Hitta på sidan
Näsblödning
Nationellt kliniskt kunskapsstöd med regionala tillägg.
Diagnoskoder saknas
Diagnoskoder saknas
För närvarande är diagnoskoderna inte tillgängliga.
Vårdnivå, samverkan och remissrutiner
Vårdnivå och samverkan
Primärvård
- Handlägger främre näsblödning avseende behandling och kontroll.
- Initialt omhändertagande av bakre näsblöd
Specialiserad vård
- Handlägger bakre näsblödningar. Finns tillgängliga för konsultation dygnet runt.
Remissrutiner
Remissindikation för akutremiss
- Bakre näsblödning, främre eller diffus näsblödning som inte slutar trots upprepad behandling.
Remissindikation för elektiv remiss
- Vid behov vid återkommande näsblödningar.
Remiss skickas till geografiskt närmsta mottagning:
- Öron-näsa-halsmottagningen Gällivare sjukhus
- Öron-näsa-halsmottagningen Piteå sjukhus
- Öron-näsa-halsmottagningen Sunderby sjukhus
Om hälsotillståndet
Definition
Näsblödning (epistaxis) är en arteriell eller venös blödning från näsans slemhinna ut genom näsborrarna eller ner i svalget.
Riskfaktorer
Faktorer som ökar benägenhet för näsblödningar är:
- förkylning
- trauma mot näsans slemhinna som näspetning, främmande kropp eller näsfraktur
- läkemedel eller substanser:
- perorala: blodförtunnande, COX-hämmare, SSRI
- lokala: nässpray med avsvällande eller kortison, kokain
- förändringar i nässlemhinnan torrhet, tumörer, polyper, telangiektasier, hereditär hemorragisk telangiektasi (HHT)
- högt blodtryck, obehandlat eller otillräckligt behandlat
- systemsjukdom med ökad blödningsbenägenhet som koagulationsrubbning, levercirros, leukemi.
Utredning
Anamnes
Fråga om följande:
- duration
- om det blöder ur näsborrarna eller rinner ner i svalget
- trauma
- tidigare näsblödningar, uni-/bilateralt
- blödningar från andra ställen på kroppen
- symtom som pekar på blödningsbenägenhet eller koagulationsrubbning
- läkemedel (om warfarin, ta reda på senaste INR)
- aktuella relevanta sjukdomar, till exempel hypertoni
- ärftlighet.
Status
Ta status enligt följande:
- inspektera näsan
- utför främre rinoskopi med pannlampa och nässpekulum
- främre näsblödning – majoriteten, av blödningarna är lokaliserade i främre delen av nässkiljeväggen i det kärl rika locus Kiesselbachi
- bakre näsblödning – retningsfri septum och näskavitet. Bakre näsblödningar är kraftiga och kan kräva akut åtgärder och transport
- kontrollera mun och svalg – i hållande färskt blod längst bakre svalgväggen trots kompression av näsans fämre delen talar för bakre näsblödning
- överväg att ta blodtryck och puls.
Provtagningar
Vid sporadisk näsblödning behövs ingen provtagning. Ta Hb vid ofta återkommande kraftiga näsblödningar.
Vid behandling med warfarin, ta INR. Vid misstanke om bakomliggande systemsjukdom eller koagulationsrubbning rekommenderas riktad provtagning.
Behandling
Handläggning vid behandling
Åtgärd vid främre näsblödning
De flesta främre näsblödningar upphör spontant om patienten sitter framåtböjd och klämmer runt näsans mjuka delar i 10–20 minuter. Om näsblödningen inte går över, överväg någon av följande metoder utifrån erfarenhet och tillgängligt material:
Enkel tamponering
Enkel tamponering görs enligt följande:
- Be patienten snyta ut koagler eller sug ut koagler.
- Dränk in kompress eller sudd med kärlsammandragande och bedövande läkemedel till exempel:
- lidokain-nafazolin, färdig näs-/munhålelösning
- lidokain spray eller munhålepasta i kombination med kärlsammandragande medel (oximetazolin eller xylometazolin) eller blodstillande vadd.
- För in kompress eller sudd med nässpekulum och böjd pincett, låt sitta i 10–15 minuter.
