Hitta på sidan

Axial spondylartrit

Nationellt kliniskt kunskapsstöd med regionala tillägg.

Diagnoskoder saknas

Diagnoskoder saknas

För närvarande är diagnoskoderna inte tillgängliga.

Vårdnivå, samverkan och remissrutiner

Remissrutiner

Remiss

  • Skickas i Cosmic till ”Reumatologisk vård Sunderby sjukhus” 

Om hälsotillståndet

Definition

Axial spondylartrit (axSpA) är ett samlingsnamn för kroniska reumatiska ryggsjukdomar som karaktäriseras av inflammatorisk ryggsmärta på grund av inflammation i sacroiliacaleder (SI-leder; sakroiliit) eller ryggkotpelaren (spondylit).

Förekomst

Prevalensen är cirka 0,1–0,2 % i Sverige. Sjukdomen debuterar vanligen före 40 års ålder och är vanligare hos män.

Orsaker

Orsaken är okänd men genetiska faktorer har stor betydelse. Sjukdomen är starkt associerad med förekomst av HLA-B27 som finns hos en stor andel av patienterna.

Samsjuklighet

Axial spondylartrit kan förekomma tillsammans med:

  • inflammatorisk tarmsjukdom
  • psoriasis och psoriasisartrit
  • irit.

Utredning

Symtom

De symtom som stärker misstanken utgörs av följande:

  1. inflammatorisk ryggsmärta (minst 4 av 5)
    • debut före 40 års ålder
    • smygande debut
    • nattlig smärta
    • förbättras av rörelser
    • förbättras ej av vila
  2. sidoväxlande gluteal smärta
  3. morgonstelhet i rygg, duration minst 30 minuter
  4. nedsatt ryggrörlighet – vanligt förekommande, begränsar vardagen
  5. associerade symtom
    • artrit (särskilt knän, höfter, fotleder)
    • entesit (exempelvis akillesfästet)
    • daktylit
    • irit.

Anamnes

Följande rekommenderas som fördjupad rygganamnes:

  • symtom inklusive duration (över 3 månader), lokalisation (bäcken, ländrygg, bröstkorg)
  • annan smärta – glutealt och sternokostalt
  • tidigare episoder med entesit, artrit, daktylit
  • ärftlighet för inflammatorisk rygg-, led-, tarmsjukdom eller psoriasis
  • samsjuklighet.

Status

Undersök följande:

  • allmäntillstånd
  • rygg: inspektion, palpation, rörlighet
  • ledstatus – framför allt stora leder men även fingrar och tår
  • hud.

Fynd vid axial spondylartrit kan vara:

  • utplanad ländlordos, ökad thorakalkyfos, protraherat huvud
  • ömhet över SI-leder, ryggkotpelare, sternokostala leder
  • inskränkt ryggrörlighet, särskilt flexion och lateralflexion
  • svullnad och ömhet i leder och muskelfästen
  • daktylit (svullnad av helt finger eller hel tå)
  • psoriasis i huden.

Handläggning vid utredning

Diagnosen baseras på en kombination av klinisk bild, laboratorieprover, samt bilddiagnostik. Initial utredning sker i första hand i primärvård. Överväg bedömning av fysioterapeut.

Specialiserad vård inom reumatologi fastställer diagnos, informerar patienten om sjukdomen, bedömer om immunomodulerande behandling skall sättas in och förmedlar kontakt med fysioterapeut med reumaspecifik kompetens.

Fysioterapeutisk utredning

I den fysioterapeutiska utredningen ingår en noggrann anamnes samt följande kliniska undersökningar och bedömningar:

  • generell och specifik ryggrörlighet (BASMI; se nedan) samt bröstkorgsrörlighet
  • ledfunktion i övre och nedre extremiteter, framför allt stora leder, förekomst av artrit
  • palpation över SI-leder, ryggkotpelare och omkringliggande strukturer samt sternokostalleder  
  • provokationstester av SI-leder vid icke verifierad sakroiliit [1][2]
  • bedömning av muskelfunktion
  • bedömning av förekomst och grad av muskuloskeletal smärta.

Använd följande sjukdomsspecifika instrument som är validerade och reliabla:

  • utvärdering av sjukdomsaktivitet: BASDAI (Bath Ankylosing Spondylitis Index)
  • fysisk funktion: BASFI (Bath Ankylosing Spondylitis Functional Index)
  • ryggrörlighet: BASMI (Bath Ankylosing Spondylitis Metrology Index)
  • allmän hälsa relaterad till den reumatiska sjukdomen: VAS (visuell analog skala).

Länk till instrumenten.

Arbetsterapeutisk utredning

Patienter med axial spondylartrit kan ha smärta och trötthet som kan påverka aktivitetsförmåga, delaktighet och indirekt sömnkvalitet. Vissa kan även ha nedsatt handfunktion men det är mindre vanligt förekommande.

Följande bedömningar bör ingå:

  • aktivitetsförmåga – alla aktivitetsområden kan påverkas (till exempel COPM, Canadian Occupational Performance Measure)
  • trötthet/fatigue och hur det påverkar aktivitetsförmågan
  • förekomst och grad av smärta samt hur smärtan påverkar aktivitetsförmågan
  • vid besvär i händerna: rörlighet utifrån HAKIR (Handkirurgiskt kvalitetsregister), greppstyrka, ömhet och ledsvullnad
  • påverkan på aktivitetsförmåga i relation till handfunktionsförmåga, med till exempel DASH (Disablity of the Arm, Shoulder and Hand).

