Hitta på sidan
Obstruktiv sömnapné hos vuxna (OSA)
Nationellt kliniskt kunskapsstöd med regionala tillägg.
Diagnoskoder saknas
Diagnoskoder saknas
För närvarande är diagnoskoderna inte tillgängliga.
Vårdnivå, samverkan och remissrutiner
Vårdnivå och samverkan
Primärvård
- Initial utredning: labprover (metabola riskfaktorer, TSH), längd/vikt och BMI
- Anamnes: symtom dag/natt, ESS-skattning, läkemedel och riskyrke
- Remiss för vidare utredning beroende på kliniska fynd ( Lungkliniken alt ÖNH, tandläkare)
- Uppföljningar avseende metabola riskfaktorer och livsstilsinterventioner, inklusive sömnhygien
- Stöd för rökavvänjning
- Interprofessionell samverkan (läkare, sjuksköterska, fysioterapeut, dietist, kurator) efter behov
Specialistvård
- Lungkliniken i Sunderbyn - Nattliga andningsregistreringar (NAR) och därefter ställningstagande till lämplig behandlingsform exempelvis CPAP, anti-apné bettskena etc. Hjälp vid oklar diagnos
- Öron, näsa, halskliniken - bedömning och åtgärd av ÖNH-relaterade orsaker exempelvis tonsillhypertrofi, uttalad näspolypos
- Tandläkare - bedömning/åtgärd på grund av bettrelaterade orsaker. För anti-apné bettskena först efter NAR (vid behov skrivs remiss till Lungkliniken)
Remissrutiner
Remiss till specialistvård är aktuellt vid:
- Anamnestisk misstanke om OSA efter initial utredning och anamnes
- Välj rätt specialistklinik för vidare utredning beroende på bakomliggande orsak (Lungkliniken, ÖNH, tandläkare)
- Oklar diagnos eller differentialdiagnostiska problem - NAR utredning via Lungkliniken
- Uttalad dagtrötthet som ger konsekvenser i livet eller bidrar till Associerade sjukdomar
Remissinnehåll
Remiss från primärvård till specialistvård:
- Tydlig frågeställning till berörd klinik: exempelvis NAR-utredning, tonsillhypertrofi etc
- Somatisk status (hjärta, BT, lungor, mun/svalg/näsa)
- Sammanfattning av initial utredning och symtom
- Poängtera om följande förekommer. Säkerhetsklassat yrke exempelvis yrkeschaufför, trafikledare etc
- Sömnighetsrelaterade trafiktillbud
- Komorbiditet som förvärras av OSA exempelvis diabetes, hjärtsvikt, psykisk störning
- Skattning av dagtrötthet (Epworth sleepines scale)
Remiss från specialistvård till primärvård:
- Beskrivning av patientens tillstånd
- Sammanfattning av utredningsresultat
- Skäl till medicinjustering och aktuell medicinering
- Rekommenderad uppföljning eller råd om vidare utredning
- Planerad uppföljning
Remisskod
Region norrbotten - Lungsjukvård Sunderby sjukhus - Lungmottagningen Sunderby sjukhus
Omfattning av kunskapsstödet
Kunskapsstödet omfattar utredning, behandling och uppföljning av obstruktiv sömnapné hos vuxna.
Personcentrerat och sammanhållet vårdförlopp
Andra relaterade kunskapsstöd
Följande kunskapsstöd på 1177 för vårdpersonal kan vara relevanta:
Om hälsotillståndet
Definition
Obstruktiv sömnapné (OSA) karakteriseras av återkommande andningsstörningar under sömn, orsakade av partiell eller total obstruktion av den övre luftvägen (minst 5 gånger per sovtimme).
Tillståndet leder till sänkt syremättnad i blodet (desaturationer) samt korta uppvaknanden (arousals), vilket resulterar i en fragmenterad och störd nattsömn.
(1)
Förekomst
OSA blir vanligare med stigande ålder och är dubbelt så vanligt hos män, men ökar hos kvinnor efter menopaus. Måttlig OSA (15 andningsuppehåll eller mer per timme) förekommer hos cirka 17 % av medelålders män och 8 % av kvinnor.
Orsaker
Anatomiska bidragande orsaker till obstruktiv sömnapné inkluderar:
- övervikt (BMI över 25 kg/m²)
- tonsillhypertrofi
- flyende haka (retrognati)
- stor tunga (makroglossi, tungbashypertrofi)
- trång eller blockerad näsa.
Nytillkommen anatomisk obstruktion i svalget (till exempel tumörer) kan bidra till snabbare debut eller försämring av tillståndet. En tredjedel av patienterna har dock få eller inga tydliga anatomiska orsaker.
Även ärftliga faktorer kan spela en roll. Övervikt är vanligt vid OSA, men en tredjedel av patienterna är normalviktiga.
Risken för OSA ökar med åldern.
Riskfaktorer
Bland riskfaktorer kan nämnas:
- rökning
- alkoholkonsumtion
- sederande läkemedel.
