Folkhälsa
Att vi mår olika bra och lever olika länge beror till stor del på skillnader i levnadsvanor, det vet vi. Vi vet också att levnadsvanorna hör ihop med utbildningsnivån och att hälsan ofta är sämst hos de som har sämst ekonomi och livsvillkor.
Några grupper är mer utsatta än andra, exempelvis HBTQ-personer, etniska minoriteter, funktionsnedsatta och de som drabbats av psykisk sjukdom. Dessutom ser vi stora skillnader i hälsa mellan kommunerna i Norrbotten.
Vi jobbar för att hälsan i länet ska bli jämlik och att norrbottningarna gör hälsosamma val. Att människor mår allt sämre psykiskt är kanske vår tids största utmaning. Där försöker vi finna vägar att bryta den negativa trenden.
Ju mer vi arbetar med att förebygga ohälsa desto mer resurser kan Region Norrbotten lägga på de sjukdomar som inte går att förebygga
På den här sidan hittar du information och underlag om kampanjen Lets gå – trampa på – som huvudsakligen vänder sig till kommunens kontaktperson, skola/lärare samt andra intresserade samarbetspartners. Information för hushåll och intresserad allmänhet presenteras på www.norrbotten.se/letsgatrampapa
Let's gå – trampa på är en kampanj som uppmuntrar till mer vardagsmotion genom aktiva transporter. Kampanjen genomfördes 2019-2022 med fokus på mellanstadiet.
Under 2023 utvärderades och uppdaterades kampanjen för att återigen genomföras 2024-2026. Från och med 2024 finns motsvarande material för målsmän för åldersgruppen 0-5 år samt till den unga norrbottningen 11-15 år.
Det nya materialet finns inledningsvis bara för nedladdning av MVC, BVC, BUP, Ungdomsmottagning, elevhälsan men också för förskolor att använda i samband med inskolning.
Kampanjen är enkel. En folder, ett förbrev och två nyckelringar skickas ut till hushåll med barn i förskoleklass och år 5 i de kommuner som anmält sig. Kampanjens budskap är att välja aktiva transporter framför att åka bil. Informationskampanjer har en begränsad effekt men den ökar betydligt då skolor väljer att arbeta med rörelse och aktiva transporter i undervisningen.
- Informationsfolder (finns under kommunikationsmaterial)
- Förbrev(pdf)
- Nyckelringarna som bifogas i postutskicket är i reflexmaterial men är inte en reflex. Sätt den på nyckeln eller dragkedjan intill den vanliga reflexen. Nyckelringen är av återvunnet material som kan återvinnas.
Utskicket är inspirerat av projektet "Aktiva skoltransporter" som är framarbetat av Luleå tekniska universitet och testat och idag breddinfört i Luleå kommun under namnet "Jag tar mig framåt". Stort tack till Luleå tekniska universitet och Luleå kommun som banat väg och nu erbjuder andra möjlighet att nyttja deras erfarenheter och verktyg.
Aktiva transporter(aktivaskoltransporter.se)
Cirka 8-10 av länets 14 kommuner deltar årligen vilket omfattar ca: 75-80 procent av de aktuella hushållen i länet.
Regionen tar fram material och bekostar utskicket.
Kommunen tillhandahåller en kontaktperson på förvaltningsnivå med uppdrag att informera aktuella hushåll, lärare och verksamheter (exempelvis förskola och elevhälsa) om kampanjen och vilket material som finns tillgängligt för respektive grupp.
Förutom ovan nämnda uppdrag på förvaltningsnivån finns inga ytterligare krav på kommunen. Utskicket fungerar självständigt oavsett vad enskilda skolor/förskolor väljer att göra.
I samband med skolstart i Norrbotten genomför Region Norrbotten, Luleå tekniska universitet och flera kommuner kampanjen Let’s gå, trampa på 2024-2026.
År 2024 deltar kommunerna Arvidsjaur, Arjeplog, Gällivare, Haparanda, Kalix, Luleå, Piteå och Överkalix. Kampanjen är enkel och består av ett postutskick till hushåll i kommunen med barn i förskoleklass och år fem.
- Informationsfolder (finns under panelen kommunikationsmaterial)
- Förbrev(pdf)
- Nyckelringarna som bifogas i postutskicket är i reflexmaterial men är inte en reflex. Sätt den på nyckeln eller dragkedjan intill den vanliga reflexen. Nyckelringen är av återvunnet material som kan återvinnas.
