Hitta på sidan

Fotledsartros

Nationellt kliniskt kunskapsstöd med regionala tillägg.

Diagnoskoder saknas

Diagnoskoder saknas

För närvarande är diagnoskoderna inte tillgängliga.

Om hälsotillståndet

Artros karaktäriseras av ledsmärta, rörelseinskränkning och strukturella förändringar i ledbrosk, ledens mjukdelar samt i lednära skelett. Sjukdomen ger symtom i form av smärta, igångsättningssvårigheter, nedsatt rörlighet, muskelsvaghet och stelhet.

Förekomst

Fotledsartros debuterar oftast i yngre medelåldern.

Orsaker

Orsakas ofta av trauma.

Riskfaktorer

Riskfaktorer för fotledsartros är

  • tidigare ankelskada
  • ålder 
  • kvinnligt kön
  • övervikt
  • hereditet
  • ensidig långvarig ledbelastning 
  • muskelsvaghet
  • systemsjukdomar som reumatoid artrit, psoriasisartrit, hemofili och hemokromatos.

Utredning

Symtom

Typiska symtom är:

  • stelhet - morgonstelhet och stelhet efter vila som går över inom 30 minuter
  • smärta - belastningssmärta, i senare skede även vilosmärta
  • nedsatt funktion - instabilitet med eller utan felställning
  • hälta.

Vid fotledsartros ökar även risken för andra fotledsbesvär och skador.

Smygande debut med långa perioder av lindriga besvär som avlöses av besvärsfria intervall är typiskt. När patienten söker sjukvård har besvären ofta tilltagit.

Status

Typiska statusfynd är:

  • svullnad i ankelleden, ömhet vid palpation och nedsatt rörlighet
  • oftast stel avveckling av steget
  • muskelatrofi i vaden kan förekomma.

Handläggning vid utredning

Diagnosen ställs i första hand kliniskt efter en sammanvägd bedömning av anamnes, symtom och status. Röntgenundersökning kan vara ett diagnosstöd.

Sambandet mellan graden av ledförändring och symtom är svagt. Det är därför viktigt att låta patientens symtom styra vidare handläggning.

Observera att radiologiska fynd som talar för artros inte utesluter differentialdiagnoser.

Undersökningar

Bilddiagnostik

Slätröntgen med belastade bilder i standardprojektioner är standardundersökning i de fall röntgen är indicerat.

Radiologiska fynd som talar för artros är:

  • sänkning av ledspringan
  • osteofyter
  • ökad sklerosering och cystbildning i det subkondrala benet.

Differentialdiagnoser

  • Trauma
  • Impingement i fotleden
  • Stressfraktur
  • Instabilitet
  • Reumatoid artrit
  • Artriter såsom septisk artrit, gikt och psoriasisartrit
  • Osteochondral skada på talus
  • Tumör

Behandling

Handläggning vid behandling

Behandlingspyramid.

Grundbehandling bör anpassas individuellt och innebär utbildning och stöd samt råd kring fysisk aktivitet. Vid otillräcklig effekt ges tilläggsbehandling i form av exempelvis smärtlindrande behandling, hjälpmedelsutprovning, samtalsstöd samt anpassning av arbetsplats eller arbetsuppgifter.

Vid fortsatt svåra besvär trots behandling enligt behandlingspyramiden kan kirurgi vara aktuellt. Det förutsätter att patienten genomfört grundbehandling, egenvårdsinsatser samt röntgats.

Kirurgi kan vara aktuellt vid:

  • oacceptabel smärta som inte svarar på analgetika
  • uttalad smärta i vila samt nattetid
  • svår funktionsinskränkning  och behov av sjukskrivning
  • kvarstående besvär trots grundbehandling.

Egenvård

Ge råd om

  • rymliga skor med rullsula (jogging- och walkingskor)
  • fotledsbandage
  • inlägg
    • klackförhöjning vid främre smärtor
    • stötdämpande sula
  • ortopedtekniska hjälpmedel
    • specialanpassade inlägg
    • ortos

Fysioterapi

Fysioterapeuter erbjuder rådgivning kring fysisk aktivitet och handledd och individanpassad träning. Syftet är att stärka muskulaturen kring den drabbade leden. Träningen inriktas på styrka, kondition och balans och kan förskrivas som fysisk aktivitet på recept (FaR).

Störst symtomlindring ses när patienten tränar, tillgodogör sig information om sjukdomen och, vid behov, minskar i vikt. Effekten är jämförbar med smärtstillande läkemedel. Träningen ger därutöver effekt på den fysiska funktionen.

Behandlingen bör följas upp och eventuellt justeras eller kompletteras till exempel med utprovning av hjälpmedel.

Träningen bör genomföras över tid och fortgå som optimering inför eller efter eventuell kirurgisk behandling.

Fysisk aktivitet vid artros, FYSS (pdf)

Utbildning och stöd

Utbildning och stöd kan ske individuellt eller i grupp. Utbildningen syftar till att öka patientens delaktighet och kunskap och inkluderar bland annat:

  • träning, ergonomi, smärthantering
  • levnadsvanor som matvanor, fysisk aktivitet, rökning och alkoholbruk
  • vid behov stöd för viktminskning.

Rådgivning och stöd bör följas upp inom tre månader och eventuellt kompletteras.

Läkemedelsbehandling

  • Paracetamol
  • COX-hämmare
  • Injektion med kortison kan övervägas vid enstaka tillfällen vid inflammation om grundbehandling inte gett tillräcklig symtomlindring.

Kirurgisk behandling

När kirurgisk behandling är indicerad sker operation med supramalleolär tibiaosteotomi, fotledsprotes eller artrodes. 

Försäkringsmedicin och intyg

Sjukskrivning

Specifikt försäkringsmedicinskt beslutsstöd för fotledsartros saknas, information gällande funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsning i beslutsstödet för vissa fotbesvär kan med fördel användas för fotledsartros.

Patientmedverkan och kommunikation

Stöd och information för patient och närstående

Artros - ledsvikt, 1177

Relaterad information

Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar, Socialstyrelsen

1177 logo
De kliniska kunskapsstöden och vårdförloppen på denna sida hämtas från 1177 för vårdpersonal och innehåller regionala tillägg för Region Norrbotten.