Hitta på sidan

Spänningshuvudvärk

Nationellt kliniskt kunskapsstöd med regionala tillägg.

Diagnoskoder saknas

Diagnoskoder saknas

För närvarande är diagnoskoderna inte tillgängliga.

Om hälsotillståndet

Definition

Spänningshuvudvärk (även benämnd huvudvärk av spänningstyp) är en primär huvudvärk som karaktäriseras av tryckande, icke pulserande värk som ofta är bilateral och har lätt till måttlig intensitet. Tillståndet förekommer i både episodisk och kronisk form.

Frekvent episodisk spänningshuvudvärk

Definieras som minst 10 episoder, i genomsnitt 1–14 dagar per månad, under minst 3 månader (12–179 dagar per år).

Kronisk spänningshuvudvärk

Definieras som i genomsnitt minst 15 dagar per månad under minst 3 månader (minst 180 dagar per år).

Förekomst

Prevalensen av spänningshuvudvärk är 16–39 % och det är något vanligare hos kvinnor. Ungefär 3 % av befolkningen har kronisk spänningshuvudvärk.

Orsaker

Etiologin är inte helt känd. Psykisk stress och långvarig muskulär belastning kan ha betydelse. Perifera smärtmekanismer anses förklara episodisk spänningshuvudvärk, medan kronisk spänningshuvudvärk ofta har inslag av centralt störd smärtmodulering (nociplastisk smärta).

Riskfaktorer

  • Stress och emotionella påfrestningar. 
  • Sömnbrist och trötthet. 
  • Depression. 
  • Intensivt arbete.
  • Sjukdom i halsrygg, olämplig arbetsställning. 
  • Synrubbning. 
  • Bettproblematik. 

Utlösande faktorer

Utlösande faktorer kan vara arbetsmiljöfaktorer som olämplig arbetsställning, buller eller stress.

Utredning

Symtom

  • Huvudvärk – molande, ihållande, dov, tryckande (ej pulserande). 
  • Intensitet – lindrig till måttlig. 
  • Utbredning – bandformad, tryck över hjässa eller tvärs över panna (som en mössa), oftast dubbelsidig. 
  • Debut – ofta under dagen och ökar successivt.
  • Ljus- eller ljudkänslighet kan förekomma.
  • Illamående kan förekomma.

Vardaglig aktivitet som promenad eller trappgång försämrar inte huvudvärken.

Exempel på associerade symtom som kan förekomma är

  • yrsel av ostadighetskaraktär
  • öronsus
  • smärta från rygg, nacke eller skuldra.

Anamnes

  • Utlösande faktorer. 
  • Aktuella läkemedel.
  • Huvudvärksdagbok – extra viktigt vid samtidig migrän.

Status

  • Allmäntillstånd – symmetriskt och normalt rörelsemönster. 
  • Hjärta-kärl – puls, blodtryck. 
  • Palpation – lokaliserad ömhet över skalp-/nackmuskler, bihålor, käkleder, tänder, eller temporalisartärer. 
  • Rörlighet i halskotpelare, huvudvärksprovocerande rörelser.

Överväg utifrån behov även

  • psykiskt status
  • sensorik – ansikte, bål och extremiteter 
  • motorik – ansiktsmimik, finmotorik, extremitetsstyrka, finger-näs 
  • ögon – ögonmotorik, synfält enligt Donders, synundersökning.

Handläggning vid utredning

  • Noggrann anamnes och fysikalisk undersökning räcker för att ställa diagnos.
  • Onormala neurologiska fynd talar för annan orsak och utredning för hjärntumör bör övervägas.
  • Provtagning kan övervägas för att utesluta bakomliggande orsaker eller i differentialdiagnostiskt syfte.

Differentialdiagnoser

  • Migrän.  
  • Fortledd smärta från ögon, öron, nacke, tänder, bett.  
  • Läkemedelsöveranvändningshuvudvärk.
  • Jättecellsarterit. 
  • Anemi.
  • Kroniskt subduralhematom.

Behandling

Handläggning vid behandling

  • En grundlig klinisk undersökning kan i sig ha god effekt. 
  • Fråga gärna vad patienten tror, ofta finns oro för allvarlig sjukdom. 
  • Informera om tillståndets godartade karaktär. Ge råd om att fysisk aktivitet kan lindra.
  • Gå igenom specifika orsaker och utlösande faktorer.
  • Prova behandling med fysioterapi, kognitiv beteendeterapi (KBT) eller läkemedel utifrån individens förutsättningar.

Huvudvärksdagbok kan hjälpa till att

  • klargöra typ av anfall
  • kartlägga utlösande faktorer
  • utvärdera behandling och identifiera eventuell läkemedelsöveranvändningshuvudvärk.

Specifika orsaker

Bedöm behov av

  • glasögon
  • bettskena eller tandbehandling
  • hörapparat
  • ergonomisk bedömning på arbetsplats.

Behandlingsval

Fysioterapi

Åtgärder som kan hjälpa på individnivå är

  • elektromyografi (EMG) med biofeedback
  • avspänningsteknik
  • kroppskännedom 
  • akupunktur 
  • Tens.

Psykologisk och psykosocial behandling

KBT för stresshantering har låg evidensgrad, men kan hjälpa på individnivå.

Läkemedelsbehandling

  • NSAID eller paracetamol kan ordineras sporadiskt eller under kort tid. Observera att långtidsbehandling kan inducera huvudvärk. Bör användas högst 15 dagar per månad. 
  • Amitriptylin 30–75 mg dagligen kan övervägas vid frekvent episodisk huvudvärk eller vid kronisk spänningshuvudvärk.
  • Vid otillräcklig effekt kan behandling som vid långvarig smärta provas, enligt separat rekommendation.

Patientmedverkan och kommunikation

Stöd och information för patient och närstående

Spänningshuvudvärk, 1177

Relaterad information

Huvudvärksdagbok.pdf

1177 logo
De kliniska kunskapsstöden och vårdförloppen på denna sida hämtas från 1177 för vårdpersonal och innehåller regionala tillägg för Region Norrbotten.