Tuberkulos

Hälso- och sjukvårdens åtgärder

I bedömning och utredning av misstänkt tbc är såväl epidemiologisk anamnes som riktad symtomanamnes viktig.

Notera följande epidemiologiska uppgifter:

• födelse- eller ursprungsland
• tidpunkt för ankomst till Sverige 
• känd latent tbc eller tidigare genomgången tbc samt uppgifter om eventuell behandling 
• tidigare känd tbc-exponering 
• i förekommande fall – flyktväg, vistelse i flyktingläger, förvar eller i fängelse 

• resultat av tidigare provtagning av IGRA eller PPD (om PPD, ange om tidigare BCG-vaccination givits och när)
• hiv-status.

Fråga efter följande symtom:

• hosta
• blodiga upphostningar
• feber 
• nattliga svettningar 
• ofrivillig viktnedgång.

Genomför ett riktat status utifrån symtom.

Radiologi av lungorna är i princip alltid motiverat.   

Patientens åtgärder (efter förmåga)

Patienten kan:

• informera om eventuell latent tbc eller positiva immuntester eller tidigare genomgången tbc och genomförd behandling
• medverka till anamnes gällande tidigare exponering och riskfaktorer för sjukdom
• berätta om symtom
• medverka vid inplanerade undersökningar
• vara tillgänglig på telefon och/eller e-hälsotjänst med meddelandefunktion för att ta emot diagnostiska resultat.

Hälso- och sjukvårdens åtgärder

Tbc är en sjukdom som kan ha diffus symtombild och likna andra sjukdomar. Beakta därför tbc som differentialdiagnos, även om utredningen primärt är inriktad mot andra sjukdomar. Utredning för andra sjukdomar, till exempel cancer, ska bedrivas parallellt då det kan ta lång tid att utesluta tbc.

I bedömning och utredning av misstänkt tbc är såväl epidemiologisk anamnes som riktad symtomanamnes viktig.

Notera följande epidemiologiska uppgifter:

• födelse- eller ursprungsland
• tidpunkt för ankomst till Sverige 
• känd latent tbc eller tidigare genomgången tbc samt uppgifter om eventuell behandling 
• tidigare känd tbc-exponering 
• i förekommande fall – flyktväg, vistelse i flyktingläger eller i fängelse 

• resultat av tidigare provtagning av IGRA eller PPD (om PPD, ange om tidigare BCG vaccination givits och när).

Fråga efter följande symtom och dess duration:

• hosta
• blodiga upphostningar
• feber 
• nattliga svettningar 
• ofrivillig viktnedgång.

Genomför ett riktat status utifrån symtom.

I de flesta fall är radiologi av lungorna motiverat.  

Tänk på följande vid utredning:

• vid bronkoskopi ingår alltid provtagning för mykobakterier. Undantag kan göras inom intensivvården samt vid utredning av särskilda lungsjukdomar, som till exempel fibros, om misstanken om infektion är mycket låg.
• lägg inte biopsimaterial i formalin om odling för mykobakterier planeras, exempelvis lymfkörtel-, kot- eller tarmbiopsi.
• vävnadsprov från pleurabiopsi har högre sensitivitet för Mycobacterium tuberculosis än prov från pleuravätska.

Patientens åtgärder (efter förmåga)

Patienten kan:

• informera om eventuell latent tbc eller tidigare genomgången tbc och genomförd behandling
• medverka till anamnes om tidigare exponering och riskfaktorer för sjukdom
• berätta om symtom
• medverka vid inplanerade undersökningar
• vara tillgänglig på telefon och/eller e-hälsotjänst med meddelandefunktion för att ta emot diagnostiska resultat.

Hälso- och sjukvårdens åtgärder

Screening för tbc syftar till att identifiera personer med tbc eller latent tbc. Screening för tbc omfattar alltid anamnes och i de flesta fall immunologisk testning IGRA  och/eller PPD i. Säkerställ att patienten förstår resultat av utredningen, bedömning och plan framåt.

