Hitta på sidan
Dysmenorré
Nationellt kliniskt kunskapsstöd med regionala tillägg.
Diagnoskoder saknas
Diagnoskoder saknas
För närvarande är diagnoskoderna inte tillgängliga.
Vårdnivå, samverkan och remissrutiner
Remissrutiner
Remissindikation
- Kvarvarande besvärande menstruationssmärta trots enkel hormonell behandling med till exempel p-piller.
- Biverkningar av hormonella preventivmedel som (även efter preparatbyte) försvårar adekvat behandling.
Remiss skickas till
- Region Norrbotten - Obstetrisk och gynekologisk vård länsklinik - Gynekologmottagningen Sunderby sjukhus
Om hälsotillståndet
Dysmenorré är ett vanligt tillstånd. En fjärdedel av unga kvinnor använder regelbundet analgetika i anslutning till menstruation.
Definition
Dysmenorré definieras som kraftig smärta i samband med menstruation och delas in i primär respektive sekundär.
Primär dysmenorré
Primär dysmenorré definieras som smärtsamma menstruationer som debuterar strax efter menarche.
Sekundär dysmenorré
Sekundär dysmenorré definieras som smärtsamma menstruationer hos en kvinna som tidigare haft smärtfria menstruationer.
Förekomst
Primär dysmenorré förekommer hos drygt hälften av alla flickor i tonåren och debuterar inom de första åren efter menarche. Hos 5–10 % är besvären så uttalade att de ibland behöver stanna hemma från skolan eller arbetet under menstruationens första dag eller dagar.
Sekundär dysmenorré förekommer i högre utsträckning hos äldre kvinnor i fertil ålder då det oftast orsakas av ett bakomliggande tillstånd.
Orsaker
Vid primär dysmenorré ses en ökad basaltonus i uterus orsakad av förhöjd nivå av bland annat prostaglandiner. Vid kontraktioner i myometriet försämras cirkulationen och ischemisk smärta uppstår. Symtomen blir ofta lindrigare efter graviditet och barnafödande samt vid hormonell behandling.
Sekundär dysmenorré kan orsakas av exempelvis:
- endometrios
- myom
- adheranser eller synekier efter tidigare genomgången gynekologisk infektion eller operation.
Riskfaktorer
Primär dysmenorré
- Ung ålder
- Lågt BMI
- Att inte ha fött barn
- Rikliga menstruationsblödningar
- Rökning
- Depression och ångest
- Hereditet
Sekundär dysmenorré
- Kopparspiral
- Tidigare genital infektion
- Komplicerad bukoperation
Samsjuklighet
Depression- eller ångestsjukdom är samsjuklighet som kan förekomma.
Utredning
Symtom
Vanliga symtom är:
- molvärk och krampsmärta i nedre delen av buken
- smärtutstrålning till rygg och/eller lår
- huvudvärk, illamående/kräkningar eller diarré.
Vid primär dysmenorré börjar smärtorna timmarna innan eller samtidigt som blödningen startar och varar oftast bara under de första menstruationsdagarna.
Vid sekundär dysmenorré börjar smärtorna vanligen flera timmar eller dagar före blödningen och minskar ofta när blödningen kommer igång.
Anamnes
- Symtom i relation till menscykel, påverkan på det dagliga livet
- Riskfaktorer
- Menscykelns mönster, inklusive längd och datum för sista mens
- Gynekologisk anamnes – andra eller tidigare besvär, graviditeter, förlossningar
Status
Vid behov genomför:
- allmänsomatiskt status
- gynekologisk undersökning.
Handläggning vid utredning
Identifiera dysmenorré
Vanlig ålder då första menstruation inträffar
Är 11-15 år, men en del kommer i menarke redan något år tidigare. Frågor om menstruation bör alltid ingå när unga flickor söker sjukvård till exempel ”Har du fått mens?"
När menarke är passerat - bör man fråga om menstruationen ger besvär.
Sätt att fråga om detta:
- Kan du leva/vara som vanligt under mens?
- Behöver du vara hemma från skolan när du har mens?
- Avstår du från aktiviteter pga mens?
- Har du ont vid mens?
- Brukar du ta smärtstillande? Vad, hur mycket?
- Får du mens regelbundet? Hur ofta? När hade du mens senast?
- Hur många dagar blöder du?
- Hur ofta måste du byta skydd? Byter du/ blöder du genom på natten?
Informera
- Menstruation ska inte påverka livet negativt.
- Informera om optimal smärtbehandling med receptfria läkemedel.
