Essentiell tremor

Nationellt kliniskt kunskapsstöd med regionala tillägg.

Diagnoskoder saknas

För närvarande är diagnoskoderna inte tillgängliga.

Vårdnivå, samverkan och remissrutiner

Vårdnivå och samverkan

Primärvården hanterar

Primär bedömning, utredning och behandling

Specialistvården hanterar

Bedömning och utredning vid misstanke om annan neurologisk orsak till tremor
Vid kvarstående handikappande symtom efter behandling i primärvård
Remiss till DBS-enheten i Umeå kan skrivas från neurologmottagningen, efter bedömning och utredning där

Remissrutiner

Remissen ska innehålla:

Symtomdebut och utveckling
Dominerande tremor typ
Neurologiskt status
Ärftlighet
Övriga sjukdomar och aktuella läkemedel
Påverkan på ADL
Effekt av insatt behandling, ange vilka doser som använts
Information om utförd provtagning

Remisskoder

Neurologmottagning: lbrehabneu

Neurologkonsult nås kontorstid kl.08:00-16.00 på sökare 93655

Om hälsotillståndet

Definition

Tremor är en ofrivillig, rytmiskt skakande rörelse av minst en kroppsdel. Tremor kan utifrån när den uppkommer delas in i vilotremor eller aktionstremor.

Essentiell tremor innebär tremor i extremiteter eller huvud som framför allt sker vid rörelse.

Vilotremor

Kännetecken för vilotremor:

syns i vila
minskar vid rörelse och statisk belastning.

Aktionstremor

Aktionstremor kan delas in i:

kinetisk tremor – uppträder i rörelse:
- mot ett mål, intentionsremor
- vid en viss aktivitet, aktivitetsspecifik tremor
postural tremor – uppträder vid en viss och specifik hållning
isometrisk tremor – uppträder vid ökad muskelspänning (statisk).

Förekomst

Essentiell tremor har en prevalens på 0,5–1 % i den vuxna befolkningen. Prevalensen ökar vid stigande ålder och är 5 % hos personer över 60 år.

Orsaker

Orsaken till essentiell tremor är okänd.

Riskfaktorer

Riskfaktorer för essentiell tremor är:

ärftlighet
hög ålder.

Utredning

Symtom

Symtombilden vid essentiell tremor innefattar:

Högfrekvent tremor med låg amplitud som inte syns i vila utan aktiveras vid rörelse.
Tremor som är tydligast i händerna men även kan ses i huvud och ben, oftast symmetrisk.
Tremor som förvärras vid stress, kan tillfälligt lindras av alkoholintag.

Anamnes

Förlopp – gradvis debut, långsam progress, ofta flera års duration.
Ärftlighet – tremor, tyreoideasjukdom.
Aktuella sjukdomar och läkemedel.
Alkoholbruk.

Status

Undersök framför allt händer och neurologstatus.

Finvågig symmetrisk, isometrisk och kinetisk tremor ses oftast i händerna. Tremor kan provoceras fram genom att patienten får dricka ur ett glas, skriva eller rita spiral och parallella linjer.

Förekomst av andra neurologiska fynd (exempelvis balansproblem, kognitiv svikt, ataxi, dystoni och parkinsonism) talar för annan diagnos.

Handläggning vid utredning

Essentiell tremor är en klinisk diagnos.
Överväg differentialdiagnostiska orsaker och gör en översyn av patientens läkemedel.
Tremor i kombination med andra neurologiska symtom bör utredas.

Provtagningar

Överväg provtagning avseende tyreoideafunktion, diabetes och alkoholöverkonsumtion.

TSH
Glukos
B-Peth

Diagnoskriterier

Överväg provtagning avseende tyreoideafunktion, diabetes och alkoholöverkonsumtion.

Differentialdiagnoser

Parkinsons sjukdom – grovvågig vilotremor dominerar, ofta unilateral symtomdebut, hypo- eller bradykinesi samt rigiditet
läkemedelsbiverkan – beta-2-agonister, litium, valproat, neuroleptika, SSRI/SNRI, kolinesterashämmare, lamotrigin
riskbruk av alkohol – leverskada, cerebellär skada, neuropati
hypertyreos – avmagring, takykardi, exoftalmus
cerebellär skada – grovvågig kraftig målspecifik tremor, ataxi
hypoglykemi – blek och fuktig hud, irritabilitet, takykardi
psykogen tremor – försvinner när den inte är under observation.

Behandling

Handläggning vid behandling

Botande behandling saknas.
Begränsning av koffeinintaget kan vara effektivt liksom eventuell justering av läkemedel.
Läkemedel ger oftast begränsad symtomlindring.

Rekommenderade behandlingar

Läkemedel

Läkemedelsbehandling kan provas:

oselektiv betablockare i första hand

Selektiv beta-1-blockerare kan också användas. Antiepileptika (gabapentin) kan provas vid utebliven effekt. Vid svår sjukdom kan ytterligare medicinsk eller kirurgisk behandling erbjudas via specialiserad vård.

Kirurgisk behandling

Vid svår sjukdom med påverkan på ADL-funktioner kan neurokirurgisk åtgärd med deep brain stimulation (DBS) bli aktuellt.

Arbetsterapi

Vid påverkan på ADL-funktioner överväg kontakt med arbetsterapeut.

Om innehållet

Nationellt innehåll

Godkänt:: 2023-11-29
Godkänt av:: Nationellt programområde nervsystemets sjukdomar

Regionalt innehåll

Godkänt:: 2023-12-17
Godkänt av:: Region Norrbotten