics. 2024;124(3):408–15. doi:10.1016/j.jand.2023.11.013
  182. Hassapidou M, Vlassopoulos A, Kalliostra M, Govers E, Mulrooney H, Ells L, m.fl. European Association for the Study of Obesity Position Statement on Medical Nutrition Therapy for the Management of Overweight and Obesity in Adults Developed in Collaboration with the European Federation of the Associations of Dietitians. Obes Facts. 2023;16(1):11–28. doi:10.1159/000528083 PubMed PMID: 36521448; PubMed Central PMCID: PMC9889729.
  183. Yannakoulia M, Poulimeneas D, Mamalaki E, Anastasiou CA. Dietary modifications for weight loss and weight loss maintenance. Metabolism. mars 2019;92:153–62. doi:10.1016/j.metabol.2019.01.001 PubMed PMID: 30625301.
  184. Mifflin MD, St Jeor ST, Hill LA, Scott BJ, Daugherty SA, Koh YO. A new predictive equation for resting energy expenditure in healthy individuals. Am J Clin Nutr. februari 1990;51(2):241–7. doi:10.1093/ajcn/51.2.241 PubMed PMID: 2305711.
  185. Frankenfield D, Roth-Yousey L, Compher C. Comparison of Predictive Equations for Resting Metabolic Rate in Healthy Nonobese and Obese Adults: A Systematic Review. Journal of the American Dietetic Association. 01 maj 2005;105(5):775–89. doi:10.1016/j.jada.2005.02.005
  186. Donini LM, Busetto L, Bischoff SC, Cederholm T, Ballesteros-Pomar MD, Batsis JA, m.fl. Definition and Diagnostic Criteria for Sarcopenic Obesity: ESPEN and EASO Consensus Statement. Obes Facts. 2022;15(3):321–35. doi:10.1159/000521241 PubMed PMID: 35196654; PubMed Central PMCID: PMC9210010.
  187. Appel LJ, Clark JM, Yeh HC, Wang NY, Coughlin JW, Daumit G, m.fl. Comparative Effectiveness of Weight-Loss Interventions in Clinical Practice. New England journal of medicine/˜The œNew England journal of medicine. 2011;365(21):1959–68. doi:10.1056/NEJMoa1108660
  188. Baer HJ, Rozenblum R, De La Cruz BA, Orav EJ, Wien M, Nolido NV, m.fl. Effect of an Online Weight Management Program Integrated With Population Health Management on Weight Change: A Randomized Clinical Trial. JAMA : the journal of the American Medical Association. 2020;324(17):1737–46. doi:10.1001/jama.2020.18977
  189. Beavers KM, Beavers DP, Nesbit BA, Ambrosius WT, Marsh AP, Nicklas BJ, m.fl. Effect of an 18-month physical activity and weight loss intervention on body composition in overweight and obese older adults: Exercise, Weight Loss and Body Composition. Obesity (Silver Spring, Md). 2014;22(2):325–31. doi:10.1002/oby.20607
  190. Carter S, Clifton PM, Keogh JB. Effect of Intermittent Compared With Continuous Energy Restricted Diet on Glycemic Control in Patients With Type 2 Diabetes: A Randomized Noninferiority Trial. JAMA Network Open. 20 juli 2018;1(3):e180756. doi:10.1001/jamanetworkopen.2018.0756
  191. Carter S, Clifton PM, Keogh JB. The effect of intermittent compared with continuous energy restriction on glycaemic control in patients with type 2 diabetes: 24-month follow-up of a randomised noninferiority trial. Diabetes Research and Clinical Practice. 01 maj 2019;151:11–9. doi:10.1016/j.diabres.2019.03.022
  192. Fernández‐Ruiz VE, Armero‐Barranco D, Paniagua‐Urbano JA, Sole‐Agusti M, Ruiz‐Sánchez A, Gómez‐Marín J. Short‐medium‐long‐term efficacy of interdisciplinary intervention against overweight and obesity: Randomized controlled clinical trial. International journal of nursing practice. 2018;24(6):e12690-n/a. doi:10.1111/ijn.12690
  193. Georgoulis M, Yiannakouris N, Kechribari I, Lamprou K, Perraki E, Vagiakis E, m.fl. The effectiveness of a weight-loss Mediterranean diet/lifestyle intervention in the management of obstructive sleep apnea: Results of the “MIMOSA” randomized clinical trial. Clinical nutrition (Edinburgh, Scotland). 2021;40(3):850–9. doi:10.1016/j.clnu.2020.08.037
  194. Goodpaster BH, DeLany JP, Otto AD, Kuller L, Vockley J, South-Paul JE, m.fl. Effects of Diet and Physical Activity Interventions on Weight Loss and Cardiometabolic Risk Factors in Severely Obese Adults: A Randomized Trial. JAMA : the journal of the American Medical Association. 2010;304(16):1795–802. doi:10.1001/jama.2010.1505
  195. Mayer-Davis EJ, D’Antonio AM, Smith SM, Kirkner G, Levin Martin S, Parra-Medina D, m.fl. Pounds Off With Empowerment (POWER): A Clinical Trial of Weight Management Strategies for Black and White Adults With Diabetes Who Live in Medically Underserved Rural Communities. Am J Public Health. oktober 2004;94(10):1736–42. doi:10.2105/AJPH.94.10.1736
  196. Rock CL, Flatt SW, Pakiz B, Taylor KS, Leone AF, Brelje K, m.fl. Weight loss, glycemic control, and cardiovascular disease risk factors in response to differential diet composition in a weight loss program in type 2 diabetes: a randomized controlled trial. Diabetes Care. juni 2014;37(6):1573–80. doi:10.2337/dc13-2900 PubMed PMID: 24760261; PubMed Central PMCID: PMC4392939.