Utlösande faktorer
Viktuppgång, tillfällig nästäppa, sömnbrist, alkohol och muskelrelaxerande läkemedel kan utlösa eller förstärka snarkning och OSA.
Samsjuklighet
Till observerad samsjuklighet hör:
- kardiovaskulär sjuklighet som hypertoni, hjärtsvikt, stroke, förmaksflimmer
- metabola sjukdomar som diabetes
- kroniskt obstruktiv lungsjukdom
- psykisk ohälsa, särskilt depression och ångest.
OSA utan behandling ökar risken för kardiovaskulära och metabola följdsjukdomar.
Utredning
Enligt Riktlinjer för utredning av misstänkt sömnapné hos vuxna. Nationell Kvalitetsregister SESAR/Registercentrum Väst. (3)
Symtom
OSA ger symtom både nattetid och dagtid.
Till symtom nattetid hör:
- högljudd snarkning, bevittnade andningsuppehåll
- nattlig dyspné
- sömnstörning
- insomningssvårigheter
- uppsplittrad eller orolig sömn
- minskad total sömntid
- nokturi
- nattsvettningar
- torr mun vid uppvaknande.
Till symtom dagtid hör:
- trötthet efter sömn
- morgonhuvudvärk
- dagtrötthet och insomningsbenägenhet
- kognitiv påverkan – koncentrations- och minnesproblem, irritabilitet
- minskad libido.
Anamnes
Utöver en genomgång av natt- och dagtidssymtom bör anamnesen omfatta:
- riskfaktorer och samsjuklighet
- levnadsvanor – sömnmönster, rökning, alkohol, droger, viktutveckling
- läkemedel – särskilt sedativa, smärtstillande och psykofarmaka
- yrkesaspekter, exempelvis säkerhetskrävande arbete eller bilkörning med risk för insomnande vid monotona arbetsmoment.
Epworths sömnighetsskala (ESS) kan vara ett stöd i anamnes och uppföljning av dagtrötthet.
Status
Vid klinisk undersökning bör följande noteras:
- längd, vikt, BMI och midjemått
- blodtryck
- främre rinoskopi vid nässymtom
- mun och svalg
- tonsillstorlek
- retrognati (flyende haka)
- tandstatus
- eventuell protes.
Handläggning vid utredning
Ställ diagnos genom en sammanvägd bedömning av symtom, samsjuklighet och resultat av nattlig andningsregistrering (NAR).
Vid svårbehandlad hypertoni, överväg att utreda högt nattligt blodtryck (24-timmars blodtrycksmätning).
Hos äldre personer utan OSA-symtom kan utredning vara mindre meningsfull, då behandlingens kardiopreventiva effekter avtar med åldern.
Överväg ytterligare utredning vid ej bekräftad sömnapné trots kvarvarande klinisk misstanke.
Överväg samtidig lungsjukdom vid uttalad nattlig hypoxi.
Provtagningar
Det finns inga blodprover som stärker misstanken om sömnapné.
Ta prover för att utreda misstänkt samsjuklighet.
Undersökningar
Nattlig andningsregistrering (NAR) mäter luftflöde, andningsrörelser, pulsoximetri och kroppsläge. Utifrån detta beräknas apné-hypopnéindex (AHI), som anger antalet andningsuppehåll (apnéer) och hypopnéer (flödesbegränsningar) per timme.
NAR bedömer även graden av nattlig syrebrist (desaturation).
Diagnoskriterier
Diagnosen OSA baseras på anamnes, status och nattlig andningsregistrering (NAR).
Ett apné-hypopnéindex (AHI) ≥ 5 per timme krävs för diagnos. Klinisk relevans föreligger ofta först vid AHI ≥ 15.
Bedöm klinisk relevans utifrån AHI, symtomens förekomst och intensitet samt graden av samsjuklighet.
Differentialdiagnoser
Förekommande differentialdiagnoser till OSA:
- habituell snarkning nattetid men utan sömnapné (vanligt)
- andra former av sömnrelaterade andningsuppehåll (mer sällsynta och knutna till samsjuklighet, specialistbedömning):
- obesitashypoventilationssyndrom (hög grad av nattlig syrebrist), kräver arteriell blodgas under dagtid för diagnos
- Cheyne-Stokes-andning – med så kallade tysta apnéer, ses vid svår hjärtsvikt eller cerebrovaskulär sjukdom (behöver sällan behandlas)
- centrala apnéer vid morfinbehandlad smärtproblematik eller neurologisk sjukdom
- andra orsaker till dagtrötthet eller översömnighet:
- sömnbrist, skiftarbete, alkohol- och läkemedelsutlöst dagtrötthet
- internmedicinska sjukdomar som diabetes och hypotyreos
- sömnighetsgivande sjukdomar som fetma, restless legs-syndrom, PLM (periodic limb movement), atypisk depression, narkolepsi.
Diagnosbesked
Diagnosbesked förmedlas vanligtvis inom den utredande specialistvården, som även bedömer indikation och val av behandling.
