Hitta på sidan
Njurtransplantation med levande donator
Nationellt kliniskt kunskapsstöd med regionala tillägg.
Diagnoskoder saknas
Diagnoskoder saknas
För närvarande är diagnoskoderna inte tillgängliga.
Vårdnivå, samverkan och remissrutiner
Vårdnivå och samverkan
Levande njurdonatorer (LD) omhändertas inom specialiserad vård.
Njurmedicin tillsammans med de fyra transplantationsenheterna ansvarar för vårdkedjan för levande njurdonatorer. Information om njurdonation ges offentligt i samverkan främst med patientorganisationer och Nationellt donationscentrum vid Socialstyrelsen.
Remissrutiner
Donatorsutredningen koordineras av sjuksköterskor och läkare vid en njurmedicinsk mottagning och involverar kuratorer samt eventuellt andra specialiteter som kan vara aktuella vid individuella donatorsspecifika behov.
Friska närstående till njursjuka som utreds inför njurtransplantation kan anmäla sig utan remiss till njurmedicinska mottagningen för att få inledande information om njurdonation.
Remiss för donatorsutredning till närmaste njurmedicinska enhet ska innehålla den tilltänkta recipientens personuppgifter, grundsjukdom, njurfunktion och progresstakt.
När utredningen är klar och utredningsteam bedömer donatorn vara lämplig, remitteras denne för bedömning till transplantationsenheten. Om donatorn då accepteras planeras tidpunkt och vård vid donatorsoperationen. Efter den postoperativa perioden återremitteras donatorn för uppföljning till njurmedicinska mottagningen.
Omfattning av kunskapsstödet
Detta kunskapsstöd ger övergripande information men även hänvisningar till mer specifik information. Tillsammans omfattar informationen dessa delar:
- information till allmänheten och presumtiva njurdonatorer
- information till vårdgivare om informationsmaterialet och donatorsutredningen
- det nationella utredningsprotokollet för njurdonatorer
- information till kuratorer
- information om uppföljningen och komplikationer på kort och lång sikt efter donatorsoperationen
- information om registrering av njurdonatorer.
Om hälsotillståndet
Definition
Vuxna personer med fysiskt och psykiskt god hälsa kan bli njurdonatorer efter att de genomgått en noggrann fysisk och psykosocial utredning.
Släkting eller annan person som står mottagaren särskilt nära kan vara njurdonator. Om det finns särskilda skäl kan annan person vara donator, till exempel inom njurbytesprogram och vid anonym donation.
En donation kan genomföras om den tänkta donatorn ger sitt informerade samtycke och om transplantationsteamet godkänt utredningen. Det Nationella utredningsprotokollet för möjlig levande njurdonator ger uppdaterade evidensbaserade riktlinjer för utredning och bedömning av donatorn. Riktlinjerna har tagits fram gemensamt av Svensk transplantationsförening, Svensk njurmedicinsk förening och Svensk uroradiologisk förening. Ingrepp ska inte göras om det medför risk för allvarlig fara för donatorns liv och hälsa på kort och lång sikt (Lag (1995:831) om transplantation med mera.
Förekomst
De senaste tio åren har 100–150 njurtransplantationer med levande givare gjorts årligen vid de fyra transplantationsenheterna i landet. Det har varit en trend med viss minskning av transplantationer med levande njurdonator under perioden. Inför framtiden är det av stor vikt att vända denna trend och öka antalet njurtransplantationer med levande givare.
Totalt genomförs cirka 500 njurtransplantationer årligen i Sverige.
Orsaker
Den begränsade tillgången på organ och den goda säkerheten med fåtal komplikationer på kort och lång sikt vid njurdonation motiverar användande av levande givare. För mottagaren finns fördelar med transplantation med levande njurdonator. Tidpunkten för transplantation kan planeras och göras tidigare i sjukdomsförloppet, innan den njursjuke behöver dialysbehandling. Långtidsresultaten är bättre än vid transplantation med avliden donator.
Riskfaktorer
Donatorsutredningen syftar till att identifiera individuella psykosociala och medicinska faktorer som kan utgöra risk på kort och lång sikt för donatorn.
Samsjuklighet
Den potentiella donatorn ska vara vid god hälsa. I den psykosociala utredningen görs en bedömning av familjesituationen och hur den påverkas av njurdonation. Särskilt vid genetisk njursjukdom hos recipienten är det viktigt med noggrann kartläggning av om sjukdomsanlag finns hos donator och om framtida risk för njursjukdom föreligger.
Sjukdomsförlopp
Vanligtvis tar det cirka 3–6 månader att utreda om en potentiell givare kan bli donator. Vid avvikande primära undersökningsresultat kan väntetid för kompletterande undersökningar förlänga tiden. För donatorer är medelvårdtiden på sjukhus efter njurdonation mindre än en vecka vid ett okomplicerat postoperativt förlopp. Sjukskrivningsperioden för donatorn är oftast 6–8 veckor.