  197. Salas-Salvadó J, Díaz-López A, Ruiz-Canela M, Basora J, Fitó M, Corella D, m.fl. Effect of a Lifestyle Intervention Program With Energy-Restricted Mediterranean Diet and Exercise on Weight Loss and Cardiovascular Risk Factors: One-Year Results of the PREDIMED-Plus Trial. Diabetes Care. 2019;42(5):777–88. doi:10.2337/dc18-0836
  198. Uusitupa M, Laitinen J, Siitonen O, Vanninen E, Pyörälä K. The maintenance of improved metabolic control after intensified diet therapy in recent type 2 diabetes. Diabetes research and clinical practice. 1993;19(3):227–38. doi:10.1016/0168-8227(93)90118-O
  199. Wadden TA, Volger S, Sarwer DB, Vetter ML, Tsai AG, Berkowitz RI, m.fl. A Two-Year Randomized Trial of Obesity Treatment in Primary Care Practice. New England journal of medicine/˜The œNew England journal of medicine. 2011;365(21):1969–79. doi:10.1056/NEJMoa1109220
  200. Villareal DT, Chode S, Parimi N, Sinacore DR, Hilton T, Armamento-Villareal R, m.fl. Weight Loss, Exercise, or Both and Physical Function in Obese Older Adults. The New England journal of medicine. 2011;364(13):1218–29. doi:10.1056/NEJMoa1008234
  201. Yancy WS, Crowley MJ, Dar MS, Coffman CJ, Jeffreys AS, Maciejewski ML, m.fl. Comparison of Group Medical Visits Combined With Intensive Weight Management vs Group Medical Visits Alone for Glycemia in Patients With Type 2 Diabetes: A Noninferiority Randomized Clinical Trial. JAMA Intern Med. 01 januari 2020;180(1):70–9. doi:10.1001/jamainternmed.2019.4802 PubMed PMID: 31682682; PubMed Central PMCID: PMC6830502.
  202. Haywood CJ, Prendergast LA, Purcell K, Le Fevre L, Lim WK, Galea M, m.fl. Very Low Calorie Diets for Weight Loss in Obese Older Adults—A Randomized Trial. The journals of gerontology Series A, Biological sciences and medical sciences. 2018;73(1):59–65. doi:10.1093/gerona/glx012
  203. Jiang X, Fan X, Wu R, Geng F, Hu C. The effect of care intervention for obese patients with type II diabetes. Medicine. 2017;96(42):e7524–e7524. doi:10.1097/MD.0000000000007524
  204. Katzmarzyk PT, Martin CK, Newton RL, Apolzan JW, Arnold CL, Davis TC, m.fl. Weight Loss in Underserved Patients — A Cluster-Randomized Trial. New England journal of medicine/˜The œNew England journal of medicine. 2020;383(10):909–18. doi:10.1056/NEJMoa2007448
  205. Lazo M, Solga SF, Horska A, Bonekamp S, Diehl AM, Brancati FL, m.fl. Effect of a 12-Month Intensive Lifestyle Intervention on Hepatic Steatosis in Adults With Type 2 Diabetes. Diabetes Care. 27 juli 2010;33(10):2156–63. doi:10.2337/dc10-0856
  206. Liss DT, Finch EA, Cooper A, Sheth A, Tejuosho AD, Lancki N, m.fl. One-year effects of a group-based lifestyle intervention in adults with type 2 diabetes: A randomized encouragement trial. Diabetes Research and Clinical Practice. 01 juni 2018;140:36–44. doi:10.1016/j.diabres.2018.03.030
  207. Williamson DA, Rejeski J, Lang W, Van Dorsten B, Fabricatore AN, Toledo K, m.fl. Impact of a Weight Management Program on Health-Related Quality of Life in Overweight Adults With Type 2 Diabetes. Archives of Internal Medicine. 26 januari 2009;169(2):163–71. doi:10.1001/archinternmed.2008.544
  208. Look AHEAD Research Group. Cardiovascular Effects of Intensive Lifestyle Intervention in Type 2 Diabetes. New England Journal of Medicine. 11 juli 2013;369(2):145–54. doi:10.1056/NEJMoa1212914
  209. Mustajoki P, Pekkarinen T. Very low energy diets in the treatment of obesity. Obesity reviews. 2001;2(1):61–72. doi:10.1046/j.1467-789x.2001.00026.x
  210. Muscogiuri G, El Ghoch M, Colao A, Hassapidou M, Yumuk V, Busetto L. European Guidelines for Obesity Management in Adults with a Very Low-Calorie Ketogenic Diet: A Systematic Review and Meta-Analysis. Obesity facts. 2021;14(2):222–45. doi:10.1159/000515381
  211. Ard JD, Lewis KH, Rothberg A, Auriemma A, Coburn SL, Cohen SS, m.fl. Effectiveness of a Total Meal Replacement Program (OPTIFAST Program) on Weight Loss: Results from the OPTIWIN Study. Obesity. 2019;27(1):22–9. doi:10.1002/oby.22303
  212. Leslie WS, Ford I, Sattar N, Hollingsworth KG, Adamson A, Sniehotta FF, m.fl. The Diabetes Remission Clinical Trial (DiRECT): protocol for a cluster randomised trial. BMC Fam Pract. 16 februari 2016;17:20. doi:10.1186/s12875-016-0406-2 PubMed PMID: 26879684; PubMed Central PMCID: PMC4754868.
  213. Deemer SE, Plaisance EP, Martins C. Impact of ketosis on appetite regulation-a review. Nutr Res. maj 2020;77:1–11. doi:10.1016/j.nutres.2020.02.010 PubMed PMID: 32193016.