Ta anamnes och notera epidemiologisk anamnes enligt följande:

• födelse- eller ursprungsland
• tidpunkt för ankomst till Sverige 
• känd latent tbc eller tidigare genomgången tbc samt uppgifter om eventuell behandling 
• tidigare känd tbc-exponering 
• i förekommande fall – flyktväg, vistelse i flyktingläger, förvar eller i fängelse 

• resultat av tidigare provtagning av IGRA eller PPD (om PPD, ange om tidigare BCG vaccination givits och när).

Ta riktad symtomanamnes där följande symtom ingår:

• hosta
• blodiga upphostningar
• feber 
• nattliga svettningar 
• ofrivillig viktnedgång
• utebliven viktuppgång (gäller framför allt under graviditet).

Genomför immunologisk testning med IGRA, ett blodprov som visar om immunförsvaret varit utsatt för tuberkulossmitta. Det mäter T-cellernas interferonsvar efter stimulering med specifika antigener från Mycobacterium tuberculosis och svaras ut som positivt eller negativt. IGRA är mer specifik än PPD då det inte blir falskt positivt efter BCG-vaccination. Det finns även en positiv kontroll.

PPD är en blandning av olika antigen som injiceras intrakutant på underarmens ovansida. Avläsning sker efter 48–72 timmar och vid positivt test uppstår en definierad mätbar svullnad i huden. Tuberculin skin Test (TST) är det engelska begreppet för samma test. PPD är vanligen negativt i vuxen ålder förutsatt att BCG givits innan två års ålder (vanligen neonatalt). Om BCG givits efter två års ålder eller upprepat kan PPD bli falskt positivt.

Ett positivt immunreaktivt test kvarstår över tid, oavsett behandling för latent tbc eller tbc. Ett positivt immuntest efter behandlad tbc kallas inte latent tbc utan är enbart ett immunologiskt minne.

Fyra situationer omfattas av screening för tbc och handläggs enligt följande:

1. Personer som identifierats vid smittspårning kring ett smittsamt fall av tbc handläggs inom specialiserad tbc-vård. Följ rutiner som specificeras i Folkhälsomyndighetens rekommendation för preventiva åtgärder.
2. Personer som har migrerat ska av regionerna erbjudas en frivillig hälsoundersökning för asylsökande, kvotflyktingar, papperslösa och vissa anknytningsinvandrare. Detta enligt lag (2008:344) om hälso- och sjukvård åt asylsökande med flera samt lag (2013:407) om hälso- och sjukvård till vissa utlänningar utan tillstånd. Tbc-screening ingår i hälsoundersökningar för personer som kommer från länder med hög förekomst av tbc. Screeningen berör även personer från icke-högendemiska länder men med anamnes på vistelse i särskilda riskmiljöer som till exempel fängelse eller flyktingläger.

Erbjud hälsoundersökning där tbc-screening ingår för arbetskraftsinvandrare och utbytesstudenter med samma riskfaktorer för tbc-exponering som de grupper som idag erbjuds hälsoundersökning. För att nå dessa grupper behövs nya rutiner på arbetsplatser och universitet i form av erbjudande om hälsoundersökning.

I screening av personer som har migrerat ingår:

• epidemiologisk anamnes
• riktad symtomanamnes
• riktat status utifrån specifika symtom
• immunologisk testning alternativt lungröntgen:
  • barn < 2 år – immunologisk testning med PPD eller IGRA
  • barn och vuxna ≥ 2 år ≤ 35 år – immunologisk testning med IGRA
  • vuxna > 35 år med riskfaktorer enligt Folkhälsomyndighetens rekommendationer för preventiva åtgärder mot tuberkulos –  immunologisk testning med IGRA 
  • vuxna > 35 år utan riskfaktorer enligt Folkhälsomyndighetens rekommendationer för preventiva åtgärder mot tuberkulos – enbart lungröntgen för att utesluta tbc.

1. Gravida personer från högendemiska länder eller med känd tbc exponering har ökad risk att insjukna i tbc i samband med graviditet och tiden 6 månader efter förlossning. Därför ska gravida personer från högendemiska länder eller med känd tbc exponering screenas för tbc inom mödrahälsovården.

