Hitta på sidan
Spänningshuvudvärk
Nationellt kliniskt kunskapsstöd med regionala tillägg.
Diagnoskoder saknas
Diagnoskoder saknas
För närvarande är diagnoskoderna inte tillgängliga.
Omfattning av kunskapsstödet
Kunskapsstödet behandlar spänningshuvudvärk. Migrän och läkemedelsöveranvändningshuvudvärk har egna rekommendationer.
Om hälsotillståndet
Definition
Spänningshuvudvärk (även benämnd huvudvärk av spänningstyp) är en primär huvudvärk som karaktäriseras av tryckande, icke pulserande värk som ofta är bilateral och har lätt till måttlig intensitet. Tillståndet förekommer i både episodisk och kronisk form.
Frekvent episodisk spänningshuvudvärk
Definieras som minst 10 episoder, i genomsnitt 1–14 dagar per månad, under minst 3 månader (12–179 dagar per år).
Kronisk spänningshuvudvärk
Definieras som i genomsnitt minst 15 dagar per månad under minst 3 månader (minst 180 dagar per år).
Förekomst
Spänningshuvudvärk är en mycket vanlig form av huvudvärk. Prevalensen är 16–39 % och det är något vanligare hos kvinnor. Ungefär 3 % av befolkningen har kronisk spänningshuvudvärk. [1]
Prognos
Prognosen i det enskilda fallet är osäker. Spänningshuvudvärk debuterar ofta i 10–30-årsåldern. Från 40 års ålder brukar besvären minska. Det är ovanligt med debut efter 50 års ålder. [1] [2] [3]
Orsaker
Etiologin är inte helt känd. Psykisk stress och långvarig muskulär belastning kan ha betydelse.
Perifera smärtmekanismer anses förklara episodisk spänningshuvudvärk, medan kronisk spänningshuvudvärk ofta har inslag av centralt störd smärtmodulering (nociplastisk smärta).
Riskfaktorer
Följande ökar risken för spänningshuvudvärk:
- stress och emotionella påfrestningar
- sömnbrist och trötthet
- depression
- intensivt arbete
- olämplig arbetsställning
- synrubbning
- bettproblematik.
Utlösande faktorer
Utlösande faktorer kan vara arbetsmiljöfaktorer som olämplig arbetsställning, buller eller stress.
Samsjuklighet
Vid kronisk spänningshuvudvärk ses ofta sömnstörning, nedstämdhet och ångest. Många personer med spänningshuvudvärk har även migrän.
Utredning
Symtom
Symtom karaktäriseras av:
- huvudvärk – molande, ihållande, dov, tryckande (ej pulserande)
- intensitet – lindrig till måttlig
- utbredning – bandformad, tryck över hjässa eller tvärs över panna (som en mössa), oftast dubbelsidig
- debut – ofta under dagen och ökar successivt
- antingen ljus- eller ljudkänslighet kan förekomma (inte båda samtidigt)
- lätt illamående kan förekomma vid kronisk spänningshuvudvärk.
Vardaglig aktivitet som promenad eller trappgång försämrar inte huvudvärken.
Exempel på associerade symtom som kan förekomma är:
- yrsel av ostadighetskaraktär
- öronsus
- smärta från rygg, nacke eller skuldra.
Anamnes
Fråga om följande:
- utlösande faktorer
- aktuella läkemedel
- huvudvärksdagbok – extra viktigt vid samtidig migrän.
Status
Undersök följande:
- allmäntillstånd – symmetriskt och normalt rörelsemönster
- hjärta-kärl – puls, blodtryck
- palpation – lokaliserad ömhet över skalp-/nackmuskler, bihålor, käkleder, tänder, eller temporalisartärer
- rörlighet i halskotpelare.
Överväg utifrån behov även:
- psykisk status
- sensorik – ansikte, bål och extremiteter
- motorik – ansiktsmimik, finmotorik, extremitetsstyrka, finger-näs
- ögon – ögonmotorik, synfält enligt Donders, synundersökning.
Handläggning vid utredning
En noggrann anamnes och fysikalisk undersökning räcker för att ställa diagnos. Provtagning kan övervägas för att utesluta bakomliggande orsaker eller i differentialdiagnostiskt syfte.
Onormala fynd i neurologiskt status föranleder utredning av misstanke om intrakraniell tryckstegring.
Se rekommendation Huvudvärk, akut, 1177 för vårdpersonal och Hjärntumör, 1177 för vårdpersonal.