  214. Purcell K, Sumithran P, Prendergast LA, Bouniu CJ, Delbridge E, Proietto J. The effect of rate of weight loss on long-term weight management: a randomised controlled trial. The lancet Diabetes & endocrinology. 2014;2(12):954–62. doi:10.1016/S2213-8587(14)70200-1
  215. EFSA Panel on Dietetic Products N and A. Scientific Opinion on the essential composition of total diet replacements for weight control. EFSA journal. 2015;13(1):3957-n/a. doi:10.2903/j.efsa.2015.3957
  216. Kommissionens delegerade förordning (EU) 2017/1798 av den 2 juni 2017 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 609/2013 vad gäller särskilda sammansättnings- och informationskrav för komplett kostersättning för viktkontroll (Text av betydelse för EES. ). OJ L [Internet]. 02 juni 2017. Tillgänglig vid: http://data.europa.eu/eli/reg_del/2017/1798/oj/swe
  217. Kommissionens delegerade förordning (EU) 2022/2182 av den 30 augusti 2022 om ändring av delegerad förordning (EU) 2017/1798 vad gäller kraven avseende fett och magnesium för komplett kostersättning för viktkontroll (Text av betydelse för EES). OJ L [Internet]. 30 augusti 2022. Tillgänglig vid: http://data.europa.eu/eli/reg_del/2022/2182/oj/swe
  218. Ard JD, Cook M, Rushing J, Frain A, Beavers K, Miller G, m.fl. Impact on weight and physical function of intensive medical weight loss in older adults with stage II and III obesity. Obesity. 2016;24(9):1861–6. doi:10.1002/oby.21569
  219. Brown A, Dornhorst A, McGowan B, Omar O, Leeds AR, Taheri S, m.fl. Low-energy total diet replacement intervention in patients with type 2 diabetes mellitus and obesity treated with insulin: a randomized trial. BMJ Open Diabetes Research and Care. 01 januari 2020;8(1):e001012. doi:10.1136/bmjdrc-2019-001012 PubMed PMID: 32049634.
  220. Taheri S, Zaghloul H, Chagoury O, Elhadad S, Ahmed SH, El Khatib N, m.fl. Effect of intensive lifestyle intervention on bodyweight and glycaemia in early type 2 diabetes (DIADEM-I): an open-label, parallel-group, randomised controlled trial. The lancet Diabetes & endocrinology. 2020;8(6):477–89. doi:10.1016/S2213-8587(20)30117-0
  221. Heymsfield SB. Meal replacements and energy balance. Physiology & behavior. 2010;100(1):90–4. doi:10.1016/j.physbeh.2010.02.010
  222. Bull FC, Al-Ansari SS, Biddle S, Borodulin K, Buman MP, Cardon G, m.fl. World Health Organization 2020 guidelines on physical activity and sedentary behaviour. Br J Sports Med. december 2020;54(24):1451–62. doi:10.1136/bjsports-2020-102955 PubMed PMID: 33239350; PubMed Central PMCID: PMC7719906.
  223. McTiernan A, Friedenreich CM, Katzmarzyk PT, Powell KE, Macko R, Buchner D, m.fl. Physical Activity in Cancer Prevention and Survival: A Systematic Review. Med Sci Sports Exerc. juni 2019;51(6):1252–61. doi:10.1249/MSS.0000000000001937 PubMed PMID: 31095082; PubMed Central PMCID: PMC6527123.
  224. Lee IM, Shiroma EJ, Lobelo F, Puska P, Blair SN, Katzmarzyk PT. Effect of physical inactivity on major non-communicable diseases worldwide: an analysis of burden of disease and life expectancy. The Lancet. 21 juli 2012;380(9838):219–29. doi:10.1016/S0140-6736(12)61031-9 PubMed PMID: 22818936.
  225. Niemiro GM, Rewane A, Algotar AM. Exercise and Fitness Effect on Obesity. I: StatPearls [Internet]. Treasure Island (FL): StatPearls Publishing; 2025 [citerad 27 juni 2025]. Tillgänglig vid: http://www.ncbi.nlm.nih.gov/books/NBK539893/ PubMed PMID: 30969715.
  226. Ekblom Bak E. Physical activity, cardiorespiratory fitness, and abdominal obesity in relation to cardivascular disease risk: epidemiological studies. [Stockholm]: Diss. sammanfattning Stockholm : Karolinska Institutet; 2013.
  227. Astrand I. Aerobic work capacity in men and women with special reference to age. Acta physiologica Scandinavica Supplementum. 1960;49(169):1-.
  228. American Thoraric Society. ATS Statement: Guidelines for the six-minute walk test. Am J Respir Crit Care Med. juli 2002;166(1):111–7. doi:10.1164/ajrccm.166.1.at1102
  229. Smith JJ, Eather N, Morgan PJ, Plotnikoff RC, Faigenbaum AD, Lubans DR. The Health Benefits of Muscular Fitness for Children and Adolescents: A Systematic Review and Meta-Analysis. Sports medicine (Auckland). 2014;44(9):1209–23. doi:10.1007/s40279-014-0196-4
  230. Drozdz D, Alvarez-Pitti J, Wójcik M, Borghi C, Gabbianelli R, Mazur A, m.fl. Obesity and Cardiometabolic Risk Factors: From Childhood to Adulthood. Nutrients. november 2021;13(11):4176. doi:10.3390/nu13114176
  231. García-Hermoso A, Cerrillo-Urbina AJ, Herrera-Valenzuela T, Cristi-Montero C, Saavedra JM, Martínez-Vizcaíno V. Is high-intensity interval training more effective on improving cardiometabolic risk and aerobic capacity than other forms of exercise in overweight and obese youth? A meta-analysis. Obes Rev. juni 2016;17(6):531–40. doi:10.1111/obr.12395 PubMed PMID: 26948135.
  232. Dietz P, Hoffmann S, Lachtermann E, Simon P. Influence of exclusive resistance training on body composition and cardiovascular risk factors in overweight or obese children: a systematic review. Obes Facts. 2012;5(4):546–60. doi:10.1159/000341560 PubMed PMID: 22854678.
