Hitta på sidan

Alarmsymtom vid misstanke om cancer hos barn och unga under 18 år

Nationellt kliniskt kunskapsstöd med regionala tillägg.

Diagnoskoder saknas

Diagnoskoder saknas

För närvarande är diagnoskoderna inte tillgängliga.

Vårdnivå, samverkan och remissrutiner

Remissrutiner

Vid välgrundad misstanke om cancer hos barn och ungdomar under 18 år kontaktas närmaste barnklinik och/eller barncancercentrum redan samma dag för skyndsam vidare handläggning.

Standardiserat vårdförlopp (SVF) ska inte startas eftersom SVF inte gäller patienter under 18 år.

Omfattning av kunskapsstödet

Kunskapsstödet innefattar alarmsymtom och remissvägar vid misstänkt barncancer. Kunskapsstödet vänder sig till vårdgivare som möter barn och unga under 18 år sin verksamhet. Innehållet baseras på stöddokumentet Alarmsymtom vid misstanke om cancer hos barn och ungdom (< 18 år) från Regionala cancercentrum i samverkan.

Om hälsotillståndet

Förekomst

Varje år får cirka 350 barn i Sverige cancer. Ungefär en tredjedel är leukemier, en tredjedel är hjärntumörer och en tredjedel är solida tumörer. Förskoleåldern är den vanligaste debutåldern, sett över alla diagnoser, men barn i alla åldrar kan få cancer och olika diagnoser är vanliga i olika åldrar. Överlevnaden i barncancer är cirka 85 procent.

De flesta barncancerformer är högmaligna och snabbväxande och kan hastigt bli livshotande. Därför behöver barnklinik och/eller barncancercentrum kontaktas redan samma dag vid välgrundad misstanke.

Riskfaktorer

De flesta cancerformer hos barn och ungdomar är inte ärftliga, men följande tillstånd har en ökad cancerrisk där cancermisstanken bör väckas tidigare:

  • Downs syndrom
  • neurokutana syndrom som neurofibromatos
  • immunbristsjukdomar
  • hemihypertrofi
  • barn som tidigare behandlats för cancer
  • ärftliga barncancersyndrom.

Utredning

Symtom

Många av alarmsymtomen för barncancer förekommer också vid benigna och betydligt vanligare tillstånd. Misstanke om barncancer bör väckas framför allt vid återkommande symtom, ihållande symtom eller en kombination av flera av nedan nämnda symtom.

Allmänna symtom

Symtom som kan förekomma vid flera olika former av barncancer:

  • feber som inte går över
  • failure to thrive eller oavsiktlig viktnedgång
  • oförklarlig trötthet och sjukdomskänsla
  • smärta, särskilt nattlig skelettsmärta eller ryggsmärtor hos små barn
  • förstoppning som inte svarar på behandling
  • sjukt barn utan känd orsak
  • för tidig eller försenad pubertet och andra endokrinologiska rubbningar.

Leukemier

Symtom som kan förekomma vid leukemier inkluderar:

  • återkommande eller ihållande feber
  • blåmärken och petekier
  • trötthet och blekhet
  • skelettsmärtor eller hälta
  • förstorade lymfkörtlar
  • förstorad lever eller mjälte
  • blodstatus påverkad i mer än en cellinje (Hb, leukocyter, trombocyter) eller förekomst av blaster i differentialräkning.

Tumörer i centrala nervsystemet

Symtom som kan förekomma vid tumörer i centrala nervsystemet:

  • medvetandesänkning
  • ihållande eller återkommande huvudvärk, särskilt på morgonen, i kombination med fler symtom eller avvikelser
  • ihållande dagliga kräkningar eller illamående utan feber, diarré eller andra infektionstecken
  • avvikande ökning av huvudomfång (hos barn under 2 år) som tecken på intrakraniell tryckstegring
  • nedsatt syn, dubbelseende eller avvikelser i ögonrörelser (solnedgångsblick, nystagmus eller skelning) som är nytillkomna
  • nytillkomna balans- eller koordinationssvårigheter
  • torticollis
  • förlorade motoriska färdigheter eller utvecklingssteg
  • epilepsi särskilt i kombination med symtom på högt intrakraniellt tryck eller fynd av neurologiskt bortfall
  • pubertets- eller tillväxtavvikelse (längd, vikt och huvudomfång för barn under 2 år)
  • ökad törst och urinproduktion (misstanke om diabetes Insipidus) eller galaktorré
  • förändrat beteende eller trötthet utan annan orsak, i kombination med ytterligare symtom eller avvikelser.

 

Tumörer i ryggmärgen är ovanliga och ger ofta diffusa symtom. Diagnosen ställs därför ofta sent med risk för bestående funktionsnedsättning.

 Symtom som motiverar utredning kan vara:

  • ryggvärk utan känt trauma som inte går över inom två veckor
  • nytillkommen svaghet, sensibilitetsförändring eller parestesier i en extremitet
  • nytillkomna rubbningar av blås-tarmfunktion, som inte beror på urinvägsinfektion eller förstoppning, och som kvarstår eller förvärras
  • skolios hos litet barn.