Vid screening under graviditet ingår:

• epidemiologisk anamnes
• riktad symtomanamnes
• riktat status utifrån specifika symtom.
• immunologisk testning med IGRA (upprepas inte om sådan är gjord i samband med tidigare graviditet och där provsvaret var positivt).

1. Patienter med förvärvad eller läkemedelsinducerad immunsuppression bedöms på respektive behandlande klinik, alternativt via remiss enligt lokala rutiner på infektions- eller barnklinik. Utför bedömningen så långt det är möjligt innan immunsuppressiv behandling påbörjas. Mer information finns i Bilaga B – Immunsuppression och latent tuberkulos.

Vid screening av denna patientgrupp ingår:

• epidemiologisk anamnes
• riktad symtomanamnes
• riktat status i syfte att upptäcka tbc
• provtagning för hiv och hepatit
• immunologisk testning: IGRA (prioriterat) och PPD (om praktiskt möjligt för att maximera känsligheten).
• lungröntgen.

Provtagning av IGRA rekommenderas senast vid avläsningen av PPD för att undvika risk för ett falskt positivt IGRA vid ett positivt PPD.

Skicka remiss till lungröntgen vid positivt PPD eller IGRA i tidigare nämnda fyra situationer. Mer information om remiss till specialiserad vård finns under åtgärd (M)  Remiss till specialiserad tbc-vård vid latent tbc.

Patientens åtgärder (efter förmåga)

Patienten kan, vid behov med stöd av närstående:

• medverka vid planerade mottagningsbesök och undersökningar*
• fråga för att förstå informationen som ges om utredningen, bedömning och plan framåt
• berätta om eventuella symtom förenliga med tbc
• berätta om eventuell känd exponering för tbc
• uppge aktuella kontaktuppgifter.

*Kontakter som ingår i smittspårning ska enligt smittskyddslagen (2004:168) medverka till undersökningar för att utesluta smittsam tbc.

Hälso- och sjukvårdens åtgärder

Misstanke om tbc kvarstår om följande exempel på symtom, provsvar eller radiologiska fynd kan påvisas:

• Radiologiska tecken som är förenliga med tbc.
• Exempel på symtom förenliga med tbc:
  • hosta utan annan förklaring, oftast produktiv
  • blodiga upphostningar

• Exempel på fynd förenliga med tbc:
• • pleuritsmärta och andningsbesvär
  • feber, nattsvettning och viktnedgång.
• • infektion i lymfkörtlar eller kalla abscesser
  • atypisk inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) vid ursprung högendemiskt land
  • oklar ascites
  • granulomatösa förändringar i patologisvar
  • ensidig lungsäcksinflammation
  • steril pyuri
  • meningitsymtom och för tbc typisk likvoranalys (låg glukoskvot, pleocytos med monoövervikt och högt albumin).

• Symtom talande för tbc där övriga riskfaktorer gör att misstanken på tbc är högre än andra differentialdiagnoser.

Ett epidemiologiskt samband, exponering för tbc eller känd latent tbc stärker misstanken. Ett negativt immunologiskt test utesluter inte tbc.

Konstaterad tbc föreligger vid fynd av mykobakterier i mikroskopi och/eller positiv PCR och/eller positiv odling för Mycobacterium tuberculosis-komplexet.

Ge förhållningsregler muntligt och skriftligt till patienten och dokumentera i journal, vid misstanke om eller konstaterad tbc. För vägledning av sjukdomsfall som ska anmälas enligt smittskyddslagen läs: Falldefinitioner vid anmälan enligt smittskyddslagen - 2025, Folkhälsomyndigheten (pdf).

Finns misstanke om eller konstaterad tbc?

• Ja, konstaterad tbc eller misstanke kvarstår. Fortsätt till åtgärd (C).
• Nej, tbc har inte kunnat konstateras eller misstanke avskriven. Fortsätt till åtgärd (L).

