Frågor och svar om mässling
Med tanke på pågående mässlingutbrottet i Sverige har vi sammanställt några vanliga frågor och svar avseende symtom, vaccination och smitta.
Vilka är symtomen på mässling?
Mässling brukar först ge följande symtom:
- torrhosta
- irriterade och röda ögon som är känsliga för ljus
- hög feber.
Efter några dagar får man utslag. Utslagen brukar först märkas i ansiktet och sedan sprida sig till resten av kroppen.
På ljus hud brukar utslagen först vara ljusröda men mörknar efter några dagar. På mörk hud brukar utslagen vara mörkare redan från början. De kan ibland vara svåra att se.
Hur smittar mässling?
Mässling är mycket smittsam. En infekterad person kan smitta andra från 4 dagar före till 4 dagar efter utslagen visats. Även om den smittade har lämnat rummet kan smittan spridas upp till 2 timmar senare. Inkubationstiden (tiden från att man har smittats tills sjukdomen bryter ut) är 7–21 dagar.
Var de som smittats på festivalen Urkult vaccinerade?
En stor majoritet var ovaccinerade.
Kan jag bli smittad fast jag har vaccinerat mig?
Vaccinet skyddar alltid bra mot allvarlig sjukdom, men det finns en liten risk att du blir smittad trots vaccinationen. Då blir sjukdomen lindrigare och risken att smitta andra är liten, jämfört med om du inte är vaccinerad.
Jag har varit på festivalen Urkult, är vaccinerad men har symtom på mässling. Vad ska jag göra?
Kontakta en vårdcentral per telefon eller ring 1177 för rådgivning och bedömning.
Jag har varit på Urkult och träffade en person som blivit sjuk i mässling. Jag är vaccinerad. Kan jag gå till jobbet/skolan?
Ja. Får du symtom på mässling bör du kontakta en vårdcentral per telefon eller ringa 1177 för rådgivning och bedömning.
Bör barn som är yngre än 18 månader och som inte fått sin första dos av vaccin mot mässling, påssjuka och röda hund vaccineras tidigare med anledning av det pågående utbrottet av mässling?
Eftersom immuniteten i befolkningen är hög är risken för smittspridning i hela samhället låg. Därför finns det generellt just nu inte anledning att tidigarelägga vaccinationen.
Tidigareläggning av dos 1 kan efter en individuell bedömning bli aktuell vid misstänkt exponering för smitta eller om det skulle bli större smittspridning i ett begränsat område.
Mitt barn har fått en dos vaccin mot mässling enligt vaccinationsprogrammet. Jag vill att barnet ska få den andra dosen så fort som möjligt. Går det att ordna?
Barn får ett bra skydd mot mässling redan efter den första dosen. Det finns sällan anledning till att ta dos 2 före den ordinarie tidpunkten enligt schemat för vaccinationsprogrammet.
Jag är osäker på om jag är vaccinerad mot mässling. Hur kan jag ta reda på det?
Det framgår av det vaccinationskort du fick som barn. Har du inte tillgång till ditt vaccinationskort kan du få informationen från den vårdgivare du tillhörde. Du kan också ta reda på om du erbjöds vaccination mot mässling när du var liten, genom att titta i tabellen på Folkhälsomyndighetens webbsida Vaccin funkar, om mässling.
Är du född innan vaccinationerna kom igång på 1970-talet är det en bra idé att du vaccinerar dig, om du inte är vaccinerad eller haft mässling. Är du född senare, men inte är vaccinerad eller haft mässling, är det också bra att du vaccinerar dig för att få ett skydd.
Om du är osäker på om du är vaccinerad eller inte, går det bra att ta en extra dos. Det är inte skadligt.
Är det bråttom att vaccinera sig?
Det är inte bråttom att vaccinera sig. Utbrottet i Sverige är begränsat och risk för smittspridning i hela samhället är låg, men det kan vara bra att vaccinera sig inför resa till länder där mässling är vanligare.
Men vet du om att du är exponerad för mässling och inte vaccinerad är det bra att snabbt ta kontakt med vården per telefon för bedömning om det är aktuellt med vaccin.
Hur hög är täckningen för vaccination mot mässling i Sverige?
Cirka 95 procent.
Är vaccinationstäckningen jämnt fördelad eller finns det grupper med lägre täckning?
Vaccinationstäckningen varierar över tid och mellan olika geografiska områden. Variationer i vaccinationstäckningen kan ofta förklaras av en eftersläpning i rapporteringen. Eventuella ytterligare orsaker behöver alltid studeras i det aktuella sammanhanget.
Vilka personer har inte ett skydd mot mässling?
Allmän vaccination började erbjudas från 1971, men vaccination med två doser vaccin infördes först 1982. Därför kan personer som är födda på 1970-talet och uppvuxna i Sverige i vissa fall bara ha fått en dos vaccin. Alla vuxna rekommenderas att se över sitt skydd mot mässling och komplettera vaccinationen vid behov.
Personer som är födda innan vaccinationen mot mässling infördes i vaccinationsprogrammet, har ofta haft sjukdomen och är därmed immuna.
Varför blir det ett utbrott trots den höga vaccinationstäckningen?
Det finns fortfarande personer som saknar immunitet i Sverige, eftersom de varken har haft sjukdomen eller vaccinerat sig. Om de exponeras för mässlingsviruset, till exempel vid en utlandsresa, kan de insjukna. De kan sedan sprida viruset vidare till andra utan immunitet.
De flesta smittkedjor i Sverige är korta och utbrott med mer än fem personer är ovanliga. Om en smittsam person träffar många människor, till exempel genom att sitta länge i ett väntrum eller bo i ett område där många saknar immunitet, blir risken för utbrott större. Utbrotten brukar dock sällan få spridning utanför området eller gruppen.
Vad händer om färre barn blir vaccinerade med MPR-vaccin (mässling, påssjuka, röda hund) i framtiden?
Eftersom mässling är mest smittsam av de tre sjukdomarna, ökar troligen antalet mässlingsfall efter några år och därefter även antalet fall av påssjuka och röda hund. Efter 5–10 år kan det uppstå större epidemier av mässling hos mottagliga individer.
Ett exempel på vad som kan hända om färre barn vaccineras kommer från Storbritannien. Där ökade antalet mässlingsfall kraftigt i landet på grund av en nedgång i vaccinationstäckningen runt millennieskiftet, och sjukdomen fick fäste i befolkningen igen. Samma sak skulle kunna hända i Sverige.
Vid frågor kontaktas Smittskydd Norrbotten: smittskydd@norrbotten.se