Kontaktpersonens ansvar är att upplysa hushåll med barn i förskoleklass och år 5 samt aktuella lärare om att kommunen deltar i kampanjen och var de hittar mer information. Respektive kommun avgör lämplig tidpunkt och kanal för information.
Kuverten skickas 9-12 augusti och förväntas nå de aktuella hushållen just innan skolstart.
Information till hushåll med barn i f-klass och år fem: exempelvis via elevportal och/eller nyhetsbrev. Se exempeltext, loggor, filmer och annat material under panelen Kommunikationsmaterial.
Information till lärare och skola - f-klass och år 5. Informera aktuella lärare om förvaltningens eventuella rekommendation om att arbeta med aktiva transporter i undervisningen. I övrigt kan du hänvisa till regionens information och verktyg under panelen Lärare och skola. Här kan det också vara bra att nämna möjligheten för skolan att vinna 5000 kr för bästa arbetet samt webbinariet om universitetets lärportal 27 augusti.
Från och med 2024 finns motsvarande information om Aktiva transporter för små barn 0-5 år samt för unga 11-15 år att ta del av för den som vill.
Materialet har tagits fram på försök och finns till en början bara nerladdningsbart under panelerna Aktiva transporter 0-5 år samt Aktiva transporter 11-15 år
Materialet kommer spridas till mödra-, barn- och familjecentraler samt barn och ungdomspsykiatrin (BUP) men fungerar också för kommunala verksamheter som förskola och elevhälsa.
Att delta innebär att kommunens utbildningsförvaltning åtar sig att:
- Fatta ett officiellt beslut (skolchef/tjänstepersonsledning) om att kommunens hushåll med barn i förskoleklass och år 5 ska få Regionens postutskick.
- Utse en kontaktperson på förvaltningsnivå med uppgift att:
- Informera skola/lärare om material att använda i undervisning eller marknadsföring.
- Informera hushåll/elev via elevplattform i samband med utskick samt påminnelse vårterminenens start.
Förvaltningsledningen rekommenderas också överväga en uppmaning till skolan om att arbeta med aktiva transporter i undervisning och i samband med utskick.
Vi föreslår - ni väljer
Förutom ovan nämnda uppdrag på förvaltningsnivån finns inga ytterligare krav på kommunen. Utskicket fungerar självständigt oavsett vad enskilda skolor väljer att göra. Däremot förstärks kampanjens genomslagskraft om skola/lärare väljer att arbeta med aktiva transporter i undervisningen, cirka 2–3 veckor i nära anslutning till utskicket.
Att även skolan skulle arbeta mer med frågan var ett viktigt medskick som framkom i utvärderingen av kampanjens fyra första år.
Foldern vänder sig till målsmän med barn 0-5 år och finns till en början bara digitalt och nerladdningsbar. Foldern finns för spridning av mödra-, barn- och familjecentraler men kan också användas vid inskolning på förskolan.
Om möjlighet att använda Aktiva transporter 11-15 år i mötet med elev. Foldern vänder sig till ungdomen själv och fokuserar på rörelse som en resurs för att behålla och/eller återfå psykisk hälsa. Foldern finns till en början bara digitalt och nerladdningsbar. Foldern kommer i september/oktober.
Foldern erbjuds också barn och ungdomshälsan, BUP samt UM.
I samband med skolstart genomförs kampanjen Let’s gå, trampa på 2024-2026.
Kampanjen är enkel och består av ett postutskick till hushåll i kommunen med barn i förskoleklass och år fem. Kuverten skickas 9-12 augusti och förväntas nå de aktuella hushållen just innan skolstart.
Ett viktigt led i att ändra beteende och göra mer hälsosamma val är att mottagaren nås av samma budskap från olika aktörer och genom olika kanaler. Genom att arbeta med aktiva transporter i undervisningen under 2-3 veckor kan du som lärare förstärka effekten av kampanjen, öka trivseln och studieron i klassrummet på köpet.
- Lärarportal(skola.aktivaskoltransporter.se) med tips och råd för att arbeta med fysisk aktivitet i undervisning (Generation PEP)
- Underlag för elevråd att arbeta med aktiva transporter (kommer i augusti)
Filmer, texter och annat övrigt material finns samlat under panelen kommunikationsmaterial.
Tävling
Tävla om den bästa lösningen för att öka antalet barn som går och cyklar till skolan!
Vinn 5000 kronor som kan användas för att arbeta vidare med att öka den fysiska aktiviteten bland skolans elever. Priset betalas ut till skolan.