Informera patienten om OSA-svårighetsgrad samt möjliga samband med symtom och risk för kardiometabol sjukdom. Diskutera och kartlägg konsekvenser av obehandlad OSA tillsammans med patientens behov av behandling och behandlingsmål.
Patienten bör också få information om att läkemedel, alkohol och droger kan förvärra nattliga andningsstörningar och påverka dagfunktionen negativt.
Därefter följer rekommendation av behandlingsform utifrån patientens behov och önskemål (patientmedverkan nödvändig):
- viktreduktion
- PAP (positive airway pressure)
- apnébettskena
- luftvägskirurgi
- positionsbehandling.
Behandling
Handläggning vid behandling
Tidig diagnostik, snabb behandlingsstart och strukturerad uppföljning är avgörande för att minska risken för kardiovaskulära och metabola följdsjukdomar samt olycksfall vid OSA.
Inled basbehandlingen med egenvårdsåtgärder. Patienter med svårare tillstånd omhändertas inom specialiserad vård för PAP, apnébettskena eller kirurgisk bedömning. Patientmedverkan är central, och uppföljning sker med fokus på symtom, behandlingsföljsamhet och kontroll av samsjuklighet.
Förebyggande åtgärder och levnadsvanor
Genomför primär- och sekundärpreventiva åtgärder som egenvård med följande exempel:
- god sömnhygien med undvikande av sömnbrist
- sunda levnadsvanor gällande mat, fysisk aktivitet (evidensbaserade råd finns på Fyss.se), alkohol- och tobaksanvändning
- undvikande av ryggläge under sömn
- viktreduktion vid övervikt.
Behandlingsval
PAP-behandling
PAP-behandling (positive airway pressure) innebär övertrycksandning via mask och används för att hålla de övre luftvägarna öppna under sömn. Detta kan vara CPAP, APAP eller Bilevel-PAP. En PAP-maskin tillför rumsluft genom en mask som täcker antingen enbart näsan eller både näsa och mun.
Behandlingen ges via specialiserade mottagningar som ansvarar för patientutbildning, utprovning av mask samt uppföljning och justering av behandlingen.
Vanliga biverkningar är oftast lindriga och hanterbara på PAP mottagningar, men kan påverka följsamheten. Dessa inkluderar:
- maskläckage
- muntorrhet
- nästäppa
- tryck- eller skavsår i ansiktet
- aerofagi (luftsväljning)
- psykiskt obehag.
Apnébettskena i samarbete med tandvården
Apnébettskenor är individuellt anpassade orala hjälpmedel som skjuter fram underkäken och därmed tungbasen, vilket stabiliserar vävnaden i svalget och halverar den genomsnittliga sömnapnéfrekvensen.
Behandlingen är långvarig och utförs och följs upp av tandläkare med särskild kompetens. Vanliga biverkningar är oftast lindriga och övergående, exempelvis:
- muntorrhet eller ökad salivproduktion
- ömhet i tänder, käkleder eller käkmuskler
- tillfällig påverkan på tuggfunktionen.
Vid långvarigt bruk kan kliniskt relevanta tandförflyttningar och förändringar i bettet förekomma.
Kirurgisk behandling
Överväg kirurgiska ingrepp i övre luftvägarna vid behandlingskrävande OSA, särskilt om patienten inte tolererar PAP eller apnébettskena. Tonsillektomi, uvulopalatopharyngoplastik (UPPP) eller näskirurgi kan vara aktuellt beroende på anatomiska förutsättningar och ska vara individanpassad efter fenotyp och anatomi.
Överviktsbehandling
Viktreduktion kan förbättra sömnapné över hela AHI-spektrumet, medan viktökning under pågående behandling riskerar att försämra symtom, följsamhet och behandlingsresultat. Följ gällande rekommendationer för överviktsbehandling.
Uppföljning
Behandlingsuppföljning PAP-behandling, apnébettskena, kirurgi samt positionsträning sker inom specialiserad vård eller hos tandläkare beroende på val av behandling.
Försäkringsmedicin och intyg
Sjukskrivning
Vid olika kliniska situationer uppstår frågan huruvida funktionsinskränkningar i samband med diagnosen sömnapné ska föranleda sjukskrivning. Läs om försäkringsmedicinskt beslutstöd på Socialstyrelsens webbplats.
Intyg
Patienter med OSA kan behöva intyg gällande körkort eller andra behörigheter, vanligen från behandlingsansvarig läkare med specialistkompetens.
Patientmedverkan och kommunikation
Stöd och information för patient och närstående
Relaterad information
Svenska sömnapnéregistret, SESAR
Behandlingsstart för obstruktiv sömnapné inom 90 dagar, Vården i siffror
Region Norrbottens lokala tillägg har tagits fram i samarbete med allmänläkarkonsult (ALK) för lungsjukdomar, ALK för öron- näs samt lungkliniken.
Kompletterande underlag
Konsekvensbeskrivning personcentrerat och sammanhållet vårdförlopp OSA vuxna (pdf)