  233. Kallings LV. FaR® -Individanpassad skriftlig ordination av fysisk aktivitet. Statens folkhälsoinstitut; 2011.
  234. Handschin C, Spiegelman BM. The role of exercise and PGC1alpha in inflammation and chronic disease. Nature. 2008;454(7203):463–9. doi:10.1038/nature07206
  235. Hachuła M, Kosowski M, Zielańska K, Basiak M, Okopień B. The Impact of Various Methods of Obesity Treatment on the Quality of Life and Mental Health—A Narrative Review. International Journal of Environmental Research and Public Health. januari 2023;20(3):3. doi:10.3390/ijerph20032122
  236. Halseth A, Shan K, Gilder K, Malone M, Acevedo L, Fujioka K. Quality of life, binge eating and sexual function in participants treated for obesity with sustained release naltrexone/bupropion. Obesity science & practice. 2018;4(2):141–52. doi:10.1002/osp4.156
  237. García Díaz E, Martín Folgueras T. Systematic review of the clinical efficacy of sibutramine and orlistat in weigth loss, quality of life and its adverse effects in obese adolescents. Nutrición hospitalaria : organo oficial de la Sociedad Española de Nutrición Parenteral y Enteral. 2011;26(3):451–7. doi:10.1590/S0212-16112011000300004
  238. Grilo CM, White MA. Orlistat with behavioral weight loss for obesity with versus without binge eating disorder: randomized placebo-controlled trial at a community mental health center serving educationally and economically disadvantaged Latino/as. Behav Res Ther. mars 2013;51(3):167–75. doi:10.1016/j.brat.2013.01.002 PubMed PMID: 23376451; PubMed Central PMCID: PMC3666334.
  239. Apovian CM, Aronne L, Rubino D, Still C, Wyatt H, Burns C, m.fl. A randomized, phase 3 trial of naltrexone SR/bupropion SR on weight and obesity‐related risk factors (COR‐II). Obesity. 2013;21(5):935–43. doi:10.1002/oby.20309
  240. Hollander P, Gupta AK, Plodkowski R, Greenway F, Bays H, Burns C, m.fl. Effects of Naltrexone Sustained-Release/Bupropion Sustained-Release Combination Therapy on Body Weight and Glycemic Parameters in Overweight and Obese Patients With Type 2 Diabetes. Diabetes care. 2013;36(12):4022–9. doi:10.2337/dc13-0234
  241. Wadden TA, Foreyt JP, Foster GD, Hill JO, Klein S, O’Neil PM, m.fl. Weight Loss With Naltrexone SR/Bupropion SR Combination Therapy as an Adjunct to Behavior Modification: The COR-BMOD Trial. Obesity. 2011;19(1):110–20. doi:10.1038/oby.2010.147
  242. O’Neil PM, Rubino DM. Exploring the wider benefits of semaglutide treatment in obesity: insight from the STEP program. Postgrad Med. januari 2022;134(sup1):28–36. doi:10.1080/00325481.2022.2150006 PubMed PMID: 36691307.
  243. McIntyre RS, Mansur RB, Rosenblat JD, Kwan ATH. The association between glucagon-like peptide-1 receptor agonists (GLP-1 RAs) and suicidality: reports to the Food and Drug Administration Adverse Event Reporting System (FAERS). Expert opinion on drug safety. 2024;23(1):47–55. doi:10.1080/14740338.2023.2295397
  244. Hunter Gibble T, Cao D, Zhang XM, Xavier NA, Poon JL, Fitch A. Tirzepatide Was Associated with Improved Health-Related Quality of Life in Adults with Obesity or Overweight and Type 2 Diabetes: Results from the Phase 3 SURMOUNT-2 Trial. Diabetes Ther. maj 2025;16(5):977–91. doi:10.1007/s13300-025-01723-w PubMed PMID: 40120035; PubMed Central PMCID: PMC12006608.
  245. Shi Q, Wang Y, Hao Q, Vandvik PO, Guyatt G, Li J, m.fl. Pharmacotherapy for adults with overweight and obesity: a systematic review and network meta-analysis of randomised controlled trials. The Lancet. 06 april 2024;403(10434):e21–31. doi:10.1016/S0140-6736(24)00351-9 PubMed PMID: 38582569.
  246. Sumithran P, Proietto J. Benefit-Risk Assessment of Orlistat in the Treatment of Obesity. Drug safety. 2014;37(8):597–608. doi:10.1007/s40264-014-0210-7
  247. FASS. Orlistat STADA [Internet]. u.å. [citerad 02 oktober 2024]. Tillgänglig vid: https://www.fass.se/LIF/product?userType=0&nplId=20090723000047
  248. Grunvald E, Shah R, Hernaez R, Chandar AK, Pickett-Blakely O, Teigen LM, m.fl. AGA Clinical Practice Guideline on Pharmacological Interventions for Adults With Obesity. Gastroenterology. 2022;163(5):1198–225. doi:10.1053/j.gastro.2022.08.045
  249. Almandoz JP, Wadden TA, Tewksbury C, Apovian CM, Fitch A, Ard JD, m.fl. Nutritional considerations with antiobesity medications. Obesity. 2024;32(9):1613–31. doi:10.1002/oby.24067
  250. Marso SP, Daniels GH, Brown-Frandsen K, Kristensen P, Mann JF, Nauck MA, m.fl. Liraglutide and Cardiovascular Outcomes in Type 2 Diabetes. The New England journal of medicine. 2016;375(4):311–22. doi:10.1056/NEJMoa1603827
  251. Kelley DE, Bray GA, Pi-Sunyer FX, Klein S, Hill J, Miles J, m.fl. Clinical efficacy of orlistat therapy in overweight and obese patients with insulin-treated type 2 diabetes: A 1-year randomized controlled trial. Diabetes Care. juni 2002;25(6):1033–41. doi:10.2337/diacare.25.6.1033 PubMed PMID: 12032111.
  252. European Medicines Agency. Wegovy: EPAR - Product information [svenska]. Amsterdam: European Medicines Agency; 2024.
