Hitta på sidan

Pyrofosfatartrit

Nationellt kliniskt kunskapsstöd med regionala tillägg.

Diagnoskoder saknas

Diagnoskoder saknas

För närvarande är diagnoskoderna inte tillgängliga.

Vårdnivå, samverkan och remissrutiner

Remissrutiner

Gäller endast för Region Norrbotten.

Remiss

  • Skickas i Cosmic till Reumatologisk vård Sunderby sjukhus 
Slut på stycket som endast gäller Region Norbotten.

Omfattning av kunskapsstödet

Kunskapsstödet omfattar utredning och behandling för pyrofosfatartrit inom primärvården. För information om gikt, se separat kunskapsstöd.

Andra relaterade kunskapsstöd

Gikt, 1177 för vårdpersonal

Om hälsotillståndet

Definition

Kristallartriter är ett samlingsnamn för de artriter som orsakas av kristallutfällning i leder. De två vanligaste är gikt och pyrofosfatartrit (pseudogikt) som orsakas av kristallerna natriumurat respektive kalciumpyrofosfat.

Pyrofosfat bildas under kondrocytens metabolism. Tillsammans med kalcium kan det bilda ett svårlösligt salt, kalciumpyrofosfat, som kan fällas ut i ledbrosk, ledkapslar och menisker och ge upphov till en akut eller kronisk ledinflammation.

Förekomst

Sjukdomen är ovanlig före 50 års ålder, tidig debut kan ses vid ärftliga former. Akut eller subakut pyrosfosfatartrit är de vanligaste formerna, omkring 5 % av patienterna med pyrofosfatartrit har en kronisk form.

Orsaker

Orsaken är oftast okänd.

Riskfaktorer

Riskfaktorer för sjukdom och skov är:

  • hög ålder
  • tidigare ledtrauma
  • nyligen genomgången operation
  • nyligen genomgången infektion
  • artros.

Samsjuklighet

Följande tillstånd är associerade med pyrofosfatartrit:

  • hyperparatyreoidism
  • hemokromatos
  • hypomagnesemi
  • hypofosfatemi

Utredning

Symtom

Akut pyrofosfatartrit

Akut pyrofosfatartrit kännetecknas av följande:

  • smärtan är ofta ensidig
  • engagerar ofta större led, särskilt knäled
  • bursit eller svullnad förekommer i närliggande led
  • ibland ses feber och allmänpåverkan
  • läker ofta spontant inom 1–2 veckor.

Kronisk pyrofosfatartrit

Kronisk pyrofosfatartrit kännetecknas av följande:

  • ger ledsymtom under flera månader
  • engagerar en eller flera leder
  • drabbar särskilt knä- och handleder
  • är ofta symmetrisk.

Anamnes

Ta anamnes enligt följande:

  • riskfaktorer
  • hereditet
  • samsjuklighet.

Status

Undersök följande:

  • allmäntillstånd
  • ledstatus – svullnad, värmeökning, rodnad, ömhet, rörlighet.

Handläggning vid utredning

Diagnos ställs i första hand med hjälp av ledpunktion och analys av kristaller. Överväg röntgen, odling av ledvätska och laboratorieprover.

Förekomst av följande fynd talar för pyrofosfatartrit:

  • mono- eller oligoartrit i stora leder
  • förekomst av pyrofosfatkristaller i ledvätska
  • kondrokalcinos på röntgen
  • normalt urat.

Provtagningar

Laboratorieprover

Ta CRP och s-urat. Övriga prover tas utifrån differentialdiagnostiska överväganden och samsjuklighet.

Undersökningar

Ledpunktion

Ledpunktion bör utföras för analys av ledvätskan med avseende på kristaller.

Bilddiagnostik

Slätröntgen kan påvisa intraartikulära förkalkningar (kondrokalcinos). Detta kan även ses hos friska individer, i synnerhet hos äldre.

Differentialdiagnoser

Differentialdiagnoser vid akut och subakut pyrofosfatartrit är:

  • gikt
  • septisk artrit
  • reaktiv artrit
  • artros.

Differentialdiagnoser vid kronisk pyrofosfatartrit är:

  • reumatoid artrit
  • psoriasisartrit
  • perifer spondylartrit
  • artros.

Behandling

Handläggning vid behandling

Botande behandling saknas. Patienten bör avlasta leden. Ge läkemedelsbehandling vid akut ledinflammation. Överväg bedömning inom reumatologisk specialistvård vid långvariga eller frekvent recidiverande besvär.

Behandlingsval

Läkemedelsbehandling

Rekommenderade läkemedel är COX-hämmare, kortison eller kolkicin. Välj läkemedel utifrån ålder, komorbiditet och annan behandling, enligt följande:

  • vid hjärt- och kärlsjukdom – kolkicin eller kortison
  • vid diabetes – kolkicin
  • vid nedsatt njur- eller leverfunktion – kortison (kolkicin kräver dosreducering)
  • vid nedsatt kognitiv funktion – COX-hämmare eller kortison (undvik kolkicin)
  • vid samtidig behandling med antikoagulantia – kolkicin eller kortison (undvik COX-hämmare).
COX-hämmare

Att tänka på vid behandling med COX-hämmare:

  • ge högsta rekommenderade dos i 3–5 dagar
  • överväg tillägg med protonpumpshämmare vid behandling med COX-hämmare.
Kortison intraartikulärt

Intraartikulärt kortison är ofta mycket effektiv och bör övervägas i första hand, även vid pyrofosfatartrit i fler än en led.

Kortison peroralt

Att tänka på vid behandling med peroralt kortison:

  • ge prednisolon 15–30 mg/dag i fem dagar (kan sättas ut direkt därefter)
  • rekommendera patienter med diabetes att kontrollera blodglukos, justera behandling vid behov
  • undvik peroralt kortison vid oreglerad diabetes, pågående infektioner eller nyligen genomgången kirurgi.
Kolkicin

Att tänka på vid behandling med kolkicin:

  • kontrollera eventuella läkemedelsinteraktioner
  • dosera enligt följande:
    • tablett kolkicin 500 µg, 2 tabletter inom 12 timmar från symtomdebut
    • efter en timme, ge ytterligare 1 tablett
    • vid kvarstående symtom efter ytterligare 12 timmar, administrera 1 tablett var 8:e vaken timme tills symtomen försvinner eller tills maxdos på 6 mg har uppnåtts.

Behandlingen kan upprepas tidigast 72 timmar efter sista tabletten i föregående kur.

1177 logo
De kliniska kunskapsstöden och vårdförloppen på denna sida hämtas från 1177 för vårdpersonal och innehåller regionala tillägg för Region Norrbotten.
×