Hälso- och sjukvårdens åtgärder

Smittsam och/eller allvarlig form av tbc är:

• tbc i lungorna, till exempel kaverner
• tbc i centrala nervsystemet, som till exempel vid tbc-meningit eller tuberkulom
• tbc som engagerar flera organ och/eller orsakar allmänpåverkan (till exempel miliär tbc)
• tuberkulös spondylodiskit med bekräftad eller hotande neurologisk påverkan
• all tbc hos barn.

Är patienten ett barn, eller föreligger misstanke om smittsam eller allvarlig tbc hos vuxen?

• Ja: Fortsätt till åtgärd (D1).
• Nej: Fortsätt till åtgärd (D2).

Hälso- och sjukvårdens åtgärder

Ta omedelbar telefonkontakt med läkare inom specialiserad tbc vård vid tbc hos barn och vid smittsam eller allvarlig tbc hos vuxen.

Tänk på att:

• säkerställa att patienten eller dess närstående förstår att utredning pågår om misstänkt allvarlig eller smittsam sjukdom
• säkerställa kontaktväg till patienten eller närstående med aktuellt telefonnummer
• efterfråga behov av tolk.

Hälso- och sjukvårdens åtgärder

Inkludera följande information i remissen till specialiserad tbc-vård, eller gör den lättillgänglig enligt överenskomna rutiner:

• symtom förenliga med tbc och hur länge de har funnits
• tidigare radiologisvar och blodprover
• tidigare känd tbc, latent tbc eller exponering för tbc-smitta
• ursprungsland och ankomsttid till Sverige, inklusive eventuell flyktväg och vistelse i flyktingläger eller fängelse
• komorbiditet med fokus på immunhämmande läkemedel (till exempel steroider och TNF-alfa-hämmare) och immunnedsättande sjukdomar som exempelvis organtransplantation, onkologisk sjukdom och dialys
• tolkbehov inklusive kontaktuppgifter till patient, närstående eller god man
• yrke och boendesituation, inklusive om patienten bor ensam eller tillsammans med barn samt barnens ålder
• information som patient fått om aktuell utredning och eventuella förhållningsregler.

Informera patienten om att sjukvården ofta ringer från dolt nummer.

Patientens åtgärder (efter förmåga)

Patienten kan vara tillgänglig på telefonen.

Hälso- och sjukvårdens åtgärder

Patient med misstänkt allvarlig tbc omhändertas akut inom specialiserad tbc-vård. Patient med misstänkt smittsam tbc erbjuds besök inom en vecka. Om patienten inte bedöms som smittsam erbjuds besök i specialiserad vård inom en till två veckor.

Patientens åtgärder (efter förmåga)

Patienten ska i enlighet med smittskyddslagen (2004:168):

• medverka vid mottagningsbesök och undersökningar
• följa förhållningsorder.

Patienten kan, vid behov med stöd av närstående, ta del av informationen och fråga för att förstå.

Hälso- och sjukvårdens åtgärder

Behov av inneliggande sjukhusvård föreligger i följande situationer:

• högsmittsam* tbc i lungorna är tänkbar (kaviterande lung-tbc, miliär tbc, utbredda lunginfiltrat utan kavitering)
• misstanke om allvarlig tbc (all tbc hos barn, tbc-meningit, miliär tbc, spondylodiskit med hotande neurologisk påverkan eller annan svår sjukdom)
• befarad svårighet att uppnå följsamhet till utredning och eventuell behandling
• smittsam tbc har inte uteslutits och småbarn eller annan person i riskgrupp finns i hemmet.

Patient med misstänkt lung-tbc som vistas i sjukvården ska vårdas isolerad till dess att behandling lett till smittfrihet eller misstanken avskrivits.

*Med högsmittsam tbc avses mikroskopipositiv lung-tbc. Mikroskopi-negativ men PCR-positiv lung-tbc är också smittsam men i lägre grad.  Mikroskopi och PCR-negativ men odlingspositiv lung-tbc är också smittsam men i ännu lägre grad.

Föreligger isoleringsbehov, allvarlig sjukdom eller annan anledning till sjukhusvård?

• Ja: Fortsätt till åtgärd (G).
• Nej: Fortsätt till åtgärd (H).