  253. Läkemedelsverket. Wegovy (semaglutid) och Mounjaro (tirzepatid) [Internet]. [citerad 02 oktober 2024]. Tillgänglig vid: https://www.lakemedelsverket.se/sv/behandling-och-forskrivning/lakemedelsmonografier/sok-monografier/wegovy-semaglutid-och-mounjaro-tirzepatid
  254. Wadden TA, Bailey TS, Billings LK, Davies M, Frias JP, Koroleva A, m.fl. Effect of Subcutaneous Semaglutide vs Placebo as an Adjunct to Intensive Behavioral Therapy on Body Weight in Adults With Overweight or Obesity: The STEP 3 Randomized Clinical Trial. JAMA : the journal of the American Medical Association. 2021;325(14):1403–13. doi:10.1001/jama.2021.1831
  255. Amaro A, Sugimoto D, Wharton S. Efficacy and safety of semaglutide for weight management: evidence from the STEP program. Postgraduate medicine. 2022;134(sup1):5–17. doi:10.1080/00325481.2022.2147326
  256. Davies M, Faerch L, Jeppesen OK, Pakseresht A, Pedersen SD, Perreault L, m.fl. Semaglutide 24 mg once a week in adults with overweight or obesity, and type 2 diabetes: a randomised, double-blind, double-dummy, placebo-controlled, phase 3 trial. The Lancet (British edition). 2021;397(10278):971-. doi:10.1016/S0140-6736(21)00213-0
  257. Marso SP, Bain SC, Consoli A, Eliaschewitz FG, Jódar E, Leiter LA, m.fl. Semaglutide and Cardiovascular Outcomes in Patients with Type 2 Diabetes. New England journal of medicine/˜The œNew England journal of medicine. 2016;375(19):1834–44. doi:10.1056/NEJMoa1607141
  258. Rubino D, Abrahamsson N, Davies M, Hesse D, Greenway FL, Jensen C, m.fl. Effect of Continued Weekly Subcutaneous Semaglutide vs Placebo on Weight Loss Maintenance in Adults With Overweight or Obesity: The STEP 4 Randomized Clinical Trial. JAMA. 13 april 2021;325(14):1414–25. doi:10.1001/jama.2021.3224 PubMed PMID: 33755728; PubMed Central PMCID: PMC7988425.
  259. Hankosky ER, Wang H, Neff LM, Kan H, Wang F, Ahmad NN, m.fl. Tirzepatide reduces the predicted risk of atherosclerotic cardiovascular disease and improves cardiometabolic risk factors in adults with obesity or overweight: SURMOUNT-1 post hoc analysis. Diabetes Obes Metab. januari 2024;26(1):319–28. doi:10.1111/dom.15318 PubMed PMID: 37932236.
  260. Wilson JM, Lin Y, Luo MJ, Considine G, Cox AL, Bowsman LM, m.fl. The dual glucose-dependent insulinotropic polypeptide and glucagon-like peptide-1 receptor agonist tirzepatide improves cardiovascular risk biomarkers in patients with type 2 diabetes: A post hoc analysis. Diabetes Obes Metab. januari 2022;24(1):148–53. doi:10.1111/dom.14553 PubMed PMID: 34542221; PubMed Central PMCID: PMC9292792.
  261. Garvey WT, Frias JP, Jastreboff AM, le Roux CW, Sattar N, Aizenberg D, m.fl. Tirzepatide once weekly for the treatment of obesity in people with type 2 diabetes (SURMOUNT-2): a double-blind, randomised, multicentre, placebo-controlled, phase 3 trial. The Lancet (British edition). 2023;402(10402):613–26. doi:10.1016/S0140-6736(23)01200-X
  262. Risstad H, Søvik TT, Engström M, Aasheim ET, Fagerland MW, Olsén MF, m.fl. Five-year outcomes after laparoscopic gastric bypass and laparoscopic duodenal switch in patients with body mass index of 50 to 60: a randomized clinical trial. JAMA Surg. april 2015;150(4):352–61. doi:10.1001/jamasurg.2014.3579 PubMed PMID: 25650964.
  263. Jalilvand A, Dewire J, Detty A, Needleman B, Noria S. Baseline psychiatric diagnoses are associated with early readmissions and long hospital length of stay after bariatric surgery. Surg Endosc. maj 2019;33(5):1661–6. doi:10.1007/s00464-018-6459-7 PubMed PMID: 30255332; PubMed Central PMCID: PMC6461512.
  264. Litz M, Rigby A, Rogers AM, Leslie DL, Hollenbeak CS. The impact of mental health disorders on 30-day readmission after bariatric surgery. Surg Obes Relat Dis. mars 2018;14(3):325–31. doi:10.1016/j.soard.2017.11.030 PubMed PMID: 29329664.
  265. Lagerros YT, Brandt L, Sundbom M, Hedberg J, Bodén R. Risk of Delayed Discharge and Reoperation of Gastric Bypass Patients with Psychiatric Comorbidity-a Nationwide Cohort Study. Obes Surg. juli 2020;30(7):2511–8. doi:10.1007/s11695-020-04483-7 PubMed PMID: 32152840; PubMed Central PMCID: PMC7260256.
  266. Ratcliffe D, Banting E. What is the role of psychology in bariatric surgery? A survey of the differing views of psychologists, the multidisciplinary team, and patients in the UK. Clinical obesity. 2023;13(6):e12612. doi:10.1111/cob.12612
  267. Coulman KD, MacKichan F, Blazeby JM, Owen-Smith A. Patient experiences of outcomes of bariatric surgery: a systematic review and qualitative synthesis. Obes Rev. maj 2017;18(5):547–59. doi:10.1111/obr.12518 PubMed PMID: 28273694; PubMed Central PMCID: PMC5709707.
  268. Nilsen I, Andersson A, Laurenius A, Österberg J. Low-energy diets before metabolic bariatric surgery: A systematic review of the effect on total body weight, liver volume, glycemia and side effects. Obes Rev. april 2025;26(4):e13876. doi:10.1111/obr.13876 PubMed PMID: 39627030; PubMed Central PMCID: PMC11884969.
