Hitta på sidan
Analabscess
Nationellt kliniskt kunskapsstöd med regionala tillägg.
Diagnoskoder saknas
Diagnoskoder saknas
För närvarande är diagnoskoderna inte tillgängliga.
Om hälsotillståndet
Definition
Analabscess är en varbildning intill eller nära analkanalen. Indelning görs efter lokalisation:
- perianal – distal och ytlig, nära anus
- intersfinkterisk – mellan inre och yttre delen av analsfinktern
- ischiorektal – utanför analsfinktern, under levator ani
- pelvirektal – ovanför levator ani
- submukös – under tarmslemhinnan i analkanalen.
Förekomst
Analabscess är vanligast i åldern 20–50 år och förekommer dubbelt så ofta hos män som hos kvinnor.
Incidensen för antal personer som vårdas inneliggande för kirurgisk behandling av analabscess är 16–20/100 000 invånare och år.
Orsaker
Den vanligaste orsaken är infektion i en slemproducerande körtel i anslutning till analkanalen.
Abscessen uppkommer vanligen mellan inre och yttre sfinkter (intersfinkterisk abscess). Den kan sedan infiltrera andra vävnadsrum genom att sprida sig ytligt subkutant perianalt (perianal abscess) eller lateralt (ischiorektal abscess).
Ovanliga orsaker till analabscess är inflammatorisk tarmsjukdom (submukös abscess), genombrott av låg bukinfektion (pelvirektal abscess) samt skada av främmande kropp eller undersökningsinstrument.
Analcancer kan vara en bakomliggande orsak vid tätt återkommande och atypiska analabscesser.
Utredning
Symtom
- Smärta – dov ihållande smärta
- Ömhet vid beröring
- Feber
Patienten söker vanligen vård 1–2 dygn efter symtomdebut, vid djupare abscess oftast senare (upp till 5 dygn efter symtomdebut).
Anamnes
- Aktuella symtom
- Tidigare analabscess eller analfistel
- Tarmsjukdom
- Andra sjukdomar eller behandlingar, särskilt diabetes eller immunsuppression
Status
- Allmäntillstånd
- Inspektion runt anus
- Försiktig rektalpalpation
Typiska statusfynd är:
- feber – ofta måttlig
- perianal abscess – rodnad, svullnad, värmeökning samt palpationsömhet i huden vid anus
- intersfinkterisk eller submukös abscess – ömmande utfyllnad vid rektalpalpation
- pelvirektal abscess och ischiorektal abscess – diskreta fynd
- spontan perforation – läckage av sekret.
Handläggning vid utredning
Vid misstanke om analabscess bör patienten bedömas omgående inom specialiserad vård. Särskilt skyndsamt omhändertagande rekommenderas vid allmänpåverkan, cellulit, immunsuppression eller diabetes.
Vid atypisk eller tätt återkommande perianal abscess bör analcancer övervägas. Hantera misstanke enligt SVF för Analcancer.
Differentialdiagnoser
- Hidradenitis suppurativa
- Furunkulos
- Pilonidalcysta
- Bartolinit
- Låg bukinfektion
Behandling
Handläggning vid behandling
Behandlingen vid analabscess är kirurgisk. Det gäller även vid spontan perforation eftersom ofullständigt dränage ger högre komplikationsrisk. Ingreppet bör ske under narkos för att möjliggöra adekvat dränage.
Antibiotika är sällan indicerat men kan vara aktuell till exempel vid sepsisbild i väntan på kirurgisk åtgärd.
Behandlingsval
Kirurgisk behandling
Behandling görs genom incision med dränage. Läkning sker därefter från botten av abscessen, vilket tar ofta 3–4 veckor.
Komplikationer
- Recidiverande abscess
- Analfistel
Patientmedverkan och kommunikation
Stöd och information för patient och närstående
