Hitta på sidan
Arbetsrelaterad astma, KOL och rinit
Nationellt kliniskt kunskapsstöd med regionala tillägg.
Diagnoskoder saknas
Diagnoskoder saknas
För närvarande är diagnoskoderna inte tillgängliga.
Omfattning av kunskapsstödet
Denna rekommendation omfattar arbetsrelaterade luftvägsbesvär som astma, kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) och rinit. Utöver dessa tillstånd finns även flera andra arbetsrelaterade tillstånd i övre och nedre luftvägarna men dessa ligger utanför det som tas upp i detta kunskapsstöd.
Andra relaterade kunskapsstöd
Om hälsotillståndet
Definition
Astma och KOL är allvarliga sjukdomar i luftvägarna som kan utlösas eller förvärras av arbetsmiljöfaktorer. Arbetsrelaterad astma innebär inflammation i de nedre luftvägarna, medan arbetsrelaterad rinit innebär inflammation i näsans slemhinnor. Båda tillstånden kan orsakas av immunologiska mekanismer, såsom IgE-medierad allergi, eller av andra icke-allergiska mekanismer.
Arbetsrelaterad astma beräknas stå för cirka 15–20 % av all nydebuterad astma hos vuxna. Uppskattningsvis 15 % av all KOL beror på yrkesmässig exponering för gas, damm och rök.
Orsaker
Arbetsrelaterad astma och rinit
Exempel på yrken med ökad risk för arbetsrelaterad astma och rinit är:
- bagare, kvarnarbetare
- billackerare
- serviceyrken som frisör, nagelskulptör, städare
- djurskötare, lantbrukare
- slöjdlärare
- svetsare.
Astma och rinit kan uppkomma både via en allergisk och en icke-allergisk reaktion.
En icke-allergisk reaktion är ofta utlöst av luftvägsirritanter. Dessa kan förekomma som gas, rök, ånga, aerosol eller damm. Det kan även handla om kemikalier, trädamm och svetsrök.
Även hög engångsexponering för ämnen som irriterar luftvägarna, till exempel vid ett olycksfall, kan orsaka astma.
Allergisk reaktion och icke-allergisk reaktion kan orsakas av bland annat exponering för:
- mjöl- eller spannmålsdamm (IgE-medierad)
- djurallergen
- diisocyanater (vid till exempel billackering)
- akrylater (i till exempel vissa lim)
- persulfater (i till exempel blekmedel hos frisörer).
Arbetsrelaterad KOL
Den främsta orsaken till KOL är långvarig rökning. Även långvarig exponering för stendamm, organiskt damm, svetsrök, gaser och ångor ökar risken för KOL och exacerbationer.
Exempel på yrken med ökad risk för arbetsrelaterad KOL är:
- gruvarbetare
- stenarbetare
- bergarbetare
- svetsare
- gjutare
- brandman.
Riskfaktorer
Rökning och atopi kan ge ökad känslighet för miljöfaktorer. Atopi ökar även risken för IgE-medierad allergi och astma.
Utlösande faktorer
Faktorer som kan utlösa astmasymtom eller exacerbation är:
- luftvägsinfektion
- kraftig ansträngning
- rå och kall luft
- allergener
- rök eller starka dofter.
Utredning
Anamnes
Fråga efter:
- arbete och besvär kopplat till arbetet
- tidssamband mellan exponering och besvär
- försämring över arbetsperioder, förbättring vid längre ledighet
- exponering under fritiden.
- snabba reaktioner (lättare att identifiera samband)
- sena reaktioner (till exempel astmabesvär till natten)
Status
Bedöm utifrån anamnesen:
- allmäntillstånd – vilo- och ansträngningsdyspné, avmagring
- hjärta
- lungor
- blodtryck
- vikt, längd och BMI – observans på viktnedgång
- saturation.
Handläggning vid utredning
Tidigare odiagnostiserad obstruktivitet eller rinit bör utredas samtidigt med den arbetsmedicinska utredningen.
Utredning vid misstanke om KOL eller astma
Utred enligt följande:
- Vid misstanke om KOL – utför en FEV1/FEV6-screening (minispirometer/COPD6-mätning).
- Vid stark misstanke om KOL – utför dynamisk spirometri med bronkdilatation.
- Vid misstanke om astma – utför dynamisk spirometri med bronkdilatation. Överväg PEF-kurva över tid eller provbehandling om spirometrin är normal men misstanke kvarstår.
