Hitta på sidan
Frusen skuldra
Nationellt kliniskt kunskapsstöd med regionala tillägg.
Diagnoskoder saknas
Diagnoskoder saknas
För närvarande är diagnoskoderna inte tillgängliga.
Om hälsotillståndet
Definition
Frusen skuldra (adhesiv kapsulit) är ett smärtsamt tillstånd i axeln med progressiv aktiv och passiv rörelseinskränkning.
Förekomst
Prevalensen är vanligast i åldern 40-60 år. Tillståndet förekommer oftare hos kvinnor än hos män.
Orsaker
Frusen skuldra innebär en tilltagande fibrotisering och kontraktur av den glenohumorala ledkapseln och kan vara:
- primär – idiopatisk
- sekundär – efter trauma eller immobilisering.
Riskfaktorer
- Diabetes
- Hypotyreos
Utredning
Symtom
Smärta och stelhet som förändras under 3 faser:
- fas 1 (0-6 månader) – tilltagande smärta i rörelse och vila samt rörelseinskränkning
- fas 2 (4-18 månader) – avtagande smärta med kvarstående rörelseinskränkning
- fas 3 (8-36 månader) – ökande rörlighet och utläkning.
Anamnes
- Smärta – lokalisation, duration, intensitet, rörelsekorrelation
- Riskfaktorer
- Bakomliggande orsaker
Status
Bilateralt axelstatus:
- inspektion – asymmetri, muskelatrofi
- rörlighet – aktiv och passiv rörelse, rörelseomfång
- palpation
- distalstatus – puls (radialis), sensibilitet i hand och arm.
Fynd vid frusen skuldra
- Smärta – både vid aktiv och passiv rörelse utifrån symtomduration (särskilt fas 1-2)
- Kapsulärt mönster – initialt inskränkning vid utåtrotation, därefter även vid abduktion och sist vid inåtrotation
Handläggning vid utredning
- Frusen skuldra är primärt en klinisk diagnos.
- I tidigt skede kan diagnosen vara svårbedömd, upprepa bedömningen efter 2-3 veckor vid osäkerhet.
- Överväg slätröntgen endast vid oklar diagnos eller inför konsultation med specialiserad vård.
Provtagningar
Laboratorieprover
Överväg glukos, CRP och TSH.
Differentialdiagnoser
- Impingement i axelled
- Rotatorkuffruptur
- Luxation i axelled
- Akromioklavikularledsskada/-artros
- Artros i axelled
- Artrit
- Kalkaxel
- Bursit
- Nackrelaterad smärta
Behandling
Handläggning vid behandling
- Smärtlindring – COX-hämmare (NSAID) eller paracetamol peroralt kan provas vid behov.
- Fysioterapi – rekommenderas för att bibehålla rörlighet och minska muskelatrofi.
- Kortisoninjektion intraartikulärt – kan övervägas för att minska smärta och öka rörlighet.
- Kirurgisk behandling – kan övervägas i sällsynta fall för mobilisering eller kapsellösning.