Provtagningar

Blodprover

Ta följande blodprover:

  • blodstatus och inflammatoriska prover (CRP)
  • överväg HLAB27 och ytterligare prover i differentialdiagnostiskt syfte.

Bilddiagnostik

Använd MR av SI-lederna som första bilddiagnostiska metod. MR-ländrygg kan bidra i diagnostiken men har framför allt ett differentialdiagnostiskt värde.

MR detekterar tidigast tecken på inflammation i form av benmärgsödem och kan även påvisa strukturella förändringar såsom usurer eller sammanväxningar (ankylos) i SI-lederna. Benmärgsödem runt SI-leder eller i kotor kan vara tecken på reumatisk inflammation.

Förbeningar (syndesmofyter) mellan kotor kan ses vid skelettröntgen av cervikal-, thorakal- och lumbalrygg.

Differentialdiagnoser

Exempel på differentialdiagnoser är:

  • degenerativ ryggsjukdom, till exempel spondylos
  • diskbråck, spinal stenos  
  • psoriasisartrit  
  • reaktiv artrit  
  • osteoporos med kotkompression  
  • fibromyalgi  
  • tumör, som myelom eller metastas.

Behandling

Handläggning vid behandling

Inledande behandling omfattar följande:

  • regelbunden fysisk aktivitet
  • fysioterapi med individuellt anpassad träning
  • rökstopp
  • COX-hämmare, provas vid behov av symtomlindring - antingen som kontinuerlig behandling eller vid behov.

Om otillräcklig effekt av COX-hämmare och träning bör ställningstagande till immunomodulerande läkemedel ske inom specialiserad vård, reumatologi. Patienter som behandlas med immunomodulerande läkemedel följs på reumatologenhet.  

Patienter som har god effekt av träning och COX-hämmare, samt låg inflammatorisk aktivitet kan återremitteras till primärvård. 

Det finns en ökad risk för kardiovaskulär sjukdom varför förekomst av kardiovaskulära riskfaktorer bör utredas och behandlas. 

Rehabilitering

Fysioterapeutisk behandling 

Vid nydiagnostiserad sjukdom och vid förhöjd sjukdomsaktivitet (aktiv sjukdomsfas) bör stöd och behandling göras av fysioterapeut med reumaspecifik kompetens inom specialiserad vård, och vid låg sjukdomsaktivitet (stabil sjukdomsfas) i primärvård utifrån behov.

Utforma tillsammans med patienten en behandlingsplan utifrån den fysioterapeutiska bedömningen och patientens målsättning.

Följande bör ingå:

  • smärtlindring
  • individanpassad fysisk träning
    • rörlighetsträning av rygg samt töjning av stram muskulatur
    • muskelstärkande träning av bålmuskulatur för bibehållen/förbättrad hållning.
    • konditionsträning.
  • stöd kring generell fysisk aktivitet som komplement till den individanpassade träningen. 

Rekommendera alltid individuell anpassning samt försiktig uppstart och successiv stegring av träningsdos.

Modifiera alltid fysioterapeutiska insatser och träning efter patientens tillstånd, avseende till exempel ledpåverkan och felställningar, smärttillstånd, hjärt- och lungpåverkan.

Under skov rekommenderas fortsatt fysisk träning, eventuellt avlastad, med alternativa övningar eller justering av träningsintensitet med särskilt fokus på rörlighetsträning och vardagsmotion.

Arbetsterapeutisk behandling

Utforma behandlingsplan utifrån den arbetsterapeutiska bedömningen och patientens målsättning.

Följande kan ingå:

  • aktivitetsbalans/struktur
  • energibesparande strategier
  • vardagsergonomi
  • sömnhygien och -strategier
  • utprovning eller tillverkning av handortos
  • handträning.

Uppföljning

Fysioterapeutisk uppföljning

Följ upp för att utvärdera de fysioterapeutiska insatserna samt öka patientens motivation till fortsatt träning. Använd samma sjukdomsspecifika och målspecifika mätinstrument som vid bedömning och utredning.

Arbetsterapeutisk uppföljning

Följ upp för att utvärdera de arbetsterapeutiska insatserna och för vidare planering med patienten. Använd samma instrument som vid bedömning.

Patientmedverkan och kommunikation

Stöd och information för patient och närstående

Axial spondylartrit, 1177

Relaterad information

Nationella riktlinjer: rörelseorganens sjukdomar - Socialstyrelsen

Socialstyrelsens nationella riktlinjer och utvärderingar, rörelseorganenssjukdomar

1. Laslett M et al. Diagnosis of sacroiliac joint pain: validity of individual provocation tests and composites of tests. Man Ther. 2005

2. Ozgocmen Set al. The value of sacroiliac pain provocation tests in early active sacroiliitis. Clin Rheumatol. 2008

1177 logo
De kliniska kunskapsstöden och vårdförloppen på denna sida hämtas från 1177 för vårdpersonal och innehåller regionala tillägg för Region Norrbotten.
×