- Uteslut differentialdiagnoser, inklusive misstänkt lungcancer, särskilt vid nytillkomna luftvägssymtom som varar längre än sex veckor hos rökare eller före detta rökare över 40 år.
Arbetsmedicinsk kartläggning
Patienten kan vanligen beskriva besvärens relation till arbetet. Om kopplingen till arbetet behöver kartläggas närmare rekommenderas PEF-mätningar under 2–4 veckor. Patienten bör notera arbetsdagar, arbetstider och eventuell försämring. För att kunna fastställa orsakssamband bör det normalt finnas ett tidssamband mellan patientens besvär och vistelse på arbetsplatsen.
Involvera arbetsgivaren vid misstanke om arbetsrelaterade luftvägsbesvär. Arbetsgivaren är alltid skyldig att se till att arbetet kan utföras med så låg risk för ohälsa eller olycksfall som möjligt. Om arbetsgivaren inte har kompetens för att genomföra en tillförlitlig undersökning och riskbedömning eller vidta nödvändiga åtgärder vid rehabilitering måste företagshälsovård anlitas.
Företagshälsovården kan hjälpa till med att kartlägga exponeringssituationen på arbetsplatsen och ge rekommendation om åtgärd. Initiera kontakt med företagshälsovård via kontaktremiss till arbetsgivaren.
Vissa exponeringar i arbetslivet innebär lagstadgade krav på att arbetsgivaren anordnar medicinska kontroller för de anställda via företagshälsovården. Det gäller till exempel vid exponering för kvartsdamm, asbest, isocyanater och cyanoakrylater.
En luftvägssjukdom, till exempel astma, är ett formellt hinder för arbete med vissa exponeringar. I sådana fall är det extra viktigt att diagnosen är korrekt och att man klarlagt förekomst av skadlig exponering. Läs mer om medicinska kontroller i arbetslivet i arbetsmiljöverkets föreskrifter (se relaterad information).
Remittera till arbets- och miljömedicin i svårbedömda fall eller för hjälp med sambandsbedömning och rekommendationer till arbetsplatsen. Sambandsbedömningen kan användas om patienten vill ansöka om ersättning för arbetssjukdom.
Patienten bör vara väl medicinskt utredd inför remiss till arbets- och miljömedicin.
Behandling
Vid misstänkt eller konstaterad arbetsrelaterad ohälsa är det viktigt att arbetsgivaren involveras och flera åtgärder kan vara aktuella.
Den viktigaste åtgärden är att undvika exponering för utlösande faktorer.
Övriga åtgärder att överväga är:
- skyddsutrustning, omplacering eller byte av arbete
- ta hänsyn till andra miljöfaktorer
- behandling utifrån specifik diagnos (astma, KOL eller rinit).
Uppföljning
Gör en medicinsk uppföljning utifrån diagnos och behandling. Fråga patienten om förändringar skett i arbetsmiljön och hur den aktuella exponeringen för hälsofarliga ämnen ser ut.
Komplikationer
I många fall finns risk för att besvären successivt försämras eller blir kroniska om inte exponeringen minskar påtagligt eller upphör helt. Detta kan leda till en icke reversibel lungfunktionsnedsättning.
Försäkringsmedicin och intyg
Sjukskrivning
Tänk på följande vid bedömning av arbetsförmåga:
- i vilken utsträckning symtomen hindrar arbetet
- om det finns risk för försämring vid fortsatt exponering
- vilka åtgärder arbetsgivaren kan vidta för att förbättra arbetsförmågan och minimera sjukskrivningen.
Koppla in företagshälsovård tidigt och överväg arbetsplatsinriktade åtgärder vid behov av sjukskrivning.
Arbetsskadeanmälan
Vid misstänkt eller konstaterad arbetssjukdom kan patienten ansöka om ersättning hos Afa försäkring och Försäkringskassan.
Patientmedverkan och kommunikation
Stöd och information för patient och närstående
Personer som ska välja jobb eller utbildning kan hitta information om yrken och hälsorisker på Jobbafrisk.se.
Arbetsskadeanmälan kan göras via:
Relaterad information
Medicinska kontroller och hälsoundersökningar i arbetslivet, Arbetsmiljöverket
Kontaktremiss till företagshälsovård genom chef eller arbetsgivare, Viss.nu (pdf)
