Hitta på sidan
Tobaksbruk
Nationellt kliniskt kunskapsstöd med regionala tillägg.
Diagnoskoder saknas
Diagnoskoder saknas
För närvarande är diagnoskoderna inte tillgängliga.
Vårdnivå, samverkan och remissrutiner
Remissrutiner
Alla rökare ska erbjudas kvalificerat rådgivande samtal hos diplomerad tobaksavvänjare.
En viktig del i det tobaksförebyggande arbetet är att stötta patienter i att sluta med tobak. Region Norrbotten har diplomerade tobaksavvänjare på nästan alla hälsocentraler i länet.
Det behövs ingen remiss utan du som vårdgivare kan hänvisa patienten att själv ta kontakt med sin hälsocentral.
Du hittar listan över diplomerade tobaksavvänjare genom att klicka på länken och gå till: Rökning och tobak/Tobaksavvänjning/Diplomerade tobaksavvänjare
Om hälsotillståndet
Tobak framställs ur tobaksplantan och innehåller nikotin och en mängd cancerogena ämnen. Tobak är på individnivå det enskilt största hotet mot hälsan.
Vuxna dagligrökare har en kraftigt förhöjd risk för sjukdom, sänkt livskvalitet och förtida död. Rökare lever cirka 10 år kortare än den som aldrig rökt och förlorar dessutom 7–8 år av full hälsa. Rökning bidrar också starkt till ohälsa via miljötobaksrök.
Snus kan öka risken för vissa cancerformer och ökar risken för typ 2-diabetes samt dödlig hjärtinfarkt och stroke. Kunskapen om risker med e-cigaretter är för närvarande ofullständig.
Definition
Tobak kan inhaleras med cigaretter, cigarr, pipa eller vattenpipa samt tuggas eller snusas. Närbesläktade produkter, som inte är tobak, men som kan innehålla nikotin, är e-cigaretter och vissa örtprodukter. De allra flesta som röker eller snusar är beroende av nikotin. Tobaksberoendet är ett mångfasetterat beroendesyndrom som består av:
- fysiskt beroende (nikotinbrist orsakar sug och abstinensbesvär)
- psykologiskt beroende (känsla av att sakna något, bli lättirriterad)
- socialt beroende (rökpauser tas helst tillsammans med andra rökare, feströkning)
- vaneberoende (behov av att röka i vissa sammanhang som till exempel efter maten eller vid fika).
Förekomst
Andelen svenskar, som röker dagligen har stadigt minskat, även bland ungdomar. År 2018 uppgav 7 % av män och kvinnor i åldern 16–84 år att de rökte varje dag. Samma år uppgav 18 % av männen och 4 % av kvinnorna att de snusar dagligen.
Det finns stora ojämlikheter kring tobaksbruk. Rökning är betydligt vanligare i socioekonomiskt sårbara grupper. År 2018 var det dubbelt så vanligt bland dem med kort utbildning jämfört med dem med lång utbildning.
Utredning
Anamnes
- Prata om patientens tobaksbruk kopplat till det patienten söker för.
- Identifiera patientens tobaksvanor muntligt eller med ifyllt formulär Samtalsunderlag om levnadsvanor som utgångspunkt.
- Bedöm hur starkt patientens tobaksberoende är.
Samtalsunderlag om levnadsvanor bygger på indikatorfrågor i Socialstyrelsens nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor. Det kan med fördel skickas hem till patienten före besöket. Patienten är då bättre förberedd.
Både som samtalsunderlag och som stöd för registrering av levnadsvanor i journalsystemet kan du använda Region Norrbottens eget frågeformulär som baserar sig på Socialstyrelsens indikatorfrågor.
Bedömning av tobaksberoende
Beroendet vid rökning kan testas med två enkla frågor.
Handläggning vid utredning
- Att erbjuda patienten ett riktat hälsosamtal med fokus på alla levnadsvanor kan underlätta för att få en mer heltäckande bild, då tobaksvanorna bedöms i ett större sammanhang.
Behandling
Handläggning vid behandling
- Enkla råd ges alltid och kvalificerat rådgivande samtal bör alltid erbjudas (hos diplomerad tobaksavvänjare).
- Nikotinläkemedel kan hjälpa för att minska abstinens och fördubblar chansen att bli rökfri, men bör inte ges vid graviditet.
- Läkemedelsbehandling kan vara aktuellt i vissa fall.
- Rökstopp rekommenderas inför operation.
Tobaksstopp är speciellt angeläget vid prevention och behandling av astma, KOL, hjärt-kärlsjukdom, diabetes, cancer och graviditet. Passiv rökning bör beaktas vid graviditet och i miljöer där barn och ungdomar finns.
Rökstopp inför operation
Rökning fördubblar risken för komplikationer i samband med operation i form av försämrad sårläkning samt lung- och hjärtkomplikationer. Rökstopp med stöd av kvalificerat rådgivande samtal och eventuellt tillägg av läkemedel rekommenderas därför minst 4 och helst 8 veckor före och efter operation.