Skriftlig patientinformation: Egenbehandling av mensvärk - Vart man vänder sig om man trots egenvård har störande mensvärk till exempel läkare på ungdomsmottagning/hälsocentral. Barnmorska kan skriva ut preventivmedel enbart vid behov av skydd mot graviditet.
Primär dysmenorré
Primär dysmenorré hos unga flickor kräver sällan vidare utredning. Vid typisk sjukdomshistoria behöver bakomliggande orsak sällan misstänkas.
Bedömning inom specialiserad vård rekommenderas vid:
- utebliven effekt av smärtlindrande läkemedel och hormonell behandling – för att utesluta endometrios
- primär dysmenorré med sparsam blödning hos unga flickor – för att utesluta missbildning i inre genitalia och/eller avflödeshinder
- amenorré med cykliska buksmärtor – för att utesluta missbildning i inre genitalia eller avflödeshinder.
Sekundär dysmenorré
Sekundär dysmenorré kan uppträda när som helst under fertil ålder.
Sekundär dysmenorré bör utredas. Allmänsomatiskt status samt gynekologisk undersökning ingår i utredningen liksom graviditetstest för att utesluta graviditet, missfall och extrauterin graviditet.
Därefter behöver kvinnan oftast remitteras till gynekolog för vidare undersökning och utredning.
Differentialdiagnoser
Primär dysmenorré
- Hymen imperforata
- Missbildningar i uterus, cervix eller vagina
- Endometrios
Sekundär dysmenorré
- Endometrios
- Myom
- Kopparspiral (ofta menorragi, ibland ökad dysmenorré samt smärta och blödning vid komplikation som lägesändring eller uterusperforation)
- Gynekologisk infektion
- Funktionella ovarialcystor
- Benigna och maligna ovarialtumörer
Behandling
Handläggning vid behandling
Behandlingen vid dysmenorré utgörs främst av receptfria smärtstillande läkemedel. Vid otillräcklig effekt rekommenderas hormonell behandling.
Fysisk aktivitet rekommenderas.
Egenvård
Receptfria läkemedel, framförallt NSAID kan vara effektiva vid menstruationssmärta, men behöver inte ha testats innan ställningstagande till p-piller.
Behandlingsval
Fysioterapi
Akupunktur, TENS eller värme kan ha en symtomlindrande effekt.
Läkemedelsbehandling
NAPROXEN generiska alternativ, receptfritt på apotek
PARACETAMOL generiska alternativ, receptfritt på apotek.
Ges som tillägg till NSAID.
Alla läkare bör kunna initiera behandling med p-piller vid behov Vårdgivarrelaterad fördröjning av behandling måste minimeras.
- Det finns ingen nedre åldersgräns för p-medel vid indikation dysmenorré.
- Teoretiskt sett kan i ung ålder insatt behandling med östrogen det vill säga kombinerade p-piller påverka tillväxten och förkorta slutlängden med någon cm. Om detta är ett problem, kan gestagenpreparat till exempel mellanpiller med desogestrel provas i första hand.
- Om inga kontraindikationer finns för kombinerade metoder, är det ofta lämpligast att börja med kombinerade p-piller. Dessa ska tas i långcykel det vill säga utan planerade tablettuppehåll/sockerpiller för att minska antalet menstruationer.
- Val av preparat är mindre avgörande, dosering blir enklast med Prionelle, då det finns förpackning utan sockerpiller.
- Om behandling med kombinationspreparat inte är lämpligt, rekommenderas gestagena mellanpiller innehållande desogestrel i första hand.
- Plan för uppföljning inom 2-3 månader ska upprättas (kan hänvisas till UMO/HC/BMM).
- NSAID är väldokumenterade och effektiva som förstahandsval.
- Paracetamol (kan provas som andrahandsval).
- Kombination av paracetamol och NSAID kan övervägas.
Hormonella metoder
Preparatexempel: Dizminelle
P-piller, p-plåster, hormonspiral eller p-ring rekommenderas vid önskemål om antikonceptiv behandling. Välj gärna behandling utan hormonfria intervall, exempelvis ett monofasiskt, gestagenprofilerat p-piller.
Patientmedverkan och kommunikation
Stöd och information för patient och närstående
Patientinformation
Relaterad information
Region Norrbottens lokala tillägg har tagits fram i samarbete med Läkemedelskommittén, allmänläkarkonsult (ALK) för kvinnosjukdomar och förlossning och Obstetrisk och gynekologisk vård länsklinik.
