Stroke - körkortsbedömning efter stroke och TIA

Omfattning av kunskapsstödet

Personcentrerat och sammanhållet vårdförlopp

1177 för vårdpersonal:

Stroke och TIA – tidiga insatser och vård

Stroke och TIA – fortsatt vård och rehabilitering

Andra relaterade kunskapsstöd

1177 för vårdpersonal:

Uppföljning efter stroke, Post-stroke Checklista (pdf)

Stroke och TIA, akut

Stroke och TIA, uppföljning

Kognitiv svikt vid misstänkt demenssjukdom

Epilepsi

Om hälsotillståndet

Definition

Stroke är en akut uppkommen fokal störning av hjärnans funktion med symtom som varar minst 24 timmar och där orsaken inte uppenbart är annan än vaskulär. [1]

Transitorisk ischemisk attack, TIA, inklusive amaurosis fugax, är en akut uppkommen fokal störning av hjärnans eller ögats funktion med symtom som varar mindre än 24 timmar och där orsaken inte uppenbart är annan än vaskulär. [1]

Utredning

Utredning vid uppföljning

Tre månader efter stroke och en månad efter TIA görs ofta en första uppföljning där ställning tas till vidare utredning av körförmågan. Bedöm om det tillfälliga körförbudet bör förlängas, permanentas eller kan hävas. Om hinder för körförmåga fortfarande föreligger efter sex månader rekommenderas anmälan till Transportstyrelsen. Anmälan bör endast göras om det föreligger ett absolut hinder enligt Körkortslag (1998:488) [2]. Om det finns ytterligare rehabiliteringspotential bör den tillfälliga överenskommelsen förlängas, detta för att kunna genomföra körkortsmedicinsk utredning i framtiden.

Följ upp patienten med både en medicinsk bedömning och en bedömning av funktionsbortfall. Medicinsk bedömning inkluderar värdering av:

• risk för återinsjuknande inklusive värdering av livsstilsfaktorer
• om sekundärprofylax är välfungerande och relevant för trolig etiologi
• komplikationer av stroke som till exempel spasticitet som påverkar rörelseförmågan
• risk för postapoplektisk epilepsi.

Anpassa utredning av körförmåga efter patientens symtom och funktionsbortfall. Följ Transportstyrelsens allmänna råd för körkortsinnehav, specifika funktionsbortfall och undersökningsfynd, gällande tillstånd efter stroke Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om medicinska krav för innehav av körkort med mera (TSFS 2010:125) 5 kap. 10§ [3], till exempel:

• synfältsdefekter, kapitel 2
• förlamningar, kapitel 4
• medvetandestörningar, kapitel 8
• kognitiva störningar, kapitel 10
• psykiska sjukdomar och störningar, kapitel 14.

Anamnes

Körlämplighet kan inte avgöras med ett enskilt test. Gör en samlad bedömning av anamnes och resultat från flera tester och ta även hänsyn till:

• aktuellt körkortsinnehav, tidigare trafikincidenter, egen och närståendes uppfattning om körkortslämplighet
• läkemedel där välfungerande sekundärprofylax krävs för fortsatt körkortsinnehav
• förekomst av epileptiska anfall – följ Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om medicinska krav för innehav av körkort [3] enligt 8 kapitlet, skicka remiss till neurolog.

Risk för återinsjuknande varierar mellan olika riskfaktorer – obehandlade riskfaktorer som medför särskilt hög risk för återinsjuknande är till exempel förmaksflimmer utan behandling med warfarin eller NOAK [4].

Undersökningar

Involvera vid behov till exempel arbetsterapeut, fysioterapeut och neuropsykolog vid bedömning och test av körlämplighet utifrån funktion. Välj instrument för bedömning utifrån symtom och behov. Resultaten av testen med bedömning om avvikande och angivande av ålderskorrigerat normalresultat utgör underlag för ansvarig läkare.

Exempel på bedömningsinstrument gällande rörelseförmåga, perceptuella och kognitiva störningar, minne, visuospatiala funktioner, bearbetning- och processhastighet samt praktisk förmåga finns i bilaga - exempel på bedömningsmetoder och instrument.

Handläggning vid uppföljning

Ta hänsyn till medicinska faktorer och funktionsbortfall som kan påverka trafiksäkerheten, vid bedömning av körförmåga efter stroke och TIA.

