Hitta på sidan
Rinosinuit, kronisk
Nationellt kliniskt kunskapsstöd med regionala tillägg.
Diagnoskoder saknas
Diagnoskoder saknas
För närvarande är diagnoskoderna inte tillgängliga.
Vårdnivå, samverkan och remissrutiner
Vårdnivå och samverkan
Primärvård
- Utredning och behandling i de flesta fall
Specialistvård
- Terapisvikt eller oklar bild
- Behandling eller operation av vissa tillstånd
Remissrutiner
Remissindikation
- Utebliven förbättring efter 6-12 veckors behandling.
- Oklar nästäppa.
- Misstänkt malignitet.
- Barn med kroniska besvär
- Ensidig polyp
Om hälsotillståndet
Denna rekommendation avser att vara ett stöd vid utredning av kronisk rinosinuit hos vuxna och barn.
Definition
Rinosinuit är en inflammation i nässlemhinnan som kan ge både nästäppa och snuva och som kan delas in i akut och kronisk. Kronisk rinosinuit anses föreligga vid symtom i mer än tre månader.
Orsaker
Infektiös rinosinuit
Kronisk postinfektiös rinosinuit orsakas av en akut infektion med kvarvarande långdragna symtom och neutrofil inflammation i nässlemhinnan.
Allergisk rinosinuit
Intermittent allergisk rinosinuit orsakas ofta av pollenallergi medan persistent ofta orsakas av kvalster-, mögel- eller pälsdjursallergi.
Vasomotorisk rinosinuit
Orsaken till vasomotorisk rinosinuit är en hyperreaktiv slemhinna som reagerar på exempelvis damm, rök, kyla, torr luft eller starka dofter. Olika kliniska bilder finns beskrivna.
- Gubbsnuva, takdropp – ofta vid temperaturväxlingar.
- Gustatorisk – efter måltid, exempelvis starka kryddor.
- Graviditetsorsakad – hormonellt utlöst.
- Läkemedelsorsakad – oftast vid överförbrukning av avsvällande nässpray. eller näsdroppar, men även vid användning av läkemedel som NSAID, citalopram, ACE-hämmare.
- Yrkesrelaterad – olika kemiska ämnen eller irritanter i arbetsmiljön.
Näspolypos
En eosinofil inflammation i nässlemhinnan kan leda till polypbildning. Ofta föreligger en samsjuklighet med astma och ibland även intolerans mot ASA/NSAID, vilket indikerar svårare sjukdom (Samters triad).
Andra orsaker
- Främmande kropp.
- Konka- eller adenoidhypertrofi, koanalatresi.
- Septumdeviation efter trauma.
- Odontogen sinuit.
- Malignitet.
- Inflammatorisk systemsjukdom som sarkoidos, granulomatös polyangit, cystisk fibros.
Utredning
Symtom
Allmänna symtom
- Nästäppa eller snuva – ensidig eller bilateral, sidoväxlande eller konstant.
- Snuva – klar, missfärgad, blodtillblandad, vattnig eller tjock.
- Nysningar eller klåda.
Klinisk bild
- Allergisk rinosinuit – nysningar och klåda, tunn och genomskinlig sekretion, ofta konjunktivit.
- Vasomotorisk rinosinuit – vattnig bilateral droppsnuva utan nästäppa.
- Främmande kropp – ensidig illaluktande sekretion, främst hos barn.
- Näspolypos – nästäppa, tjock sekretion, luktbortfall.
- Malignitet – ensidig nytillkommen nästäppa som inte växlar sida, återkommande ensidig blodig sekretion.
Anamnes
- Infektion – i tand eller övre luftvägarna.
- Allergi – hereditet, känt allergen, atopisk sjukdom, årstids- eller dygnsvariation.
- Astma eller annan sjukdom.
- Irritanter – misstänkta faktorer i bostads-, fritids- eller yrkesmiljö.
- Trauma.
- Läkemedel – inklusive receptfria, naturläkemedel.
- Rökning
Status
- Allmäntillstånd
- Näsa – inklusive främre rinoskopi, gärna före och efter avsvällning
- Mun och svalg
- Öron
- Lungor
Handläggning vid utredning
Utredning av kronisk rinosinuit baseras främst på klinisk bild.
- Misstänkt allergi bör utredas enligt särskild rekommendation.
- Förbättrad passage efter avsvällning talar för inflammatorisk orsak, som allergisk eller vasomotorisk rinosinuit.
- Utebliven effekt av avsvällning talar för strukturell orsak, som septumdeviation, näspolyp, främmande kropp eller malignitet.
Följande tillstånd bör utredas inom specialiserad vård:
- misstänkt malignitet (skyndsam remiss enligt SVF för huvud- och halscancer)
- ensidig polyp
- utbredda sårskorpor eller sår som inte läker
- yrkesrelaterade besvär
- bakomliggande systemsjukdom
- kronisk rinosinuit hos barn.
Undersökningar
Bilddiagnostik
Lågdos DT sinus kan övervägas vid oklar kronisk rinosinuit utan näspolypos som inte förbättras på behandling med nasala steroider.
Differentialdiagnoser
- Gastroesofageal reflux (GERD)
- Kroniskt smärttillstånd i ansikte
- Temporomandibulär sjukdom
Behandling
Nasal steroid - mometason nässpray, generiska alternativ
Handläggning vid behandling
Behandla utifrån misstänkt diagnos. Samråd med specialiserad vård vid utebliven behandlingseffekt eller oklar diagnos.
Följande kan rekommenderas oberoende av orsak:
- rökstopp vid rökning
- optimerad behandling vid astma eller allergi
- eliminering av eventuella utlösande faktorer
- koksaltsköljning av näsa
- höjd huvudända på säng eller näsvingevidgare vid nattlig nästäppa.
Vasomotorisk riniosinuit
- Nasal steroid – ge maxdos i 4 veckor och utvärdera därefter.
- Nasalt ipratropium – prova vid gubbsnuva.
Näspolypos
- Nasal steroid – ge maxdos i fyra veckor och utvärdera därefter. Trappa ned till lägsta underhållsdos. långtidsbehandling behövs ofta.
- Peroral steroid – överväg en kur vid utebliven effekt av nasal steroid hos vuxna. Ge tablett prednisolon 30 mg x 1 i en vecka, 20 mg x 1 i en vecka, 10 mg x 1 i en vecka.
- Kirurgi – remittera för bedömning inom specialiserad vård vid utebliven effekt av behandling.
Förebyggande åtgärder
Avsvällande näsdroppar eller nässpray
Förebygg läkemedelsutlöst rinit genom att endast använda avsvällande nässpray eller näsdroppar under så kort tid som möjligt, högst 10 dagar. Rekommendera den svagaste koncentration som hjälper, helst utan konserveringsmedel.
Fysiologiskt koksalt för nässköljning
Vid sekretion eller torra slemhinnor är nässköljningar med koksalt ett skonsamt sätt att rengöra näsan. Sköljningen görs med en speciell kanna eller spruta, lösningen kan också dras in i näsan ur en kupad hand.
Lösningen utgörs av ett kryddmått salt per deciliter kroppsvarmt vatten (behöver inte kokas upp).
Patientmedverkan och kommunikation