Patientens åtgärder (efter förmåga)

Patienten ska i enlighet med smittskyddslagen (2004:168):

• medverka vid mottagningsbesök och undersökningar
• följa eventuella förhållningsorder.

Patienten kan, vid behov med stöd av närstående, ta del av informationen och fråga för att förstå.

Hälso- och sjukvårdens åtgärder

Patient med misstänkt eller bekräftat smittsam tbc och behov av inneliggande sjukhusvård ska i första hand vårdas på enskild patientsal med sluss och kontrollerad undertrycksventilation till dess att smittsamhet inte längre föreligger eller har avskrivits. Barnperspektivet bör säkerställas under samtidigt beaktande av åtgärder för att minimera risk för smittöverföring.

Vidta följande smittförebyggande åtgärder:

• Personal använder individuellt utprovade andningsskydd (FFP3).
• Ansvarig läkare minimerar antalet besökare och startar smittspårning samt säkerställer att patienten förstår betydelsen av att följa överenskomna förhållningsregler.

Icke-smittsam patient kan behöva inneliggande vård vid allvarligt sjukdomstillstånd eller svåra biverkningar av behandling.

Patientens åtgärder (efter förmåga)

Patienten ska i enlighet med smittskyddslagen (2004:168):

• följa givna förhållningsregler
• medverka i utredning.

Patienten kan, vid behov med stöd av närstående:

• ta del av informationen och fråga för att förstå
• medverka i behandling.

Hälso- och sjukvårdens åtgärder

Utför organspecifik utredning vid tbc i enlighet med Tuberkulos - vårdprogram från SILF, Svenska Infektionsläkarföreningen:

• Rikta in utredningen på att påvisa mykobakterier för diagnos och resistensbestämning. Ta prov på sekret, vätska eller vävnad från affekterat organ och skicka det för mikrobiologisk diagnostik. Om patienten inte kan hosta upp slem själv eller om det gäller tbc i andra organ än lunga kan samarbete med andra kliniker behövas för hjälp med diagnostik.
• Ta noggrann anamnes och status.
• Utför lungradiologi vid all organspecifik utredning för att hitta potentiellt smittsam tbc.
• Informera patienten om eventuell smittsamhet, ge förhållningsorder samt säkerställ att patienten förstår informationen, orsak och plan för utredning.
• Ta prov för hiv och hepatit om det inte har gjorts tidigare.
• Kontrollera att kontaktuppgifter finns och att de är aktuella.

Utredning och behandling av tbc innebär ofta behov av multidisciplinärt samarbete där patientansvarig läkare på specialiserad mottagning och kontaktsjuksköterska vid behov involverar:

• lungläkare
• öron-, näs- och halsläkare
• radiolog
• mikrobiolog
• kirurg
• kurator
• dietist
• fysioterapeut.

Patientens åtgärder (efter förmåga)

Patienten ska i enlighet med smittskyddslagen (2004:168):

• medverka till undersökning och provtagning
• följa givna förhållningsregler.

Patienten kan, vid behov med stöd av närstående, ta del av information och fråga för att förstå.

Hälso- och sjukvårdens åtgärder

Har tbc bekräftats med mikrobiologisk diagnostik eller föreligger kvarvarande klinisk misstanke baserat på symtom och utredning enligt åtgärd (G) och/eller (I)?

• Ja: Fortsätt till åtgärd (J1).
• Nej: Fortsätt till åtgärd (P).

Hälso- och sjukvårdens åtgärder

Behandla tbc med en kombination av flera olika läkemedel tillsammans med vitamin B6, enligt Tuberkulos, Svenska infektionsläkarföreningen. Behandlingstiden är i regel 6 månader, ibland längre, och i enstaka fall kortare. Läkemedelskombinationen anpassas efter resistensmönster, patientens vikt, typ av tbc och patientens övriga sjukdomar och läkemedel. Läkemedlen delas oftast ut i dosett.