Differentialdiagnoser
Exempel på differentialdiagnoser är:
- migrän – ofta ljus och ljudöverkänslighet, illamående och kräkning
- cervikogen huvudvärk – huvudvärken utgår från nacken och är orsakad av problem i halsryggens muskler eller leder
- utstrålande smärta – smärta från till exempel ögon, öron, tänder eller bett
- jättecellsarterit – ömhet över temporalartären, tuggklaudicatio
- läkemedelsöveranvändningshuvudvärk
- anemi
- huvudvärk orsakad av ökat intrakraniellt tryck till exempel på grund av tumör eller kroniskt subduralhematom.
Behandling
Handläggning vid behandling
En grundlig klinisk undersökning kan i sig ge god effekt. Fråga gärna vad patienten tror, ofta finns oro för allvarlig sjukdom.
Informera om spänningshuvudvärks godartade karaktär och ge råd om att fysisk aktivitet kan lindra. Gå igenom specifika orsaker och utlösande faktorer.
Prova behandling med fysioterapi, kognitiv beteendeterapi (KBT) eller läkemedel utifrån individens förutsättningar. [2]
Huvudvärksdagbok kan hjälpa till att [1]:
- klargöra typ av anfall
- kartlägga utlösande faktorer
- utvärdera behandling
- identifiera eventuell läkemedelsöveranvändningshuvudvärk.
Specifika orsaker
Bedöm behov av
- glasögon
- bettskena eller tandbehandling
- ergonomisk bedömning på arbetsplats.
Egenvård
Ge patienten råd om:
- regelbundna mat- och sömnvanor
- träning:
- anpassning av utlösande faktorer.
- övningar och avslappningstekniker, eventuellt med hjälp av fysioterapeut
- fysisk aktivitet
Behandlingsval
Fysioterapi
Åtgärder som kan hjälpa på individnivå är:
- anpassad stegvis ökande fysisk aktivitet och träning
- avspänningsteknik
- kroppskännedomsträning
- akupunktur
- Transkutan elektrisk nervstimulering (TENS).
Läkemedelsbehandling
Välj läkemedel enligt följande:
- Paracetamol eller COX-hämmare kan ordineras sporadiskt eller under kort tid, högst 15 dagar per månad. Observera att långtidsbehandling kan inducera huvudvärk. [4]
- Amitriptylin 10–100 mg dagligen kan övervägas vid frekvent episodisk huvudvärk eller vid kronisk spänningshuvudvärk.
- Vid otillräcklig effekt kan behandling som vid långvarig smärta provas, enligt separat rekommendation.
Uppföljning
Gå igenom huvudvärksdagbok och följ upp effekt av given behandling. Uppmärksamma och behandla sömnstörningar, psykiska reaktioner eller associerade psykiatriska sjukdomar.
Komplikationer
Analgetikaöverkonsumtion kan leda till läkemedelsöveranvändningshuvudvärk.
Försäkringsmedicin och intyg
Sjukskrivning
Sjukskrivning kan vara aktuell, beslutsstöd vid huvudvärk av spänningstyp från Socialstyrelsen kan vara vägledande. Undvik långvarig sjukskrivning och använd stegvis ökad arbetsgrad.
Patientmedverkan och kommunikation
Stöd och information för patient och närstående
Relaterad information
Huvudvärksdagbok (pdf), 1177 för vårdpersonal
1. Svenska huvudvärkssällskapet. Spänningshuvudvärk. 2021-02-02 (Hämtad 2025-05-08). www.huvudvarkssallskapet.se
2. Krogh AB, Larsson B, Linde M. Prevalence and disability of headache among Norwegian adolescents: A cross-sectional school-based study. Cephalalgia. 2015 Nov;35(13):1181-91. doi:10.1177/0333102415573512. PMID:25720767.https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/25720767/).
3. Yang Y, Cao Y. Rising trends in the burden of migraine and tension-type headache among adolescents and young adults globally, 1990 to 2019. J Headache Pain. 2023;24:94. doi:10.1186/s10194-023-01634-w https://thejournalofheadacheandpain.biomedcentral.com/articles/10.1186/s10194-023-01634-w).
4. Bendtsen L, Evers S, Linde M, Mitsikostas D, Sandrini G and Schoenen J.”EFNS guideline on the treatment of tension type headache – report of an EFNS task force” European Journal of Neurology 2010; Nov;17(11):1318-25.
