Hitta på sidan
Parkinsonism och Parkinsons sjukdom
Nationellt kliniskt kunskapsstöd med regionala tillägg.
Diagnoskoder saknas
Diagnoskoder saknas
För närvarande är diagnoskoderna inte tillgängliga.
Vårdnivå, samverkan och remissrutiner
Vårdnivå och samverkan
Primärvården ansvarar för:
- Den basala utredningen vid misstanke om Parkinsons sjukdom (PS) innan patienten remitterats till neurologmottagningen.
- Uppföljning av färdigutredda patienter med parkinsonism av annan orsak än PS
- Huvudansvar för egen patient som får parkinsonism som LM biverkan
- i vissa fall sköra, äldre patienter på särskilt boende, patient i palliativ skede efter remiss från specialistvården
Specialistvården ansvarar för:
- Utredning, diagnostisering, behandling och uppföljning
Remissrutiner
Primärvården
Remissinnehåll
Anamnes:
- Symtom (rigiditet, tremor, hypokinesi/bradykinesi)
- Associerade symtom (störd balans, kognitiva besvär, affektiva störningar, dysautonomi, sömnstörningar, fatigue)
- Debut - Unilateral? Före 60 år? Progress? Startsvårigheter?
- Tidigare och nuvarande sjukdomar
- Aktuella läkemedel
Status:
- Allmäntillstånd
- Hjärta/kärl, blodtryck
- Lungor
- Neurologstatus
Resultat av hittills genomförd utredning-DT hjärna
Remisskoder
Neurologmottagning: lbrehabneu
Neurologkonsult nås kontorstid kl.08:00-16.00 på sökare 93655
Specialistvården
- Patient i ett palliativskede kan remitteras till primärvården.
- I remissen skall sjukdomens förväntade förlopp tydligt framgå. Patient och närstående skall ha haft ett brytpunktsamtal med information om att den neurologiska specialistsjukvården inte längre kan tillföra något mer avseende patientens behandling.
- Av remissen ska framgå vilken behandling patienten har, kontroller som rekommenderas(inklusive labprover) och hur ofta detta bör ske, samt om och när behandlingen kan trappas ner/avsluta.
- Patienter med neurologisk sjukdom vilka handläggs av primärvården kan alltid återremitteras till den neurologiska specialistsjukvården för konsultation och ställningstagande till fortsatt uppföljning inom specialistvården.
Om hälsotillståndet
Definition
Parkinsonism
Parkinsonism är en symtomtriad med stelhet, skakningar och nedsatt eller långsamt rörelsemönster (rigiditet, tremor och hypo-/bradykinesi). Tillståndet orsakas av skador eller sjukdomar som påverkar dopaminsystemet i basala ganglierna.
Parkinsons sjukdom
diopatisk Parkinsons sjukdom är en kroniskt progressiv neurodegenerativ sjukdom där andra bakomliggande orsaker till degeneration av nigrostriatala dopaminerga nervbanor har uteslutits och där kriterier talande för sjukdomen uppfylls.
Sekundär parkinsonism
Sekundär parkinsonism är parkinsonism med annan känd bakomliggande mekanism än idiopatisk Parkinsons sjukdom. Exempel är läkemedelsutlöst parkinsonism (främst neuroleptika) eller vaskulär parkinsonism.
Atypisk parkinsonism
Atypisk parkinsonism (tidigare Parkinson plus) är en beteckning på sjukdomar med parkinsonism tillsammans med andra neurologiska symtom som inte är förenliga med diagnosen Parkinsons sjukdom, till exempel multipel systematrofi (MSA), Lewykroppsdemens och progressiv supranukleär paralys (PSP).
Förekomst
Incidensen för Parkinsons sjukdom är cirka 20 fall per 100 000 invånare och år. Prevalensen för Parkinsons sjukdom respektive parkinsonism hos personer över 80 år är 3,5 respektive 5 %. Parkinsons sjukdom debuterar ofta runt 60 års ålder, men insjuknande sker i alla åldrar och är något vanligare hos män.
Orsaker
Parkinsons sjukdom orsakas av en ansamling av proteinet alfa-synuklein i dopaminerga neuron i hjärnan. Sannolikt kan både miljö och genetiska faktorer bidra. I 0,5–5 % av fallen finns monogenetiska faktorer. Sjukdomen innebär en förlust av de pigmenterade dopaminerga nervcellerna i substantia nigra i basala ganglierna.
Samsjuklighet
Parkinsons sjukdom
- Depression.
- Ångest.
- Sömnstörning.
- Demens.
Utredning
Symtom
Kardinalsymtom
- Hypo- eller bradykinesi.
- Rigiditet.
- Vilotremor.
Symtom som talar för Parkinsons sjukdom
- Unilateral symtomdebut.
- Långsam progress.
- Tremor främst i vila och som minskar i samband med rörelse.
- Startsvårigheter, korta steg och försämrade repetitiva rörelser.
- Tidig debut, ofta vid 55–60 års ålder, ibland vid 30 års ålder.
Associerade symtom vid Parkinsons sjukdom
- Nedsatt postural kontroll och balans.
- Kognitiva besvär.
- Affektiva störningar – till exempel oro, nedstämdhet och anhedoni (oförmåga att känna lust eller njutning).