Etsning
Etsning är lämpligt när blödningskällan kan lokaliseras. Etsning görs enligt följande:
- Etsa med silvernitratsticka eller motsvarande enligt bruksanvisning. Vid behandling av slemhinna går det bra att använda torr sticka. Vid tillsats av vatten finns risk att silvernitrat rinner och missfärgar huden nedanför näsan.
- Sätt därefter en sudd med paraffinolja, glycerol eller vaselin som kompression.
- Patienten tar själv bort sudden efter sex timmar.
Främre tamponad
Om blödningskällan inte kan identifieras, är diffus eller om material för enkel tamponering och etsning saknas rekommenderas en främre tamponad. Bedöva först och sätt sedan en tamponad med något av följande:
- en bit högabsorberande resorberbar gelatinsvamp (till exempel Spongostan), som kan användas torr, indränkt i vatten eller i tranexamsyra – materialet bryts ned helt inom 4–6 veckor och behöver därför inte avlägsnas
- en gasvävsbinda indränkt i paraffinolja eller i salva med oxitetracyklin (Terracortril) med eller utan Polymyxin B – avlägsna gasvävsbindan efter 12–24 timmar
- en för ändamålet färdigproducerad uppblåsbar främre tamponad med väv med blödningshämmande medel enligt medföljande instruktion.
Åtgärd vid bakre näsblödning
Vid bakre näsblödning ska patienten remitteras akut.
Akuta åtgärder i väntan på transport:
- säkerställ fria luftvägar
- sätt en perifer venkateter och ge intravenös vätska vid behov
- kontrollera blodtryck.
- om allmänpåverkad patient med stor blödning överväg att sätta en främre och bakre tamponad innan/under transport till sjukhus
- överväg smärtstillande läkemedel intravenöst, särskilt vid bakre tamponad med kateter.
Insättning av färdiggjord tamponad:
- exempelvis Rapid Rhino 7,5 cm - doppa i vatten (enligt tillverkare sterilt vatten, men det fungerar med ljummet kranvatten) i 30 sekunder, för in på högkant, blås upp med 5-10 ml luft.
Bakre tamponad
Som alternativ till specialkatetetrar avsedda för ändamålet kan en vanlig ballongkateter (storlek 10–14) användas för att stoppa en bakre näsblödning.
Insättning av ballongkateter görs enligt följande:
- Snyt och sug rent i näskaviteten.
- Klipp bort spetsen för att minska retning i epifarynx. Märk katetern 8 cm från den främre begränsningen av den fyllda ballongen.
- Smörj katetern med gel. För in katetern längst näsgolvet tills markeringen (8 cm) är i nivå med näsvingen.
- Fyll/kuffa ballongen med 7–10 mL sterilt vatten.
- Dra försiktigt katetern utåt till det tar stopp, då har den nått sitt läge i epifarynx och bildar ett bakre stopp för blödningen. Vid behov fyll på ballongen ytterligare men max 15 mL.
- Be en assistent hålla ett försiktigt drag i katetern. Packa sedan näskaviteten på samma sätt som vid främre tamponad.
- Fäst kateten med en slangklämma. Bolstra med flera lager kompresser mellan katetern/klämman och näsvingen för att undvika trycknekros.
- Patienter med ballongtamponad ska vårdas inneliggande. Tamponaden avvecklas succesivt efter 12–24 timmar.
Egenvård
För att minska risk för framtida näsblödning rekommenderas patienten att:
- undvika att peta i näsan
- fukta torr nässlemhinna med olja
- undvika nässprayer.
Rekommendera patienten att vid framtida näsblödning:
- snyta ut blod och koagler
- trycka näsvingarna hårt mot nässkiljeväggen i 10–15 minuter
- sitta eller stå lätt framåtlutad
- sätta in fetvadd med olja eller vaselin alternativt applicera blodstillande vadd eller glycingel (finns receptfritt på apotek).
Uppföljning
Oftast behövs ingen uppföljning.
Vid anamnes på återkommande näsblödningar överväg att:
- kontrollera Hb och eventuellt trombocyter
- följ upp högt blodtryck
- se över läkemedelslistan
- remittera till öron-, näs- och halsklinik.
Patientmedverkan och kommunikation
Stöd och information för patient och närstående