Enkla råd
- utgör en självklar fortsättning av anamnesen i samband med att patientens tobaksbruk kartläggs och uppmärksammas
- tar normalt mindre än 5 minuter och innefattar allmän information och korta standardiserade råd om betydelsen av rökning och snusning
- bör ses som en grund för fortsatt behandling med mer omfattande åtgärder och alla med tobaksbruk bör enligt Socialstyrelsen erbjudas kvalificerat rådgivande samtal
- kan kompletteras med skriftlig eller digital information om vinster med att bli tobaksfri.
Rådgivande samtal
- är tidsmässigt mer omfattande än enkla råd och tar vanligen 5–15 minuter
- ska kunna utföras av all vårdpersonal med självständig vårdkontakt och rekommenderas till gravida eller ammande kvinnor som snusar
- kan inkludera motiverande strategier (MI) och kompletteras i lämpliga fall med läkemedel, andra hjälpmedel och uppföljning.
Om motivationen är stark kan det gå bra att sluta utan hjälp, men en del personer behöver stöd.
Kvalificerat rådgivande samtal
- är en mer intensiv åtgärd, som kan fyrdubbla chansen att bli rökfri
- är den åtgärd som är högst prioriterad av Socialstyrelsen
- är ofta tidsmässigt mer omfattande med upprepade kontakter
- innebär att personalen har en personcentrerad dialog
- är teoribaserat och strukturerat
- kan inkludera motiverande strategier
- förutsätter att personalen har fördjupad ämneskunskap och är utbildad i den metod som används
- bör erbjudas alla dagligrökare individuellt eller i grupp, alternativt telefonrådgivning.
Förebyggande åtgärder
Uppmuntra personer som aldrig använt tobak eller som har slutat att fortsätta att vara tobaksfria.
Behandlingsval
Om första försöket inte lyckas – prova att byta beredningsform eller kombinera olika beredningsformer.
Tänkt på att cigarettrök kan påverka (öka) läkemedelsmetabolismen av vissa läkemedel. Vid rökstopp minskar enzymaktiviteten tillbaka till det normala under cirka en vecka, varvid plasmakoncentrationen av läkemedlet kommer att öka.
Bupropion - Vanlig behandlingsduration är 9–12 veckor, och patienten rekommenderas att inleda rökstoppet under den andra behandlingsveckan. Vanliga biverkningar är sömnsvårigheter och oro. Dessa uppkommer i regel tidigt i behandlingen och minskar efter några veckor. Bupropion bör undvikas för patienter med tidigare anamnes på epileptiska kramper, eftersom kramprisken kan öka vid behandling. Kan med fördel kombineras med nikotinläkemedel.
Vareniklin (Champix) – begränsad subvention. Subventioneras endast då läkemedelsbehandling ges i kombination med motiverande stöd.
Läkemedelsbehandling
Läkemedel som hjälp för att sluta röka kan fördubbla chanserna att lyckas och kan användas som komplement till rådgivande samtal eller kvalificerat rådgivande samtal.
- Förstahandsval – nikotinläkemedel.
- Andrahandsval – bupropion eller vareniklin.
Socialstyrelsen ger inga rekommendationer om snus eller e-cigaretter som rökavvänjning.
Nikotinläkemedel
Ju större nikotinberoende en person har desto större nytta brukar nikotinläkemedel göra.
Nikotinläkemedel finns i flera olika beredningsformer:
- tuggummi
- sugtabletter
- resoribletter
- plåster
- inhalation
- munspray
- munhålepulver.
Övriga läkemedel
- Bupropion
- Vareniklin
Dokumentation
Följande KVÅ-koder kan tillämpas vid dokumentation:
DV111 Enkla råd om tobaksbruk
DV112 Rådgivande samtal om tobaksbruk
DV113 Kvalificerat rådgivande samtal om tobaksbruk
Levnadsvanor
Som ett komplement till Rådgivande samtal i levnadsvanearbetet finns programmet FRAMÅT för hälsa och livskvalitet i Norrbotten i Stöd och behandlingsplattformen.
FRAMÅT för hälsa och livskvalitet i Norrbotten
Uppföljning
För både rådgivande och kvalificerat rådgivande samtal är uppföljning av stor betydelse och bör alltid göras. Risken för återfall i tobaksbruk är stor och uppföljning bör ske i upp till ett år, via besök, brev, telefon eller digitalt.
Komplikationer
Livslång rökning förkortar livet med i genomsnitt 10 år och ökar risken för bland annat:
- hjärt- kärlsjukdom
- diabetes typ 2
- cancer
- KOL.
Snusning ökar risken för:
- högt blodtryck
- diabetes typ 2
- dödlig hjärtinfarkt och stroke
- komplikationer i samband med graviditet
- tandköttsskador.
Kvalitetsuppföljning
Indikatorer för uppföljning
Socialstyrelsen samlar årligen in uppföljningsindikatorer avseende regionernas arbete med levnadsvanor.
Kvalitetsindikatorer för tobaksbruk i Primärvårdskvalitet.
Patientmedverkan och kommunikation
Stöd och information för patient och närstående
Relaterad information