Tävlande kan vara lärare och elever i förskoleklass och år 5 samt elevråd.
Lämna in ert förslag på max två A4-sidor under rubrikerna:
- Så här ska vår insats genomföras…
- Vårt förslag kommer att lyckas på grund av…
Anna-Karin Lindqvist samt Stina Rutberg, båda biträdande professorer Luleå tekniska universitet utgör jury. De kommer att bedöma förslagen utifrån dess kreativitet och genomförbarhet. Beslut om vinnare kan ej överklagas. Sista datum för att skicka in tävlingsbidrag är 14 oktober. Vinnare meddelas med e-post fredag 8 november. Vinnande bidrag presenteras på Region Norrbottens webbsida.
Webbinarium
Presentation av lärarportal.
Datum: 27 augusti
Tid: kl: 15.00-15.30
Plats: digitalt.
Målgrupp: lärare (f-klass och år 5).
Föreläsare Anna-Karin Lindqvist, biträdande professor LTU
Färre än hälften av norrbottniska barn i årskurs fyra kommer upp till de rekommenderade 60 minuterna av rörelse per dag. I årskurs sju är det 73 procent som inte når målet, i gymnasiet 78 procent. Av de barn som uppnådde rekommendationen 2021/2022 uppgav 70 % att de gick/cyklade till skolan en stor del av året.
I utvärderingen av Let's gå – trampa på 2023 framkom att hushållen gärna såg ett större engagemang från skolan i samband med att kampanjen genomfördes. Därför kan det vara viktigt att kommunicera att kommunen också står bakom budskapet och var hushållen hittar mer information.
Exempeltext
Nu börjar skolan - Let’s gå, trampa på!
Barn rör sig allt mindre i vardagen och det är inte bra. Förut cyklade barnen till skolan. Idag blir de ofta skjutsade eller åker elsparkcykel eller A-traktor. I samband med skolstart dimper det ner ett kuvert i brevlådan med uppmaning att välja att gå och cykla dit vi ska - där det går, året om, helt eller del av väg.
Enligt rekommendation (2022) bör detta ske tillsammans men så småningom kan barnet gå själv - när vuxna och barn tycker det fungerar, utifrån barnets förmåga och trafikmiljö. Utskicket är ett samarbete med Region Norrbotten och Luleå tekniska universitet. www.norrbotten.se/letsgatrampapa
Fysisk aktivitet innan skolan förstärker inlärningsförmåga och möjligheten att nå kunskapsmålen. Dels för att eleven själv blir piggare och mer koncentrerad men också för att det blir lugnare i klassrummet. Därför kan det bli ett ökat fokus på rörelse och dess förträffligheter under kommande veckors lektioner.
Ladda ner en hälsosam aktivitetskalender för en mer hälsosam höst och delta i utlottning av 2500 kr till en cykel.
Informationsfolder
- Let's gå – trampa på 0-5 år (För nedladdning till privatpersoner, mödra- och barn hälsocentraler samt förskolor) länk i september/oktober
- Let's gå – trampa på 6-10 år
- Let's gå – trampa på 11-15 år (För nedladdning till privatpersoner, ungdomsmottagningar, elevhälsa samt barn- och ungdomspsykiatri (BUP). Länk i september/oktober
Mentala tallriksmodellen - hjärnans grundläggande behov
Modellen är framtagen av Allmänna arvsfoden och detsynsinte.se
Textbeskrivning finns nedanför bilderna.
- Chilltid - tid när du inte behöver prestera och är fri. Till exempel: rita, leka, pyssla, scrolla.
- Fokustid - tid när du gör något fokuserat utan distraktioner
- Aktiviteter - Saker du gör på fritiden där du känner mening. Exempelvis dans, sport game:a med lag, musikintrument.
- Relationer - Umgänge, helst i verkliga livet(IRL), med andra.
- Hjärnvila - tid när egna tankar får styra (utan stimulans från exempelvis mobilen)
- Sömn - sömnbehov
- 6-12 år: 10-12 timmar per natt.
- 13-18 år: 8-9 timmar per natt
- Vuxna: 7-9 timmar per natt
- Motion - WHO:s(Världshälsoorganisationen) rekommendation för barn: rörelse i 60 minuter per dag där du blir svettig/anfådd
Hur ser vi till att uppfylla hjärnas grundbehov?
En utskriftsversion där du själv kan fylla i hur du uppfyller hjärnans grundbehov.
- Chilltid - Vad vill du göra när du chillar och hur mycket vill du chilla?