Ge patienten förutsättning att förstå vad behandlingen innebär och säkerställ att patienten förstår sina rättigheter, genom att inför behandling:

• ge muntlig information om behandling inklusive planerad behandlingslängd, biverkningar, interaktionsrisk med andra läkemedel och vikten av att avstå alkohol
• ge muntlig och skriftlig information från Smittskyddsblad, Smittskyddsläkarföreningen, Sveriges läkarförbund
• informera om att ingen rapportering kommer att göras till andra myndigheter än till smittskyddsenhet
• informera om patentens rättigheter i form av kostnadsfria läkemedel, undersökningar och sjukvårdsbesök
• erbjud frikostig kontakt med kurator för extra psykosocialt stöd, inklusive möjligheter till ekonomiskt stöd.

Diskutera komplicerade patientärenden, inklusive svårbehandlad eller multiresistent tbc, inom nationellt expertråd (MDR-gruppen) med ett multidisciplinärt omhändertagande eller konferens på nationell nivå.

Patientens åtgärder (efter förmåga)

Patienten kan uppge eventuellt intag av andra läkemedel, inklusive hälsokostpreparat.

Patienten ska i enlighet med smittskyddslagen (2004:168):

• utöva följsamhet gällande förhållningsregler, medicinering, provtagning och uppföljning  
• uppge aktuella kontaktuppgifter
• medverka till smittspårning.

Hälso- och sjukvårdens åtgärder

Ansvarig läkare är skyldig att:

• ge patienten förhållningsregler i syfte att hindra smittspridning
• genomföra smittspårning
• anmäla diagnosticerad tbc i SmiNet
• erbjuda stöd för att underlätta att patienten kan följa förhållningsregler och genomgå behandling
• anmäla till smittskyddsläkaren om patienten inte följer förhållningsregler eller om bristande medverkan i smittspårning.

Smittspåra enligt prioriteringsordning där de närmaste och mest riskutsatta undersöks först. Utvidga smittspårningen om det finns smittade personer i den närmaste kretsen. Mer information finns i: Folkhälsomyndighetens rekommendationer för preventiva insatser mot tbc.

Patientens åtgärder (efter förmåga)

Patienten kan:

• medverka till smittspårning
• utöva följsamhet till förhållningsregler.

Hälso- och sjukvårdens åtgärder

Genomför följande vid läkarbesöket i samband med att patienten fullföljt sin tbc-behandling:

• Registrera behandlingsavslut i SmiNet och dokumentera i patientens journal att avanmälning har gjorts.
• Ta ställning till om posttuberkulösa lungkomplikationer förekommer. Lung-tbc kan ge bronkiektasier med återkommande infektionsproblem och lungfunktionsnedsättning. Överväg spirometri samt remiss till lungmedicin i samband med besöket.
• Boka in läkarbesök sex månader efter behandlingsavslut. Syftet med återbesöket är att upptäcka tidiga recidiv och/eller posttuberkulösa komplikationer. Informera om att det finns en risk för recidiv och att patienten inte är skyddad från att bli smittad igen.
• Informera om vilka symtom patienten måste söka sjukvård för och vart patienten då ska vända sig.

Patientens åtgärder (efter förmåga)

Patientens åtgärder kan innefatta att:

• kontakta vården vid eventuella symtom som kan inge misstanke om sjukdomsrecidiv
• fråga för att förstå informationen.

Hälso- och sjukvårdens åtgärder

Om screening för tbc är motiverad enligt åtgärd (A3) Screening för tbc, ska patienten genomgå immunologisk testning om det inte redan är utfört.  

Latent tbc är möjlig om ett immunologiskt test för tbc, som IGRA eller PPD, visar positivt resultat men där symtom eller kliniska fynd förenliga med tbc saknas. Observera att immunologiska tester kan vara positiva vid aktuell, men även genomgången tbc

Patienter med förvärvad eller läkemedelsutlöst immunsuppression kan ha latent tbc trots negativt eller svårtolkat immunologiskt test, mer information finns i bilaga B – Immunsuppression och latent tuberkulos. Detta beror på att immunförsvaret inte alltid reagerar funktionellt. Var särskilt uppmärksam om patienten utsatts för risk för smitta, till exempel genom härkomst från ett högendemiskt område eller vid känd exponering. Vid minsta osäkerhet bör infektionsmedicinsk expertis rådfrågas.