Solida tumörer

Symtom som kan förekomma vid solida tumörer inkluderar:

  • nytillkommen eller tillväxande resistens
  • smärta, hälta (framför allt ensidig)
  • trötthet
  • patologisk fraktur
  • urinretention, nytillkommen enures eller förstoppning som ej svarar som förväntat på sedvanlig behandling, avvikande fynd vid per rektumundersökning
  • neurologiska symtom, exempelvis Horners syndrom eller ryggmärgspåverkan
  • feber, svettningar
  • andningspåverkan
  • halsvensstas
  • svår eller snabbt tilltagande akuta buksmärta, spänd eller uppdriven bukhematuri
  • vit ögonbottenreflex eller synpåverkan.

Lymfom

Symtom som kan förekomma vid lymfom inkluderar:

  • förstorade lymfkörtlar (≥ 2 cm) som inte minskar i storlek inom 3–4 veckor, särskilt om de bildar konglomerat, är hårda och runda eller växer utan samtidig infektion
  • B-symtom (feber, viktnedgång, nattliga svettningar)
  • förstorad mjälte eller lever
  • flera av symtomen för solida tumörer kan även förekomma vid lymfom beroende på lokalisation, exempelvis akut buksmärta, andningspåverkan och halsvenstas
  • påverkad blodbild liknande den vid leukemi.

Anamnes

Vid misstanke om cancer hos barn och unga bör anamnesen innefatta:

  • duration, frekvens och progression av symtom samt förekomst av kombinationer av alarmsymtom
  • ärftlighet och riskfaktorer
  • tillväxt och utveckling
  • psykosociala faktorer och förändrat beteende.

Status

Överväg följande utifrån aktuella symtom:

  • allmäntillstånd
  • temperatur, vikt, längd, huvudomfång
  • hjärta, lungor
  • bukpalpation
  • psykiskt status
  • hudstatus (blåmärken, petekier)
  • lymfkörtelstatus (storlek, konsistens, konglomeratbildning)
  • ryggstatus (palpation, skolios, smärta).

Vid misstanke om tumör i centrala nervsystemet bör ett neurologstatus särskilt inkludera:

  • syn, ögonrörelser, pupillreaktion
  • kranialnerver
  • motorik med balans och koordination.

Handläggning vid utredning

Akut handläggning vid välgrundad misstanke

Vid välgrundad misstanke om andra cancerformer, remittera till närmaste barnklinik och/eller barncancercentrum samma dag efter kontakt.

Akuta tillstånd som kan tala för högt intrakraniellt tryck, tumör i centrala nervsystemet eller leukemi ska handläggas skyndsamt i samråd med barnklinik och/eller barncancercentrum.

Vid feber, trötthet eller blåmärken rekommenderas snabb kontroll av blodstatus.

Barn med allvarlig allmänpåverkan eller tecken på hotande inklämning ska omedelbart bedömas av barnklinik. Transportbehovet avgörs i samråd med barnklinik eller barncancercentrum, med hänsyn till barnets tillstånd och lokala förutsättningar.

Följande tillstånd kräver omedelbar åtgärd:

  • symtom som kan tyda på högt intrakraniellt tryck eller inklämning, till exempel avvikande ökning av huvudomfång hos barn under två år eller morgonhuvudvärk med kräkningar
  • två eller fler symtom som väcker misstanke om tumör i centrala nervsystem
  • misstanke om leukemi med påverkan på flera cellinjer (Hb, leukocyter, trombocyter) eller blaster i differentialblodbilden.

Generella principer för fortsatt handläggning

Fortsätt handlägga enligt följande:

  • Involvera Barncancercentrum innan invasiv diagnostik utförs.
  • Vid svagare misstanke om barncancer ska barnklinik och/eller barncancercentrum konsulteras tidigt i förloppet för råd om fortsatt utredning.
  • Följ upp inom 2–4 veckor vid symtom av lägre misstankegrad.

Kvalitetsuppföljning

Kvalitetsregister Svenska Barncancerregistret

Svenska Barncancerregistret (SBCR) är ett verktyg för att dokumentera och kvalitetssäkra vården för barn och ungdomar med blod- och tumörsjukdomar, och utgör en grund för kliniskt förbättrings­arbete. Det används även för forskning om barncancer och kroniska blodsjukdomar och för att förbättra behandlingen av sjukdomarna. Alla sex barncancercentrum i Sverige registrerar data i SBCR efter att patient och vårdnadshavare fått information och godkänt deltagandet.

Effekten av kunskapsstödet kommer att följas upp i SBCR, genom att jämföra ledtiderna från symtom till diagnos för olika diagnoser över tid. Uppföljning kan göras både på nationell nivå och i respektive region, vilket möjliggör riktade informationsinsatser vid behov.

Patientmedverkan och kommunikation

Stöd och information för patient och närstående

Barn och cancer, 1177

Relaterad information

Alarmsymtom vid misstanke om cancer hos barn och ungdom (<18 år), Regionala cancercentrum i samverkan

1177 logo
De kliniska kunskapsstöden och vårdförloppen på denna sida hämtas från 1177 för vårdpersonal och innehåller regionala tillägg för Region Norrbotten.
×