Hitta på sidan
Nedsatt lukt- och smaksinne
Nationellt kliniskt kunskapsstöd med regionala tillägg.
Diagnoskoder saknas
Diagnoskoder saknas
För närvarande är diagnoskoderna inte tillgängliga.
Vårdnivå, samverkan och remissrutiner
Vårdnivå och samverkan
Primärvård
- Primär bedömning och utredning
Specialiserad vård
- Fortsatt utredning och behandling i vissa fall
Remissrutiner
Remissindikation:
- Behov av fortsatt utredning och behandling av bakomliggande orsak
- Försäkringsärenden då försäkringsbolag ofta kräver en bedömning av ÖNH-specialist.
Remiss skickas till geografiskt närmsta mottagning:
- Öron-näsa-halsmottagningen Gällivare sjukhus
- Öron-näsa-halsmottagningen Piteå sjukhus
- Öron-näsa-halsmottagningen Sunderby sjukhus
Omfattning av kunskapsstödet
Detta kunskapsstöd riktar sig till primärvården och berör nedsatt eller förändrat lukt- och smaksinne. Upplevelse av dålig doft eller smak (kakosmi/kakogeusi) berörs inte.
Om hälsotillståndet
Lukt och smak är väl sammankopplade. Det som uppfattas som smak förmedlas till stor del via luktsinnet. För att fungera normalt behöver både lukt- och smaksinne fuktade slemhinnor.
Luktsinnet förmedlas från luktcellerna i näsan via olfactoriusnerven (N I) till hjärnan. Smaksinnet förmedlas från tungans främre två tredjedelar via chorda tympani (N VII) och den bakre tredjedelen av glossopharyngeusnerven (N IX).
Definition
Begrepp kopplade till lukt- och smakförändringar är:
- hyposmi – nedsatt luktsinne
- anosmi – avsaknad av luktsinne
- hypogeusi – nedsatt smaksinne
- ageusi – avsaknad av smaksinne
- parageusi/dysgeusi – förändrad smakförnimmelse.
Följande begrepp berörs inte i detta kunskapsstöd men nämns för kännedom:
- parosmi – onormal eller felaktig luktförnimmelse
- fantosmi – upplevelse av lukt trots avsaknad av doft.
Orsaker
Orsaker till hyposmi och anosmi kan vara:
- virus – till exempel influensa, herpes simplex, covid-19
- påverkan lokalt i näsan – slemhinnesvullnad (allergi, rinit, sinuit, näspolyper), tumör
- läkemedel – läkemedel ger sällan biverkningar direkt på luktsinnet, smakpåverkan är betydligt vanligare. Smakförändringar kan innebära en dämpad smakupplevelse eller orsaka en bitter eller metallisk smakupplevelse, dessa är oftast övergående.
- rökning
- hög ålder
- bakomliggande intracerebrala orsak – tumör, epilepsi, MS, Alzheimers sjukdom, Parkinsons sjukdom, trauma (skada på nervus olfactorius, N I)
- iatrogen – till exempel efter näs- och bihålekirurgi.
Orsaker till hypogeusi och ageusi kan vara:
- ökad ålder – neuronalt eller genom försämrad salivproduktion
- läkemedelsbiverkan
- iatrogen – till exempel strålningsskada mot huvud/hals eller efter tonsillektomi.
Utredning
Anamnes
Följande aspekter kan vara av värde att uppmärksamma i anamnesen:
- debut – akut, långsam
- förlopp – fluktuerande, konstant
- relevanta aktuella eller tidigare sjukdomar och behandlingar
- aktuella läkemedel och eventuella komplementär-, alternativ- eller naturpreparat
- tecken på begynnande demens
- rökning.
Status
Undersök:
- munhåla – slemhinnor och tunga
- näsa – svullen eller rodnad slemhinna, näspolyper
- om möjligt näshåla efter avsvällande näsdroppar (nafazolin)
- kranialnervstatus – rekommenderas vid misstanke om intracerebral tumör eller nervskada
- längd och vikt vid misstänkt näringsbrist eller anorexi.
Provtagningar
Rutinmässigt behöver inga prover tas. Ta riktade prover utifrån misstanke om bakomliggande tillstånd.
Behandling
Handläggning vid behandling
Gå igenom patientens läkemedel vid behov. Överväg specifik behandling utifrån bakomliggande orsak.
I samråd med patienten kan nedanstående allmänna råd övervägas:
- Vid lokala besvär i näsan:
- undvik överkonsumtion av avsvällande nässpray
- skölj regelbundet näsan med saltvatten i kanna eller spruta
- prova näsoljedroppar
- fukta munslemhinnan med munfuktande gel eller matolja vid salivbrist.
- Prova att behandla med nasal steroid i 6–12 veckor.
- Uppmuntra och hjälp patienten till rökstopp.
Vid permanent nedsatt lukt- och smaksinne, överväg att ta upp följande egenvårdsråd med patienten:
- lämna aldrig spis eller tända ljus utan uppsikt och att se till att det finns fungerande brandvarnare
- märk upp öppnade livsmedel med datum för att undvika att äta dålig mat
- sätt upp rutiner för personlig hygien, gå ut med sopor, byte av kattlåda och annat som kan glömmas vid nedsatt luktsinne
- tänk på att inte salta och sockra maten för mycket för att höja smaken, jobba med konsistenser och färger i stället.
Permanent kraftigt nedsatt lukt- och smaksinne kan inverka på framtida yrkesutövning.
Involvera dietist vid viktnedgång till följd av lukt- och smakförändringar.
Luktträning
Motiverad patient kan själv påbörja luktträning i hemmet, enligt följande:
- Välj 4–6 dofter, till exempel vanilj, kanel, kardemumma, honung, tvål, te, kaffe, timjan, koriander, ketchup, sylt eller tandkräm.
- Lukta på valda dofter två gånger per dag, 10–15 minuter per tillfälle. Lukta på varje doft i 10–20 sekunder, ungefär som när du luktar på en blomma, dra inte in alltför mycket luft.
- Försök att vara ostörd så du kan koncentrera dig.
- För gärna dagbok och skriv ned dina upplevelser vid träningen.
- Det tar ofta minst två månader att uppnå mätbar effekt.
Patientmedverkan och kommunikation
Stöd och information för patient och närstående