Föreligger möjlig latent tbc hos patient där utredning är motiverad?

• Ja: Fortsätt till åtgärd (M).
• Nej: Fortsätt till Utgång, beskrivning av åtgärder i vårdförloppet avslutas.

Hälso- och sjukvårdens åtgärder

Remittera patient med möjlig latent tbc till specialiserad vård. Inkludera följande information i remissen, eller säkerställ att informationen är lätt tillgänglig enligt överenskomna rutiner:

• uppgifter om provsvar på IGRA eller PPD
• epidemiologiska uppgifter (information om epidemiologiska uppgifter under åtgärd A3. Screening för tbc
• pågående och planerad immunsuppressiv behandling
• pågående graviditet, graviditetsvecka och beräknat förlossningsdatum
• uppgifter kring eventuella symtom
• statusfynd
• uppgifter kring lungröntgen – om den är beställd, utförd och eventuellt avvikande fynd.

Skicka remiss för lungröntgen med önskan om frontalbild och sidobild i samband med remittering till specialiserad tbc-vård, därför att:

• Vid migrantscreening och graviditetsscreening krävs en utförd lungröntgen i samband med screening och inför remiss till specialiserad enhet. Lungröntgen med frontal och sidobilder kan göras under hela graviditeten utan risk för fostret.
• Vid förvärvad eller läkemedelsinducerad immunsuppression krävs en lungröntgen som inte är äldre än 3–6 månader.

Observera att remittent är ansvarig för patologiska röntgensvar och ställningstagande till åtgärder fram till dess att patienten bedömts inom den specialiserade tbc-vården. Tänk på att lungröntgen som inger misstanke om tbc kräver skyndsam handläggning enligt åtgärd (B) Beslut: Kvarstående misstanke eller konstaterad tbc?.

Ge patienten information om att:

• ett positivt immunologiskt test föreligger, vilket kan tala för latent tbc
• förklara skillnaden mellan tbc och latent tbc för patienten
• kompletterande lungröntgen krävs för att utesluta tbc (om undersökningen inte redan är utförd)
• remiss för lungröntgen skickas
• remiss skickas till barn- eller infektionsklinik.

Patientens åtgärder (efter förmåga)

Patienten kan i samråd med sjukvården:

• medverka till att förstå given information
• ställa kompletterande frågor utifrån den information som ges
• genomgå lungröntgen.

Hälso- och sjukvårdens åtgärder

Remissbedömning sker inom fem arbetsdagar. Nybesök för specialiserad vård sker inom vårdgarantin baserat på remissuppgifter om patienten såsom graviditetslängd, eventuella symtom och/eller avvikelser på lungröntgen.

Vid nybesök ingår följande:

• Förnyad och kompletterande anamnes som innefattar epidemiologisk anamnes och riktad symtomanamnes enligt åtgärd A3. Screening för tbc samt följande:
  • samsjuklighet
  • aktuella läkemedel ur ett interaktionsperspektiv
  • förekomst av andra medicinska riskfaktorer
  • faktorer eller omständigheter som kan förväntas medföra sämre följsamhet till behandling, som till exempel bostadssituation, familj, arbete, psykisk ohälsa, missbruk, alkoholöverkonsumtion och ekonomisk utsatthet.
• Ta status.
• Basal provtagning:
  • blodstatus
  • SR, CRP
  • kreatinin
  • ALAT, ASAT, bilirubin
  • hiv- och hepatitserologi om det inte har tagits
  • D-vitaminstatus om patienten har mörkare hud eller heltäckande klädsel.
• Vid behov kompletterande radiologisk utredning.

Säkerställ att patienten förstår och tar till sig informationen samt kan inhämta ytterligare information självständigt.

Patientens åtgärder (efter förmåga)

Patienten kan, vid behov med stöd av närstående:

• berätta om symtom och hälsa
• förmedla aktuella kontaktuppgifter
• medverka i dialog om anamnes och planerad behandling
• ställa kompletterande frågor vid behov.

Hälso- och sjukvårdens åtgärder

Finns misstanke om tbc utifrån en sammanvägning av anamnes, klinik, radiologi och laboratoriedata?