- Dysautonomi – exempelvis postural hypotension, impotens, inkontinens och obstipation.
- Nedsatt luktsinne.
- Sömnstörningar.
- Fatigue.
Status
- Allmäntillstånd.
- Hjärta.
- Blodtryck – både liggande och stående.
- Neurologiskt status, inklusive kontroll av rigiditet och bradykinesi.
- Kognitiv förmåga – Mini Mental Test (MMSE-SR).
Typiska fynd är följande:
- Hypokinesi – hasande gång med få eller inga medrörelser, minskad steglängd.
- Hypomimik – maskansikte.
- Bradykinesi – minskat rörelseomfång eller upphakningar vid upprepade rörelser.
- Rigiditet – segt jämnt motstånd i hela rörelseomfånget, kugghjulsfenomen.
- Tremor – vilotremor tre per sekund, tremor som avtar vid finger-nästest, ”pillertrillar-tremor”.
Handläggning vid utredning
- Blodstatus med diff
- Na,K
- Leverstatus
- Krea, GFR
- Vit B12, folat, homocystein
- TSH, T4
Neuroradiologi
- DT hjärna utan kontrast
Frågeställning: CVS, tumör, idiopatisk normaltryckshydrocefalus (iNPH)
Inga fysiologiska test eller blodprov kan säkra diagnosen parkinsonism eller Parkinsons sjukdom.
Parkinsons sjukdom
Diagnosen Parkinsons sjukdom är klinisk och ställs av läkare inom specialiserad vård med erfarenhet av tillståndet.
Atypisk eller sekundär parkinsonism
Atypisk parkinsonism eller sekundär parkinsonism diagnostiseras främst inom specialiserad vård.
Vid misstänkt läkemedelsutlöst parkinsonism bör läkemedlet sättas ut, dosreduceras eller ges vid annan tidpunkt. Diagnos kan sättas om symtomen avtar eller försvinner, vid behov i samråd med specialiserad vård.
Misstänkt vaskulär parkinsonism hos äldre patient med känd hjärt-kärlsjukdom kräver inte alltid ytterligare utredning.
Differentialdiagnoser
- Essentiell tremor
Behandling
Handläggning vid behandling
Behandling bör i normalfallet inte sättas in i primärvården. Skulle det vara aktuellt exempelvis på boende rekommenderas avstämning med neurologkonsult.
Neurologkonsult nås kontorstid kl.08:00-16.00 på sökare 93655
Parkinsons sjukdom
Behandling ges inom specialiserad vård och bör påbörjas tidigt, särskilt hos yngre. Patienten bör ha tillgång till ett team med betydande erfarenhet av sjukdomen.
Behandlingsval
Läkemedelsbehandling
Vid sekundär parkinsonism (särskilt vaskulär) kan levodopa prövas enligt följande:
- Ge tablett levodopa/benserazid 50 mg x 3 i 2 veckor och öka därefter till 100 mg x 3.
- Utvärdera effekt och biverkningar (särskilt ortostatiskt blodtryck) efter några veckor.
I vissa fall kan provbehandling ges till äldre personer med misstänkt Parkinsons sjukdom inför diagnostik.
Tänk på att
- effekten av levodopa kan vara svag eller obefintlig vid mycket milda symtom
- risken för konfusion kan öka vid samtidig kognitiv störning
- ortostatism kan accentueras av levodopa.
Uppföljning
-
I övriga fall- via neurologen
-
Med fördel via primärvården vid framskriden demens, SÄBO och multisjuka.
-
Patient i ett palliativskede kan remitteras till primärvården. Var god se punkt 9 specialistvården - remissrutiner
-
Patienter med neurologisk sjukdom vilka handläggs av primärvården kan alltid återremitteras till den neurologiska specialistsjukvården för konsultation och ställningstagande till fortsatt uppföljning inom specialistvården
Komplikationer
Komplikationer som förekommer i avancerad fas av Parkinsons sjukdom är
- fluktuationer mellan stelhet och överrörlighet
- ortostatisk hypotension, svårbehandlad hypertoni
- fluktuerande kognition och vakenhet
- hallucinationer, vanföreställningar (särskilt vid demens)
- demensutveckling
- tillkomst av sväljningssvårigheter med nutritionsproblem
- ökad känslighet för läkemedelsbiverkningar, varför dosminskning kan vara nödvändig. Levodopa bör dock aldrig sättas ut helt.
Försäkringsmedicin och intyg
Sjukskrivning
- Under basala utredningen också utifrån andra samsjukligheter – via primärvården.
- Sjukskrivningsansvaret för patient som remitterats från primärvården övertas först efter att patienten har bedömts och är aktuell för fortsatt omhändertagande inom den neurologiska specialistsjukvården.
- För patienter vilka har regelbunden kontakt med den neurologiska specialistsjukvården ansvarar specialistsjukvården för långvariga sjukskrivningar relaterade till den neurologiska sjukdomen och läkarutlåtande om hälsotillstånd.
Intyg
- För patienter som har kontakt med både neurologisk specialistsjukvård och primärvården ansvarar PV för intyg avseende färdtjänst, p-tillstånd samt tandvård.
Patientmedverkan och kommunikation
Stöd och information för patient och närstående
