Hitta på sidan
Suicidriskbedömning
Nationellt kliniskt kunskapsstöd med regionala tillägg.
Diagnoskoder saknas
Diagnoskoder saknas
För närvarande är diagnoskoderna inte tillgängliga.
Om hälsotillståndet
I Sverige dör vanligen drygt 1 500 personer av suicid varje år. Suicid är vanligare bland män och risken ökar med stigande ålder. Suicidförsök är vanligare hos kvinnor och hos unga.
Detta stöd syftar till att ge vägledning för en systematisk suicidriskbedömning.
Riskfaktorer
Riskfaktorer för suicid är
- tidigare suicidförsök – ger 30–40 gånger ökad risk för fullbordat suicid
- suicid/suicidförsök hos närstående
- manligt kön
- depression och bipolär sjukdom
- trauma, PTSD
- allvarlig somatisk sjukdom – cancer, stroke, traumatisk hjärnskada
- psykossjukdom
- skadligt bruk eller beroende av alkohol eller narkotika
- eskalerande självskadebeteende
- svår ångest
- ensamhet, bristande socialt nätverk, förlust eller separation i närtid, ekonomisk utsatthet
- bristande impulskontroll
- tillgång till metod.
Utlösande faktorer
Utlösande faktorer för suicid är
- separation, dödsfall, förlust
- kränkning/mobbning, misslyckande
- förlorat hopp
- sömnbrist
- missbruk och abstinens.
Skyddsfaktorer
Skyddsfaktorer för suicid är
- ett gott stöd i en parrelation, familj eller av andra närstående
- förmåga att skapa och vidmakthålla nära relationer
- personliga värderingar som religiös tro eller motstånd mot suicidhandling
- rädsla för kroppslig skada vid suicidhandling
- förmåga att hantera svåra tankar och/eller känslor
- omsorg om barn, familjemedlemmar eller andra.
Utredning
Suicidrisk dokumenteras under sökord Risk.
Förändringar i beteendet
Var alltid uppmärksam på om någon inte längre är sig lik eller får dig att känna dig orolig:
- Är personen lynnig, ledsen och tillbakadragen?
- Ger personen uttryck för känslor som hopplöshet, hjälplöshet och att vara värdelös.
- Bryr sig personen mindre, eller inte alls, om sitt utseende som tidigare?
- Uttrycker personen tankar om döden genom teckningar, berättelser, sånger och tar avsked av folk i sin omgivning och/eller ger bort ägodelar?
- Ägnar sig personen åt riskfyllt och självdestruktivt beteende?
Anamnes
Ta anamnes enligt följande:
- aktuell problematik – psykisk eller somatisk sjukdom, psykosocial situation
- psykiskt status
- suicidstegen – suicidtankar och suicidhandling
- riskfaktorer
- skyddsfaktorer.
| Tanke - handling | Frågor |
|---|---|
| Nedstämdhet | Hur mår du? Är allt hopplöst? |
| Dödstankar | Känns allt meningslöst? |
| Dödsönskan | Har du önskat att du vore död? |
| Suicidtankar | Har du tänkt på att ta ditt liv? |
| Suicidimpulser | Har du varit nära att skada dig själv? |
| Suicidavsikter eller planering | När? Var? Hur? |
| Direkt suicidhandling | Har du försökt någon gång? När? Var? Hur? Fanns utlösande faktorer? |
Handläggning vid utredning
Att värdera suicidrisk är svårt och ett systematiskt sätt kan underlätta. Ett empatiskt bemötande kan öka förutsättningen för patienten att våga berätta. Skapa en förtroendefull relation genom att visa intresse och engagemang för individens berättelse innan du börjar ställa frågor om suicid.
Handläggning vid utredning av suicidrisk:
- Gå igenom patientens aktuella situation och problematik.
- Ställ frågor utifrån suicidstegen och se var patienten befinner sig.
- Värdera riskfaktorer och skyddande faktorer.
- Försök identifiera vad som utlöser suicidtankar hos patienten.
- Komplettera med anamnes från närstående om möjligt.
- Överväg att använda ett bedömningsinstrument som stöd. Det saknas dock vetenskapligt stöd för att något av instrumenten kan förutsäga framtida suicid eller suicidförsök.
Riskbedömning
Bedöm risken för suicid enligt nedan:
- Värdera graden av suicidrisk. Patient som ej medverkar, har substanspåverkan eller liknande kan vara särskilt svårbedömd.
- Beskriv gärna risken som låg, förhöjd eller hög.
- Journalför bakgrund och motivation till bedömningen.
- Beakta att omständigheter kan förändras snabbt.
Svårbedömd eller hög risk
Handläggning vid svårbedömd eller hög risk för suicid:
- Konsultera specialiserad vård för bedömning omgående.
- Bedöm behov av vårdintyg enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT).
Låg eller förhöjd risk
Överväg om patienten bör bedömas inom specialiserad vård. Om patienten kan följas upp i primärvården:
- Bedöm behov av behandling utifrån suicidrisk och grundsjukdom.
- Upprätta en plan för hur patienten ska göra vid försämring.
- Informera om hur patienten kan kontakta vården.
- Planera för snar uppföljning.
- Involvera närstående om möjligt.
Bedömning enligt vapenlagen
Vid förhöjd suicidrisk bör frågan om patientens eventuella olämplighet att inneha skjutvapen uppmärksammas.
Behandling
Handläggning vid behandling
Behandling handlar i första hand om att behandla grundläggande psykisk och/eller fysisk sjukdom. Svårighetsgraden på denna, i kombination med bedömd suicidrisk, avgör vårdnivå.
Patientmedverkan och kommunikation
Stöd och information för patient och närstående
Relaterad information
Nationella vård- och insatsprogram Strukturerad klinisk bedömning av suicidrisk
Nationella vård- och insatsprogram Depression och Ångestsyndrom
Nationella vård- och insatsprogram Missbruk och Beroende
Nationella vård- och insatsprogram Självskadebeteende