• Ja: Fortsätt till åtgärd (H).
• Nej: Fortsätt till åtgärd (P).

Hälso- och sjukvårdens åtgärder

Latent tbc är sannolik om patienten uppvisar ett positivt immunologiskt test och/eller hög sannolikhet för att patienten är smittad, men har inga tecken på sjukdom.

 Är latent tbc sannolik?

• Ja: Fortsätt till åtgärd (Q).
• Nej: Fortsätt till Utgång, beskrivning av åtgärder i vårdförloppet avslutas.

Hälso- och sjukvårdens åtgärder

Beslut om behandling av diagnostiserad latent tbc bygger på en sammanvägd bedömning av riskfaktorer för insjuknande, inklusive ett allvarligt sjukdomsförlopp vid tbc, biverkningar, re-exponering och sannolikheten för följsamhet till full behandling. Patienter som tidigare behandlats enligt gällande riktlinjer mot latent tbc eller tbc, utan uppgift om ny exponering, ska inte behandlas igen.

Finns indikation för behandling av latent tbc?

• Ja: Fortsätt till åtgärd (R).
• Nej: Fortsätt till åtgärd (T).

Hälso- och sjukvårdens åtgärder

Behandla latent tbc enligt Tuberkulos - vårdprogram från SILF, Svenska infektionsläkarföreningen. I samband med behandling:

• Diskutera och planera behandlingen tillsammans med patienten.
• Dela ut smittskyddsblad med information om latent tbc.
• Boka in ett sjuksköterskebesök till patienten vid ett separat tillfälle eller i direkt anslutning till läkarbesöket.
• Sjuksköterska eller läkare informerar om:
  • medicineringen och behandlingslängd
  • potentiella biverkningar och interaktioner
  • intervall för medicindelning
  • regelbunden provtagning
  • kontaktinformation till mottagningen.
• Kontrollera att kontaktuppgifter finns till patient och/eller närstående samt att dessa uppgifter är aktuella.
• Se till att patienten förstår att läkemedel och besök är kostnadsfria enligt smittskyddslagen (2004:168)
• Informera patienten om att hantering av läkemedel sker enligt den specialiserade vårdens rutiner där läkemedel:
  • vanligen beställs till mottagningen och delas i dosett eller på annat sätt ges till patienten
  • kan förskrivas på recept som märks med “fritt enligt smittskyddslagen”.

Patientens åtgärder (efter förmåga)

Patienten kan i samråd med sjukvården:

• ta del av informationen kring diagnosen latent tbc
• vid behov ställa kompletterande frågor utifrån den information som ges
• ta medicin enligt ordination och komma på regelbunden provtagning enligt överenskommelse
• kontakta mottagningen vid biverkningar eller andra frågor.

Hälso- och sjukvårdens åtgärder

I samband med planerat behandlingsavslut för latent tbc ska patienten erhålla skriftlig eller digital information om:

• att genomförd behandling av latent tbc inte skyddar mot ny tbc-smitta
• att det finns en liten kvarstående risk att insjukna i tbc
• vilka symtom som kan tyda på tbc och som patienten behöver vara uppmärksam på
• vart patienten kan vända sig vid behov.

Patientens åtgärder (efter förmåga)

Patienten kan:

• ta del av informationen
• vid behov ställa kompletterande frågor utifrån den information som ges.

Hälso- och sjukvårdens åtgärder

När hälso- och sjukvården tillsammans med patienten beslutar att avstå från behandling av latent tbc ska patienten få tydlig information så att hen förstår:

• varför behandling inte ges
• vad latent tbc innebär
• i vilka situationer (till exempel vid immunsupprimerande behandling) som behandling ändå kan bli aktuell
• vilka symtom som kan tyda på tbc och som patienten behöver vara uppmärksam på
• vart patienten kan vända sig vid behov.

Ge gärna patienten ett smittskyddsblad med information om latent tbc när behandling inte ges.

Patientens åtgärder (efter förmåga)

Patienten kan:

• ta del av informationen
• vid behov ställa kompletterande frågor utifrån den information som ges.