Utredning
Informationsmaterial till allmänheten och presumtiva njurdonatorer finns tillgängligt på:
- Till dig som vill veta mer om att donera en njure (socialstyrelsen.se)
- levandedonation.se
- Njurförbundet (njurforbundet.se)
Informationsbrev om njurdonation som kan skickas till närstående:
Se Nationella utredningsprotokollet för möjlig levande njurdonator för fullständig information om utredningen av levande njurdonator.
Undersökningar utförs huvudsakligen enligt det nationella utredningsprotokollet men kan behöva kompletteras med riktade undersökningar beroende av den tänkta donatorns situation. Undersökningarna genomförs för att, så långt det är möjligt, upptäcka riskfaktorer som kan göra en organdonation olämplig.
Innan påbörjad utredning av eventuell levande anonym donator kontaktas transplantationsenheten för samråd. Det är transplantationsenheten som prioriterar och väljer mottagare som inte kommer att vara känd för donatorn. I utredningen av anonym donator ingår psykiatrisk bedömning.
Handläggning vid utredning
Syftet med utredningen är att säkerställa att donationen är medicinskt, psykologiskt och etiskt välgrundat och att både donator och mottagare får tillräcklig information inför beslutet.
Vid första besöket på njurmottagningen får den presumtiva donatorn:
- muntlig och skriftlig information om donation och den fortsatta processen
- ett enkelt anamnesformulär om hälsotillståndet.
Vid frågor om särskilda situationer som anonym donation, donator i utlandet, vändonation eller osäkerhet kring hälsotillstånd kontaktas transplantationsenheten tidigt.
Medicinsk utredning
Den medicinska utredningen inleds med besök hos sjuksköterska och läkare. Under besöken:
- kompletteras och upprepas informationen
- anamnes och status tas
- remisser utfärdas för nödvändiga undersökningar
- hälsodeklaration och självskattningsformulär fylls i
- intyg om högriskskydd skrivs
- ett avslutande sammanfattande besök planeras.
Anamnesen bör omfatta:
- motivation till donation
- ärftlighet och riskfaktorer
- tidigare sjukvård och operationer
- psykisk hälsa
- levnadsvanor (tobak, alkohol, eventuellt missbruk)
- familjesituation och levnadsomständigheter
- behov av kompletterande utredningar.
Undersökningar
Utredningen omfattar en rad undersökningar, såsom:
- statusbedömning
- blod- och urinprover: rutinlab och serologi
- njurfunktion: iohexolclearance
- glukosbelastning
- hjärtutredning: arbetsprov, hjärtscintigrafi eller DT kranskärl
- röntgen: DT-urografi och lungröntgen.
Särskilda överväganden
Flera faktorer kräver särskild försiktighet eller individuell bedömning, såsom:
- ålder: låg (<30 år) eller hög (>70 år)
- hypertoni, prediabetes, övervikt, njursten, tidigare malignitet eller misstanke om tuberkulos
- tidigare gastric bypass
- genetisk sjukdom hos mottagare eller i familjen.
Immunologiska aspekter:
- korstester utförs tidigt vid immuniserad mottagare (HLA-antikroppar)
- vid blodgruppsinkompatibilitet analyseras antikroppstitrar
- njurbytesprogram (STEP) kan bli aktuellt vid inkompatibilitet.
Bedömning av njurfunktion
GFR-gränser för att säkerställa långvarigt god njurfunktion hos donatorn:
- under 40 år: GFR > 90 ml/min/1,73 m²
- över 40 år: GFR > 80 ml/min/1,73 m²
- över 70 år: kan lägre GFR (75–80 ml/min/1,73 m²) accepteras
- urinfynd som hematuri eller proteinuri utreds alltid vidare.
Sammanfattande bedömning
När utredningen är klar sammanställs resultaten i en remiss till transplantationsenheten. Den innehåller en medicinsk och psykosocial sammanfattning samt förslag till beslut.
Transplantationsenheten gör den slutliga bedömningen och beslutar om donatorn kan accepteras.
Behandling
Handläggning vid behandling
Ett informerat samtycke signeras och dokumenteras inför donatorsoperationen.
Operationen som omfattar borttagande av njure på den levande donatorn görs oftast med laparoskopisk teknik. Vårdtiden för donatorn är vanligen 3–7 dagar.
Se Nationella utredningsprotokollet för möjlig levande njurdonator samt
Till dig som vill veta mer om att donera en njure på Socialstyrelsen.se
Rehabilitering
Till dig som vill veta mer om att donera en njure på Socialstyrelsen.se
Kuratorns roll och arbetsuppgifter inom njurdonationsprocessen
Levnadsvanor
Fysisk aktivitet och funktionsnivå ingår i bedömningen av donatorn.
Ohälsosamma levnadsvanor, särskilt aktivt missbruk av alkohol eller andra droger, kan vara hinder för att donera en njure. Rökstopp 6–8 veckor före och 4 veckor efter operationen rekommenderas. Donatorn informeras om värdet av fortsatt rökfrihet.
Fetma är en riskfaktor för perioperativa komplikationer, kardiovaskulära händelser och även för framtida njursjukdom. Risken för ohälsa ökar vid mer uttalad fetma.