Ange i remissen som utfärdas i samband med utskrivning från slutenvård om primärvård följer upp körförbudet. Remissen ska också innehålla när uppföljning ska ske och vad som bör ingå i uppföljningen.

Rekommendationer för remisshantering och uppföljning:

• Skicka remiss till ögonläkare för utredning av misstänkt synfältsdefekt om fortsatt körkortsinnehav är aktuellt.
• Skicka remiss för kompletterande bedömningar av arbetsterapeut, neuropsykolog eller fysioterapeut.
• Ny bedömning av körförmågan efter stroke bör tidigast ske efter sex månader om medicinska hinder bedömts föreligga vid en första uppföljning efter utskrivning från slutenvården.

Få personer med kvarstående homonym hemianopsi efter sex månader återhämtar sig i sådan grad att körkortsinnehav åter är möjligt. Sannolikheten för återhämtning vid kvadrantanopsi eller annan mindre synfältspåverkan är större och i sådana fall kan förnyad perimetri efter tre till sex månader övervägas.

Bedömning av medicinska förutsättningar för körkortsinnehav

Tillfälligt körförbud gäller för alla patienter efter stroke eller TIA, oavsett funktionsbortfall eller riskfaktorer [3]. Körförbud rekommenderas i minst två till tre månader efter en stroke och efter TIA eller amaurosis fugax rekommenderas körförbud i minst två veckor.

Tillfälligt körförbud kan meddelas muntligt, gärna i närvaro av anhörig, och komplettera med skriftlig information. I de fall det finns anledning att anta att patienten inte kommer att följa tillfälligt körförbud meddelat av läkare, ska anmälan om olämplighet enligt 10 kap. 5 § körkortslagen (1998:488) göras till Transportstyrelsen.

Bedöm behovet av observationstid och tillfälligt körförbud individuellt för att säkerställa att patientens tillstånd är stabilt och inte utgör en trafiksäkerhetsrisk. Tidsgränserna för körförbud är satta med hänsyn till att risken för återinsjuknande är som störst i början och för att sekundärpreventiva behandlingar ska hinna få effekt.

Observationstiden varierar beroende på patientens behov av återhämtning och risken för epileptiska anfall efter en stroke. Även vid TIA kan yrkesförare behöva en längre observationstid, särskilt om en infarkt syns på datortomografi (DT) eller magnetkamera (MR) eller om det finns andra högriskfaktorer, exempelvis storkärlssjukdom eller förmaksflimmer. En TIA med påvisad infarkt på DT eller MR bedöms på samma sätt som en stroke i detta sammanhang.

Bedömning av tidslängd på omedelbart körförbud efter stroke och TIA sker inom specialiserad vård, i regel på strokeenhet av ansvarig läkare.

För yrkesförare gäller högre medicinska krav. [3][2] Mer information finns i bilaga – översikt av rekommenderad tid för köruppehåll efter stroke och TIA. Tänk på följande vid handläggningen:

• Utredning av körförmåga efter stroke hos yrkesförare (personer som innehar högre körkortsbehörigheter eller taxikort) sker lämpligast vid specialiserad trafikmedicinsk mottagning.
• Körförbudets omfattning och längd liksom upphävande av körförbud ska journalföras.

Uppföljning

Vid medicinska hinder efter sex månader

Bedöm medicinska hinder för körkortsinnehav efter en stroke eller TIA minst en gång per år. Genomför bedömningen som en del av den strukturerade uppföljningen som rekommenderas årligt efter en stroke eller TIA [7].

Anmäl till Transportstyrelsen om medicinska hinder för körkort finns kvar sex månader efter en stroke eller efter att körkortsutredning avslutats. Intyg om att patienten inte är medicinskt lämplig att köra ska utfärdas eller kontrasigneras av specialistläkare eftersom Transportstyrelsen inte kan återkalla körkortet utan detta. Anmälan bör endast genomföras om det föreligger ett absolut hinder enligt Transportstyrelsens författningssamling.

Efter att körkortet återkallats av Transportstyrelsen, och beslutet vunnit laga kraft, kan patienten ansöka om dispens från de medicinska villkoren för körkortsinnehav. Transportstyrelsen är mycket restriktiv med att ge undantag och beviljar det endast om trafiksäkerheten inte bedöms påverkas negativt. [2] Blankett för ansökan på Transportstyrelsen: Ansökan om undantag från de medicinska kraven för innehav av körkort, Transportstyrelsen (pdf).

Relaterad information