Hitta på sidan
Hydrocele, spermatocele och varikocele
Nationellt kliniskt kunskapsstöd med regionala tillägg.
Diagnoskoder saknas
Diagnoskoder saknas
För närvarande är diagnoskoderna inte tillgängliga.
Vårdnivå, samverkan och remissrutiner
Vårdnivå och samverkan
Primärvården hanterar
- Utredning och rådgivning vid godartade förändringar med små/inga besvär
- Initial utredning vid misstanke enligt SVF testikelcancer, njurcancer eller annan cancer i lilla bäckenet
Specialistvården hanterar
- Oklara fall med behov av vidare utredning
- Fall med påtagliga besvär
- Vidare utredning och behandling vid SVF enligt ovan
Remissrutiner
Remissindikation till urolog
- Påtagligt symptomgivande hydro- spermato- eller varicocele
- Vidare utredning och behandling enligt SVF testikelcancer och njurcancer
Remisskoder
- Urologmottagningen Sunderbyn: lburomb
- Urologmottagningen Piteå: peurom
- Urologmottagningen Gällivare: geurom
Urologbakjour konsulteras gärna för diskussion innan remiss vid oklarheter
Omfattning av kunskapsstödet
Flertalet resistenser i skrotum har benign etiologi. Många ger inga symtom. Denna rekommendation beskriver hydrocele (vattenbråck), spermatocele (bitestikelcysta) och varikocele (pungåderbråck).
Om hälsotillståndet
Hydrocele
Hydrocele är ett godartat tillstånd som uppkommer då serös vätska bildas mellan skikten i tunica vaginalis. Det utvecklas oftast över lång tid. Vanligen föreligger ingen känd orsak men tillståndet har ibland föregåtts av infektion eller trauma. Hydrocele ses främst hos medelålders och äldre män men förekommer i alla åldrar. Hos barn är det vanligen kommunicerande hydrocelen som fluktuerar i storlek.
Spermatocele
Spermatocele är en godartad cystisk förändring. Det orsakas av en försvagning i bitestikelns vägg, uppkommer ofta spontant eller efter en epididymit. Fertiliteten påverkas inte.
Varikocele
Varikocele är ett förstorat venöst plexus i skrotum, orsakat av medfödd venös klaffinsufficiens. En ovanlig genes är kompression eller obstruktion av ena eller båda vena spermatica i lilla bäckenet eller retroperitonealt.
Varikocele är vanligt, förekommer hos cirka 10–15 % av alla män. Oftast lokaliserat på vänster sida. Testikelvolym och spermiekvalitet är ofta normala men tillsammans med andra riskfaktorer kan ett varikocele bidra till testisatrofi och nedsatt fertilitet.
Utredning
Symtom
Hydrocele
- Ofta asymtomatiskt men kan vid större volym ge skav- och tyngdkänsla samt bli skrymmande.
- Smärta, svårigheter med miktion och rengöring.
- Kosmetiskt störande.
- Obehag vid fysisk aktivitet och samlag.
- Vid stora hydrocelen kan intertriginösa eksem eller hudsvamp i ljumskar uppkomma.
Spermatocele
- Oftast inga symtom men en av de vanligare orsakerna till smärta i skrotum.
- Större spermatocele kan ge tyngdkänsla, ömhet och smärtor.
Varikocele
- Skav- och tyngdkänsla.
- Smärta.
- Kosmetiskt störande.
- Infertilitet.
Anamnes
Eventuella symtom och grad av besvär.
Status
- Allmäntillstånd
- Inspektion och palpation av testikel, bitestikel och funikel.
- Palpation av bråckportar i stående och liggande.
- Överväg retroskrotal genomlysning (genomlysning av skrotum med ficklampa i ett mörklagt rum).
Typiska fynd vid hydrocele
- Vanligen unilateral, jämn och fluktuerande resistens som omger testikeln.
- Genomlysligt vid retroskrotal genomlysning.
- Större hydrocelen kan vara utspända och omöjliggöra fripalpation av testikeln.
Typiska fynd vid spermatocele
- Ofta bilaterala. Från släta och fluktuerande millimeterstora resistenser i bitestikelhuvudet till större centimeterstora cystiska förändringar.
- Genomlysligt vid retroskrotal genomlysning.
- Spermatocelen ska vara fritt rörliga och kunna fripalperas från själva testikeln
- Ibland ömmande vid palpation.
Typiska fynd vid varikocele
- Framträder tydligast i stående (venösa återflödet större och venerna mer dilaterade) och minskar i liggande.
- Konturerna liknar ’maskar’ mot skrotalhuden.
- Ej genomlysligt vid retroskrotal genomlysning.
- Palperas som mjuk, kuddig resistens ovan testikeln.
- Mindre varikocelen framträder vid valsalvamanöver.
Handläggning vid utredning
Förändringar eller obehag i skrotum leder ofta till oro hos patienten. Endast ett fåtal har symtom som besvärar dem i vardagslivet.
Hydrocele, spermatocele och varikocele är ofarliga extratestikulära resistenser. Undersökning med palpation ger oftast diagnosen. I vissa fall kan ultraljud vara aktuellt.
Vid oklar resistens som inte kan särskiljas från testikeln bör testikelcancer övervägas. Vid nytillkommet varikocele eller varikocele som inte försvinner i liggande bör njurcancer eller cancer i lilla bäckenet övervägas om samtidiga andra tecken på allvarlig cancersjukdom föreligger.
Differentialdiagnoser
- Testikelcancer.
- Testistorsion.
- Epididymit.
- Retentio testis.
- Kroniskt bäckenbottensmärtsyndrom.
Behandling
Handläggning vid behandling
Informera patienten om tillståndet. Besvär och smärtor från skrotum är mycket vanligt. Åtsittande eller lösa underkläder kan provas.
Hydrocele
- Symtomlöst hydrocele – lämnas utan åtgärd.
- Större symtomgivande hydrocele – kirurgi (eller sklerosering) kan övervägas. Viss recidivrisk föreligger.
Spermatocele
- Symtomlöst spermatocele – lämnas utan åtgärd.
- Större symtomgivande spermatocele – kirurgi (eller sklerosering) kan övervägas, har stor recidivrisk.
- Endast restriktiv kirurgi hos fertila män på grund av risk för skada på bitestikelgångarna.
Varikocele
- Varikocele behandlas ibland vid fertilitetsproblem eller om ipsilaterala testikeln minskat i volym och ändrat konsistens hos yngre personer.
- Recidivfrekvensen är hög.
Behandlingsval
Kirurgisk behandling
Indikation för kirurgisk behandling är restriktiv för alla tre tillstånden eftersom det kan medföra risk för skada på testikeln, med efterföljande infertilitet, hypogonadism och kronisk smärtproblematisk.
Patientmedverkan och kommunikation
Stöd och information för patient och närstående