- Fokustid - Hur får du till bra fokustid?
- Aktiviteter - Vad vill du göra på fritiden?
- Relationer - Vilka viktiga vuxna finns i ditt liv? När umgås ni?
- Hjärnvila - Vid vilka tillfällen kan du låta tankarna vandra fritt(utan mobil)?
- Sömn
- Läggtid?
- Skrämfritt från?
- Nedvarvning?
- väcktid?
Om du vill ta del av tips och fortsätta din menatala tallriksmodell finns appen "Det syns inte" att ladda ner gratis.
Let's gå - trampa på
Joanna Hansson
Strateg hållbarhetsenheten, Regionstaben
Telefon: 0920-284 383
E-post: joanna.hansson@norrbotten.se
Anna-Karin Lindqvist
Biträdande professor, Luleå tekniska universitet
Telefon: 0920-493986
E-post: Anna-Karin.Lindqvist@ltu.se
Machosamtalet är ett material som riktar sig till dig som vill komma igång med ett jämställdhetsarbete på din arbetsplats. Materialet syftar till att förändra begränsande manlighetsnormer eller rent av bryta upp en machokultur.
Manlighet är ofta kopplat till att upprätthålla en stark fasad, inte visa sårbarhet, vara målmedveten och självständig.
Samtidigt är män överrepresenterade i statistiken både vad gäller arbetsplatsolyckor och självmord.
Ett aktivt arbete med att förändra begränsande normer för manlighet kan ge stora vinster för icke-binära, kvinnor och män och för samhället som helhet. Det kan leda till förbättrad hälsa, breddad rekrytering, mer jämställda relationer, minskat våld och samtidigt bidra till bättre kvalitet på arbetsplatsen.
Machosamtalet är ett samarbete mellan Region Norrbotten och Region Västerbotten.
Machosamtalet består av tre korta filmer som avslutas med diskussionsfrågor.
Materialet är lämpligt att använda under en APT eller en planeringsdag på arbetsplatsen. Det går att se alla filmerna vid ett och samma tillfälle eller vid olika tillfällen. Till materialet finns också en handledning med bakgrundsinformation, råd och förslag på upplägg till dig som vill använda materialet.
Film 1: Normer kring manlighet (youtube.com)
Film 2: Att visa känslor på arbetsplatsen (youtube.com)
Film 3: Att fråga, lyssna och prata (youtube.com)
- Handledning machosamtalet [2704 kB, PDF]
2021/2022
Här kan du ta del av fakta kring skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten läsåret 2021/2022. Årets tema: Pandemins effekter på barn och ungas hälsa och levnadsvanor.
Rapport: Barn och ungas hälsa och levnadsvanor (pdf)
Tabellbilaga skickas på begäran.
Kontakta Joanna Hansson
E-post: joanna.hansson@norrbotten.se
2020/2021
Här kan du ta del av fakta kring skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten 2020/2021. Årets rapport har fokus fysisk aktivitet och dess inverkan på mående, skolprestation, sömn och så vidare.
Rapport skolelevers hälsa och levnadsvanor 2020/2021 (pdf)
Tabellbilaga skickas på begäran.
Kontakta Joanna Hansson
E-post: joanna.hansson@norrbotten.se
2019/2020
Här kan du ta del av fakta kring skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten 2019/2020.
Rapport 2019/2020 (pdf)
Tabellbilaga skickas på begäran.
Kontakta Joanna Hansson
E-post: joanna.hansson@norrbotten.se
Region Norrbotten verkar för att främja sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR).
Sexuell och reproduktiv hälsa är en grundläggande del av den allmänna hälsan och välbefinnandet under människans hela liv, såväl fysiskt, psykiskt som socialt. Samspelet mellan strukturella, biologiska och individuella faktorer avgör förutsättningarna för den sexuella och reproduktiva hälsan. För att uppnå en god och jämlik hälsa krävs att människor ges likvärdiga villkor och förutsättningar. För att uppnå en god och jämlik sexuell och reproduktiv hälsa behöver således sexuella och reproduktiva rättigheter utgöra grunden.
Sexuell hälsa är en mänsklig rättighet som inbegriper tillgång till vård, service och kunskap, så att var och en kan ta ansvar för sin sexuella hälsa. Alla har rätt att fritt hitta och uttrycka sin sexuella identitet, sexuella attraktion och sexuella praktik utan att utsättas för tvång eller diskriminering. SRHR inbegriper även rätten att slippa situationer och åtgärder som försämrar hälsan.