  269. Stenberg E, dos Reis Falcão LF, O’Kane M, Liem R, Pournaras DJ, Salminen P, m.fl. Guidelines for Perioperative Care in Bariatric Surgery: Enhanced Recovery After Surgery (ERAS) Society Recommendations: A 2021 Update. World journal of surgery. 2022;46(4):729–51. doi:10.1007/s00268-021-06394-9
  270. Busetto L, Dicker D, Azran C, Batterham RL, Farpour-Lambert N, Fried M, m.fl. Practical Recommendations of the Obesity Management Task Force of the European Association for the Study of Obesity for the Post-Bariatric Surgery Medical Management. Obesity Facts. 06 december 2017;10(6):597–632. doi:10.1159/000481825
  271. Mitchell JE, Christian NJ, Flum DR, Pomp A, Pories WJ, Wolfe BM, m.fl. Postoperative Behavioral Variables and Weight Change 3 Years After Bariatric Surgery. JAMA Surgery. 01 augusti 2016;151(8):752–7. doi:10.1001/jamasurg.2016.0395
  272. Laurenius A, Larsson I, Bueter M, Melanson KJ, Bosaeus I, Berteus Forslund H, m.fl. Changes in eating behaviour and meal pattern following Roux-en-Y gastric bypass. International Journal of Obesity. 2012;36(3):348–55. doi:10.1038/ijo.2011.217
  273. Laurenius A, Larsson I, Melanson KJ, Lindroos AK, Lönroth H, Bosaeus I, m.fl. Decreased energy density and changes in food selection following Roux-en-Y gastric bypass. European journal of clinical nutrition. 2013;67(2):168–73. doi:10.1038/ejcn.2012.208
  274. Miller GD, Norris A, Fernandez A. Changes in Nutrients and Food Groups Intake Following Laparoscopic Roux-en-Y Gastric Bypass (RYGB). Obesity surgery. 2014;24(11):1926–32. doi:10.1007/s11695-014-1259-1
  275. Nymo S, Lundanes J, Aukan M, Sandvik J, Johnsen G, Græslie H, m.fl. Diet and physical activity are associated with suboptimal weight loss and weight regain 10–15 years after Roux-en-Y gastric bypass: A cross-sectional study. Obesity research & clinical practice. 2022;16(2):163–9. doi:10.1016/j.orcp.2022.03.006
  276. Sherf Dagan S, Goldenshluger A, Globus I, Schweiger C, Kessler Y, Kowen Sandbank G, m.fl. Nutritional Recommendations for Adult Bariatric Surgery Patients: Clinical Practice. Advances in nutrition (Bethesda, Md). 2017;8(2):382–94. doi:10.3945/an.116.014258
  277. Masood M, Low DE, Deal SB, Kozarek RA. Current Management and Treatment Paradigms of Gastroesophageal Reflux Disease following Sleeve Gastrectomy. Journal of Clinical Medicine. januari 2024;13(5):5. doi:10.3390/jcm13051246
  278. Sillén L, Andersson E, Olbers T, Edholm D. Obstruction after Sleeve Gastrectomy, Prevalence, and Interventions: a Cohort Study of 9,726 Patients with Data from the Scandinavian Obesity Surgery Registry (SOReg). Obes Surg. november 2021;31(11):4701–7. doi:10.1007/s11695-021-05574-9 PubMed PMID: 34392476; PubMed Central PMCID: PMC8490247.
  279. Kitaghenda FK, Hong J, Shao Y, Yao L, Zhu X. The Prevalence of Small Intestinal Bacterial Overgrowth After Roux-en-Y Gastric Bypass (RYGB): a Systematic Review and Meta-analysis. Obes Surg. januari 2024;34(1):250–7. doi:10.1007/s11695-023-06974-9 PubMed PMID: 38062344.
  280. Stenberg E, Ottosson J, Magnuson A, Szabo E, Wallén S, Näslund E, m.fl. Long-term Safety and Efficacy of Closure of Mesenteric Defects in Laparoscopic Gastric Bypass Surgery: A Randomized Clinical Trial. JAMA Surgery. 01 juli 2023;158(7):709–17. doi:10.1001/jamasurg.2023.1042
  281. Stenberg E, Szabo E, Ågren G, Ottosson J, Marsk R, Lönroth H, m.fl. Closure of mesenteric defects in laparoscopic gastric bypass: a multicentre, randomised, parallel, open-label trial. Lancet. 02 april 2016;387(10026):1397–404. doi:10.1016/S0140-6736(15)01126-5 PubMed PMID: 26895675.
  282. Wanjura V, Sandblom G, Österberg J, Enochsson L, Ottosson J, Szabo E. Cholecystectomy after gastric bypass-incidence and complications. Surg Obes Relat Dis. juni 2017;13(6):979–87. doi:10.1016/j.soard.2016.12.004 PubMed PMID: 28185764.
  283. Guman MSS, Haal S, Acherman YIZ, van de Laar AWL, Nieuwdorp M, Voermans RP, m.fl. Ursodeoxycholic Acid Use After Bariatric Surgery: Effects on Metabolic and Inflammatory Blood Markers. Obes Surg. juni 2023;33(6):1773–81. doi:10.1007/s11695-023-06581-8 PubMed PMID: 37186289; PubMed Central PMCID: PMC10234851.
  284. Laurenius A, Sundbom M, Ottosson J, Näslund E, Stenberg E. Incidence of Kidney Stones After Metabolic and Bariatric Surgery-Data from the Scandinavian Obesity Surgery Registry. Obes Surg. maj 2023;33(5):1564–70. doi:10.1007/s11695-023-06561-y PubMed PMID: 37000381; PubMed Central PMCID: PMC10156825.
  285. Masclee GMC, Masclee AAM. Dumping Syndrome: Pragmatic Treatment Options and Experimental Approaches for Improving Clinical Outcomes. Clin Exp Gastroenterol. 2023;16:197–211. doi:10.2147/CEG.S392265 PubMed PMID: 37954129; PubMed Central PMCID: PMC10637186.
  286. Alsayed Hasan M, Schwartz S, McKenna V, Ing R. An Imbalance of Pathophysiologic Factors in Late Postprandial Hypoglycemia Post Bariatric Surgery: A Narrative Review. Obes Surg. september 2023;33(9):2927–37. doi:10.1007/s11695-023-06758-1 PubMed PMID: 37530920.