Uppföljning
Handläggning vid uppföljning
Levande njurdonatorer ska erbjudas kostnadsfri livslång uppföljning var till varannat år på den njurmedicinska enhet som har utrett donatorn. Vid byte av bostadsort hänvisas njurdonatorn till annan njurmottagning. Lokala rutiner varierar avseende typ av besök, till exempel läkar- eller sjuksköterskebesök eller digitalt vårdmöte.
Utöver livslånguppföljning ska även donationen rapporteras till Svenskt Njurregister (SNR) och Scandiatransplant.
Komplikationer
Komplikationer förekommer i låg frekvens efter njurdonatorsoperationen. Riskerna är framför allt blödning, infektion och tromboembolisk komplikation som vid alla större operationer. Dessa komplikationer kan förebyggas. Risken för död inom 3 månader efter operationen är låg och har beräknats till 3/10 000 i en stor sammanställning från USA.
Långtidskomplikationer är få men risken för att få högt blodtryck och sjunkande njurfunktion ökar något. Risken för dialyskrävande njursvikt är mycket liten, men högre än hos jämförbara friska personer.
Försäkringsmedicin och intyg
Sjukskrivning
Sjukskrivning är en individuell bedömning utifrån individens aktivitetsbegränsning i förhållande till sina arbetsuppgifter. Donatorn behöver vanligen vara sjukskriven 6–8 veckor postoperativt.
Intyg
Den som utreds för njurdonation omfattas av patientskadeförsäkringen Regionernas ömsesidiga försäkringar (LÖF). Försäkringen har ett utvidgat åtagande för levande njurdonatorer, vilket innebär att en donator kan komma att få ersättning för komplikationer trots att de bedöms vara undvikbara.
Levande njurdonation kan påverka eventuella befintliga privata liv- och sjukförsäkringar och försvåra för personen att teckna nya sådana framgent. Det är viktigt att informera den potentiella donatorn och be denne kontrollera vad som gäller för de egna försäkringarna. Sjukvården behöver bistå med medicinska underlag som förtydligar att en njurdonator inte är att betrakta som njursjuk.
Ekonomisk ersättning och bidrag
Att donera en njure får inte innebära någon ekonomisk vinst, men den som utreds för njurdonation ska inte heller förlora ekonomiskt i samband med utredning, eventuell operation och återhämtning. Det är Försäkringskassan och mottagarens hälso- och sjukvårdsregion som, enligt principen om ekonomisk skadelöshet, ersätter inkomstbortfall och merkostnader som uppstår under utredning och i samband med eventuell operation.
Regelverket om regionernas ersättning till levande njurdonatorer bygger på Landstingsförbundets rekommendation från 1972, och var tänkt som en tillfällig lösning i väntan på att man skulle utforma ett regelverk för ersättning via den allmänna försäkringen. Om vi vill öka antalet levande givare och tillse att alla så snabbt, enkelt och nationellt jämlikt som möjligt får den ersättning de faktiskt har rätt till behöver regelverket ses över och förändras.
För vidare information om ekonomisk ersättning hänvisas till:
Kuratorns roll och arbetsuppgifter inom njurdonationsprocessen
Till dig som vill veta mer om att donera en njure (socialstyrelsen.se)
Utredning om donations- och transplantationsfrågor - Regeringen.se
Kvalitetsuppföljning
Indikatorer för uppföljning
https://vardenisiffror.se/rapport/njur-och-urinvagssjukdomar-nationellt-programomrade
1. Antal njurtransplantationer per 100 000 invånare med levande givare.
2. Antal/andel njurtransplantationer med levande givare som görs pre-emptive (utan föregående dialysbehandling)
Patientmedverkan och kommunikation
Personcentrering och dokumenterad överenskommelse
Det är oerhört viktigt att donatorsprocessen är personcentrerad och att hela teamet arbetar utifrån den principen. Donatorn ska vara fullt informerad om hela processen och risker innan beslut att påbörja utredning tas. Kontinuitet i kontakten mellan donator och utredningsteamet är en viktig faktor under utredningen.
Donatorn har möjlighet att när som helst avbryta utredningen utan att ange skäl för beslutet. Sekretess gentemot tilltänkt mottagare, och dennes behandlande läkare, råder under hela processen och detta gäller även orsaker till eventuellt avbrytande av personliga eller medicinska skäl.
Personcentrerad vård innebär partnerskap, patientens berättelse och dokumentation. Den potentiella donatorns livssituation som helhet ska beaktas (berättelse) och personen ska vara delaktig i beslut om vården (partnerskap).
Stöd och information för patient och närstående
Till dig som vill veta mer om att donera en njure (socialstyrelsen.se)
Detta brev skickas till närstående (socialstyrelsen.se)
Mottagaren kan lämna uppgifter vilka närstående som kan kontaktas av utredande personal.
Relaterad information
Regelverk och kunskapsstöd - Socialstyrelsen
Njurförbundet (njurforbundet.se)
Kompletterande underlag
Internationella riktlinjer
Guidelines for living donor kidney transplantation - British transplantation society
KDIGO Clinical Practice Guideline on the Evaluation and Care of Living Kidney Donors