Ett SRHR-perspektiv i vården innebär att i prevention, vård och behandling utgå från individen som rättighetsbärare.
Vad står SRHR för?
Sexuell hälsa handlar om livskvalitet och personliga relationer, om rådgivning och hälsovård. Sexuell hälsa kan i enlighet med WHO:s definition beskrivas som "ett tillstånd av fysiskt, känslomässigt, mentalt och socialt välbefinnande i förhållande till sexualiteten" – vilket inte bara innebär avsaknad av sjukdom och skada. Sexuell hälsa kräver en positiv och respektfylld inställning till sexualiteten och sexuella förhållanden, såväl som möjligheten att ha njutbara och säkra sexuella upplevelser, som är fria från tvång, diskriminering och våld.
Reproduktiv hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande kring det reproduktiva systemet och alla dess funktioner och inte bara frånvaro av sjukdom. Reproduktiv hälsa kan i enlighet med WHO:s definition beskrivas som:
• Möjlighet till ett tillfredsställande och tryggt sexualliv utan oro för sjukdom
• Förmåga till fortplantning
• Frihet att planera sitt barnafödande
• Tillgång till effektiva och acceptabla metoder för familjeplanering
• Tillgång till en god hälso- och sjukvård så att kvinnor kan genomgå graviditet och förlossning i trygghet och att föräldrar ges bästa möjlighet att få friska barn.
Sexuella rättigheter ingår i de mänskliga rättigheterna. Det innebär att människor oberoende av kön, etnisk tillhörighet, funktionshinder, könsidentitet, sexualitet och ålder har rätt att bestämma över sin kropp och sin sexualitet. Detta utan att bli utsatta för diskriminering, kränkningar och våld.
Reproduktiva rättigheter omfattar den enskilda individens rätt att bestämma antalet barn och hur tätt dessa ska komma. Dit hör även tillgång till preventivmedel samt till sexuell upplysning och utbildning.
Region Norrbottens arbete med SRHR
Region Norrbottens strategiska arbete för att tillsammans med andra aktörer främja sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter bygger bland annat på externa och interna nätverk inom området.
Region Norrbottens interna grupp för sexuell hälsa består av:
- smittskyddsläkare
- smittskyddssköterska
- smittskyddssekreterare
- venerolog
- specialistläkare obstetrik och gynekologi
- barnmorska ungdomsmottagning
- samordningsbarnmorska mödrahälsovård
- ST-läkare infektion och lab
- samordnare för ungdomsmottagningar
- folkhälsostrateg med sakområde SRHR.
Gruppens syfte är att ha ett samlat grepp om Region Norrbottens arbete med SRHR, vara sakkunniga på området samt genom sina kanaler hämta in och kommunicera ut behov och information inom området.
Region Norrbotten driver tillsammans med Västerbottens läns landsting, Region Jämtland/Härjedalen samt Region Västernorrland ett antal projekt inom SRHR riktade till risk- och extra utsatta grupper inom området. Detta nätverk går under benämningen Kunskapsnätverket SRHR norr och innefattar ett nära samarbete mellan regionerna.
Frihet från våld är en mänsklig rättighet. Våld i nära relation är vanligt och många barn och vuxna har erfarenhet av det.
Förutom att en våldsutsatthet innebär lidande kan det påverka hälsa både på kort- och långsikt. Hälso- och sjukvården har ett stort ansvar i att upptäcka våld och ge stöd och hjälp till de som blivit utsatta.
"Våld är varje handling riktad mot en annan person som genom denna handling skadar, smärtar, skrämmer eller kränker, får den andra personen att göra något mot sin vilja och/eller att avstå att göra något den vill"
Våld kan påverka hälsan, att utsättas för psykiskt, fysiskt och/eller sexuellt våld kan öka risken på kort och/eller lång sikt för olika former av psykisk och fysisk ohälsa. Kunskapen om våldets omfattning, mönster och konsekvenser är nödvändigt för alla yrkesgrupper som möter våldsutsatta.
Ett bra omhändertagande och bemötande med uppföljande stöd kan vara avgörande för att den våldsutsatta för att kunna förändra sin situation. Många våldsutsatta berättar inte spontant om våldet. Det är därför viktigt att personal vågar fråga om våld.
Olika myndigheter/organisationer i samhället har olika uppdrag och ansvarsområden kring våld i nära relationer/ hjälp till våldsutsatta. Ett gemensamt uppdrag är att samverka med varandra för att den våldsutsatta ska få rätt stöd och skydd.