  287. Suhl E, Anderson-Haynes SE, Mulla C, Patti ME. Medical nutrition therapy for post-bariatric hypoglycemia: practical insights. Surg Obes Relat Dis. maj 2017;13(5):888–96. doi:10.1016/j.soard.2017.01.025 PubMed PMID: 28392017; PubMed Central PMCID: PMC5469688.
  288. Cerón-Solano G, Zepeda RC, Romero Lozano JG, Roldán-Roldán G, Morin JP. Bariatric surgery and alcohol and substance abuse disorder: A systematic review. Cirugia española (English ed). 2021. doi:10.1016/j.ciresp.2021.03.006
  289. Alvarado-Tapias E, Marti-Aguado D, Kennedy K, Fernández-Carrillo C, Ventura-Cots M, Morales-Arraez D, m.fl. Bariatric Surgery Is Associated with Alcohol-Related Liver Disease and Psychiatric Disorders Associated with AUD. Obesity surgery. 2023;33(5):1494–505. doi:10.1007/s11695-023-06490-w
  290. Salminen P, Kow L, Aminian A, Kaplan LM, Nimeri A, Prager G, m.fl. IFSO Consensus on Definitions and Clinical Practice Guidelines for Obesity Management-an International Delphi Study. Obes Surg. januari 2024;34(1):30–42. doi:10.1007/s11695-023-06913-8 PubMed PMID: 37999891; PubMed Central PMCID: PMC10781804.
  291. Voorwinde V, Steenhuis IHM, Janssen IMC, Monpellier VM, van Stralen MM. Definitions of Long-Term Weight Regain and Their Associations with Clinical Outcomes. Obesity surgery. 2020;30(2):527–36. doi:10.1007/s11695-019-04210-x
  292. Tolvanen L, Svensson Å, Hemmingsson E, Christenson A, Lagerros YT. Perceived and Preferred Social Support in Patients Experiencing Weight Regain After Bariatric Surgery—a Qualitative Study. OBES SURG. 01 mars 2021;31(3):1256–64. doi:10.1007/s11695-020-05128-5
  293. Hatoum IJ, Greenawalt DM, Cotsapas C, Reitman ML, Daly MJ, Kaplan LM. Heritability of the Weight Loss Response to Gastric Bypass Surgery. The Journal of Clinical Endocrinology & Metabolism. 01 oktober 2011;96(10):E1630–3. doi:10.1210/jc.2011-1130
  294. El Ansari W, Elhag W. Weight Regain and Insufficient Weight Loss After Bariatric Surgery: Definitions, Prevalence, Mechanisms, Predictors, Prevention and Management Strategies, and Knowledge Gaps—a Scoping Review. OBES SURG. 01 april 2021;31(4):1755–66. doi:10.1007/s11695-020-05160-5
  295. Dréant A, Blanchard C, Jacobi D. Adjuvant Glucose-Like Peptide 1 Receptor Agonist Therapy for Suboptimal Weight Loss After Bariatric Surgery: a Systematic Review. OBES SURG. 01 maj 2024;34(5):1846–54. doi:10.1007/s11695-024-07127-2
  296. Enani G, Bilgic E, Lebedeva E, Delisle M, Vergis A, Hardy K. The incidence of iron deficiency anemia post-Roux-en-Y gastric bypass and sleeve gastrectomy: a systematic review. Surgical endoscopy. 2020;34(7):3002–10. doi:10.1007/s00464-019-07092-3
  297. Schafer AL, Weaver CM, Black DM, Wheeler AL, Chang H, Szefc GV, m.fl. Intestinal Calcium Absorption Decreases Dramatically After Gastric Bypass Surgery Despite Optimization of Vitamin D Status. Journal of Bone and Mineral Research. 2015;30(8):1377–85. doi:10.1002/jbmr.2467
  298. Wu KC, Cao S, Weaver CM, King NJ, Patel S, Kim TY, m.fl. Intestinal Calcium Absorption Decreases After Laparoscopic Sleeve Gastrectomy Despite Optimization of Vitamin D Status. J Clin Endocrinol Metab. 17 januari 2023;108(2):351–60. doi:10.1210/clinem/dgac579 PubMed PMID: 36196648; PubMed Central PMCID: PMC10091486.
  299. Saad RK, Ghezzawi M, Habli D, Alami RS, Chakhtoura M. Fracture risk following bariatric surgery: a systematic review and meta-analysis. Osteoporos Int. mars 2022;33(3):511–26. doi:10.1007/s00198-021-06206-9 PubMed PMID: 34988627.
  300. Ferraz AX, Gonçalves FM, Ferreira-Neto PD, Santos RS, Guariza-Filho O, Zeigelboim BS, m.fl. Impact of bariatric surgery on oral health: a systematic review and meta-analysis. Clin Oral Invest. 01 maj 2023;27(5):1869–84. doi:10.1007/s00784-023-04959-7
  301. Josefsson A, Bladh M, Wiréhn AB, Sydsjö G. Risk for congenital malformations in offspring of women who have undergone bariatric surgery. A national cohort. BJOG. 2013;120(12):1477–82. doi:10.1111/1471-0528.12365
  302. Johansson K, Cnattingius S, Näslund I, Roos N, Trolle Lagerros Y, Granath F, m.fl. Outcomes of pregnancy after bariatric surgery. N Engl J Med. 26 februari 2015;372(9):814–24. doi:10.1056/NEJMoa1405789 PubMed PMID: 25714159.
  303. Akhter Z, Rankin J, Ceulemans D, Ngongalah L, Ackroyd R, Devlieger R, m.fl. Pregnancy after bariatric surgery and adverse perinatal outcomes: A systematic review and meta-analysis. PLoS Medicine. 06 augusti 2019;16(8):e1002866. doi:10.1371/journal.pmed.1002866 PubMed PMID: 31386658.
  304. Shawe J, Ceulemans D, Akhter Z, Neff K, Hart K, Heslehurst N, m.fl. Pregnancy after bariatric surgery: Consensus recommendations for periconception, antenatal and postnatal care. Obesity Reviews. 16 augusti 2019;20(11):1507. doi:10.1111/obr.12927 PubMed PMID: 31419378.
  305. Johansson K, Wikström AK, Söderling J, Näslund I, Ottosson J, Neovius M, m.fl. Risk of pre‐eclampsia after gastric bypass: a matched cohort study. BJOG : an international journal of obstetrics and gynaecology. 2022;129(3):461–71. doi:10.1111/1471-0528.16871
  306. Neovius M, Pasternak B, Näslund I, Söderling J, Johansson K, Stephansson O. Association of Maternal Gastric Bypass Surgery With Offspring Birth Defects. JAMA. 2019;322(15):1515–7. doi:10.1001/jama.2019.12925
  307. Stephansson O, Johansson K, Näslund I, Neovius M. Bariatric Surgery and Preterm Birth. New England journal of medicine/˜The œNew England journal of medicine. 2016;375(8):805–6. doi:10.1056/NEJMc1516566
  308. Stephansson O, Johansson K, Söderling J, Näslund I, Neovius M. Delivery outcomes in term births after bariatric surgery: Population-based matched cohort study. PLoS medicine. 2018;15(9):e1002656–e1002656. doi:10.1371/journal.pmed.1002656
  309. Liu S, Wang X, Zheng Q, Gao L, Sun Q. Sleep Deprivation and Central Appetite Regulation. Nutrients. januari 2022;14(24):24. doi:10.3390/nu14245196
  310. Adam TC, Epel ES. Stress, eating and the reward system. Physiology & behavior. 2007;91(4):449–58. doi:10.1016/j.physbeh.2007.04.011
  311. Blüher M. Metabolically Healthy Obesity. Endocrine Reviews. 01 juni 2020;41(3):bnaa004. doi:10.1210/endrev/bnaa004
  312. Kramer CK, Zinman B, Retnakaran R. Are Metabolically Healthy Overweight and Obesity Benign Conditions? Ann Intern Med. 03 december 2013;159(11):758–69. doi:10.7326/0003-4819-159-11-201312030-00008
  313. Heath L, Jebb SA, Aveyard P, Piernas C. Obesity, metabolic risk and adherence to healthy lifestyle behaviours: prospective cohort study in the UK Biobank. BMC Med. 15 februari 2022;20(1):65. doi:10.1186/s12916-022-02236-0
  314. Zhou Z, Macpherson J, Gray SR, Gill JMR, Welsh P, Celis-Morales C, m.fl. Are people with metabolically healthy obesity really healthy? A prospective cohort study of 381,363 UK Biobank participants. Diabetologia. 01 september 2021;64(9):1963–72. doi:10.1007/s00125-021-05484-6
  315. Caleyachetty R, Thomas GN, Toulis KA, Mohammed N, Gokhale KM, Balachandran K, m.fl. Metabolically Healthy Obese and Incident Cardiovascular Disease Events Among 3.5 Million Men and Women. Journal of the American College of Cardiology. 2017;70(12):1429–37. doi:10.1016/j.jacc.2017.07.763
  316. Eckel N, Meidtner K, Kalle-Uhlmann T, Stefan N, Schulze MB. Metabolically healthy obesity and cardiovascular events: A systematic review and meta-analysis. European journal of preventive cardiology. 2016;23(9):956–66. doi:10.1177/2047487315623884
  317. Kuk JL, Ardern CI. Are Metabolically Normal but Obese Individuals at Lower Risk for All-Cause Mortality? Diabetes care. 2009;32(12):2297–9. doi:10.2337/dc09-0574
  318. Appleton SL, Seaborn CJ, Visvanathan R, Hill CL, Gill TK, Taylor AW, m.fl. Diabetes and Cardiovascular Disease Outcomes in the Metabolically Healthy Obese Phenotype. Diabetes care. 2013;36(8):2388–94. doi:10.2337/dc12-1971
  319. Veronese N, Li Y, Manson JE, Willett WC, Fontana L, Hu FB. Combined associations of body weight and lifestyle factors with all cause and cause specific mortality in men and women: prospective cohort study. BMJ. 24 november 2016;355:i5855. doi:10.1136/bmj.i5855 PubMed PMID: 27884868.
  320. Matheson EM, King DE, Everett CJ. Healthy lifestyle habits and mortality in overweight and obese individuals. Journal of the American Board of Family Medicine. 2012;25(1):9–15. doi:10.3122/jabfm.2012.01.110164
  321. Yeh TL, Chen HH, Tsai SY, Lin CY, Liu SJ, Chien KL. The Relationship between Metabolically Healthy Obesity and the Risk of Cardiovascular Disease: A Systematic Review and Meta-Analysis. Journal of Clinical Medicine. augusti 2019;8(8):8. doi:10.3390/jcm8081228
  322. Opio J, Croker E, Odongo GS, Attia J, Wynne K, McEvoy M. Metabolically healthy overweight/obesity are associated with increased risk of cardiovascular disease in adults, even in the absence of metabolic risk factors: A systematic review and meta‐analysis of prospective cohort studies. Obesity reviews. 2020;21(12):e13127-n/a. doi:10.1111/obr.13127
  323. Lin H, Zhang L, Zheng R, Zheng Y. The prevalence, metabolic risk and effects of lifestyle intervention for metabolically healthy obesity: a systematic review and meta-analysis: A PRISMA-compliant article. Medicine (Baltimore). 2017;96(47):e8838–e8838. doi:10.1097/MD.0000000000008838
  324. Abiri B, Koohi F, Ebadinejad A, Valizadeh M, Hosseinpanah F. Transition from metabolically healthy to unhealthy overweight/obesity and risk of cardiovascular disease incidence: A systematic review and meta-analysis. Nutrition, metabolism, and cardiovascular diseases. 2022;32(9):2041–51. doi:10.1016/j.numecd.2022.06.010
1177 logo
De kliniska kunskapsstöden och vårdförloppen på denna sida hämtas från 1177 för vårdpersonal och innehåller regionala tillägg för Region Norrbotten.
×