Urinvägsinfektion hos äldre

Nationellt kliniskt kunskapsstöd med regionala tillägg.

Föreslagna koder

KSH97-P

N12-P
Tubulo-interstitiell nefrit
N30-P
Cystit

ICD-10-SE

N10.9
Akut tubulo-interstitiell nefrit
N30.0
Akut cystit (urinvägsinfektion lokaliserad till urinblåsan)

Vårdnivå, samverkan och remissrutiner

Vårdnivå och samverkan

Norrbotten

Vårdnivå

Primärvården hanterar

  • Primär bedömning, utredning och behandling

Specialistvården hanterar

  • Oklara fall med behov av vidare utredning 
  • Fall med uttalad symtombild, komplikationer eller spridd infektion

Remissrutiner

Norrbotten

Remissindikation till urolog

Norrbotten
  • Behov av vidare utredning, exempelvis recidiverande infektioner eller komplikationer
Norrbotten

Remisser skrivs i första hand till närmaste belägna mottagning

Norrbotten

Remisskoder

  • Urologmottagningen Sunderbyn: lburomb 
  • Urologmottagningen Piteå: peurom 
  • Urologmottagningen Gällivare: geurom
  •  Urologbakjour konsulteras gärna för diskussion innan remiss vid oklarheter

Om hälsotillståndet

Definition

  • Urinvägsinfektion (UVI) omfattar alla infektioner i urinvägarna (njurar, urinledare, urinblåsa, urinrör) med samtidig närvaro av bakterier i urinen.
  • Afebril UVI (cystit) ger lokala symtom från urinvägar (urinblåsa, urinrör) men inte feber eller allmänpåverkan.
  • Febril UVI (pyelonefrit, prostatit) ger allmänpåverkan och feber.
  • Asymtomatisk bakteriuri (ABU), mätt i kolonibildande enheter, innebär förekomst av ≥ 10⁵ (CFU)/ml (≥10⁸ CFU/l) i urin av samma bakteriestam i två oberoende mittstråleprov för kvinnor och i ett prov för män, i frånvaro av urinvägssymtom.
  • All kateterassocierad UVI definieras som vårdrelaterad infektion.

Förekomst

På särskilt boende förekommer asymtomatisk bakteriuri (ABU) hos upp till 50 % av kvinnor och 30 % av män.

Orsaker

  • Escherichia coli är vanligaste agens vid urinvägsinfektion (UVI) även hos äldre kvinnor och män.
  • Hos äldre män ökar betydelsen av sekundärpatogener såsom Proteus och Klebsiella, koagulasnegativa stafylokocker (KNS) och enterokocker, särskilt vid vårdrelaterad infektion. Även risken för antibiotikaresistens ökar i dessa fall.

Riskfaktorer

Underliggande kroniska sjukdomar eller läkemedel som medför försämrad blåstömning och residualurin ökar benägenheten för bakteriuri. Exempel på sådana, vanligt förekommande, tillstånd hos äldre är

  • neurogen blåsrubbning sekundär till demenssjukdom och cerebrovaskulära lesioner
  • urin och fecesinkontinens
  • obstruktion av urinflödet.

Kvarkateter (KAD) medför alltid bakteriuri.

Riskfaktorer hos kvinnor

Riskfaktorer för ABU och UVI hos kvinnor är till stor del överensstämmande:

  • tidigare UVI, vilket ökar risken 4–7 gånger
  • långvarig och insulinbehandlad diabetes
  • urininkontinens
  • postmenopausalt minskad östrogenhalt som bidrar till vaginal kolonisation med uropatogener från tarmfloran
  • postcoital UVI.  

Riskfaktorer hos män

  • Vid residualurin över 180 ml ökar risken för bakteruri.
  • Kronisk bakteriell prostatit är vanligt som orsak till recidiverande UVI.

Utredning

Symtom

Symtom vid afebril UVI

Nytillkomna besvär av minst två av följande symtom hos feberfri individ

  • Sveda vid vattenkastning
  • Täta träningar
  • Frekventa blåstömningar
  • Makroskopisk hematuri

Symtom vid febril UVI

  • Flanksmärta
  • Temp över 38°
  • Frossa
  • Illamående och kräkningar

Atypisk sjukdomsbild utan flanksmärta och med lägre feber är vanligt hos äldre.

Handläggning vid utredning

Hög förekomst av ABU hos äldre riskerar att ge upphov till differentialdiagnostiska svårigheter där överanvändning av antibiotika kan följa.

  • Febril UVI är ett allvarligt och svårbedömt tillstånd hos äldre, överväg akut bedömning inom specialiserad vård.
  • Afebril UVI ger akuta urinvägssymtom utan feber eller CRP-stegring.
  • Starkt illaluktande urin är ofta symtom på intorkning och ingen indikation för urinsticka.
  • Kroniska urinvägsbesvär orsakas inte av bakterier i urinen.
  • Uttalad demenssjukdom försvårar bedömningen av urinvägssymtom. Värdera frekvens av toalettbesök och om kroppsspråket antyder smärta vid vattenkastning.
  • Vid makroskopisk hematuri – överväg utredning enligt standardiserat vårdförlopp.

Trötthet, oro och förvirring, utan samtidiga symtom från urinvägarna, beror oftast inte på afebril UVI. Sök troligare orsaker som polyfarmaci och andra läkemedelseffekter, dehydrering, förstoppning, andra sjukdomar eller förändringar i patientens omgivning.

Provtagningar

Laboratorieprover

  • Ta urinsticka och urinodling endast vid urinvägssymtom och först efter läkarordination. 
  • Ta alltid urinsticka och urinodling vid misstanke om febril UVI.
  • UVI är osannolik vid negativ urinsticka.
  • Negativ urinodling trots positiv urinsticka är inte ovanligt hos äldre.

Differentialdiagnoser

Kroniska besvär från urinvägarna kan orsakas av

  • östrogenbrist vid sköra slemhinnor
  • prostataförstoring
  • tumör i urinvägar, vulva/penis eller lilla bäckenet
  • urinvägsstenar
  • prolaps
  • överaktiv blåsa
  • urinretention
  • STI.

Behandling

Handläggning vid behandling

  • Asymtomatisk bakteriuri ska inte behandlas.
  • Okomplicerad UVI är ofarligt och läker ofta spontant.
  • Obehandlad afebril UVI leder mycket sällan till febril UVI.
  • Avvakta om möjligt odlingssvar innan antibiotika sätts in på grund av ökad förekomst av antibiotikaresistens hos äldre.

Rekommenderade behandlingar

Läkemedelsbehandling

Beakta följande vid beslut om antibiotikabehandling:

  • Vid besvärligt resistensmönster, rådgör med infektionsklinik.
  • Beakta njurfunktion, biverkningar (särskilt hos äldre) och interaktioner.
  • Ciprofloxacin kan orsaka CNS-biverkningar som akut konfusion, kramper och hallucinationer.
Afebril UVI

Vid lindriga besvär – rekommendera smärtstillande, ökat vätskeintag, avvakta. 

Vid svåra besvär eller utebliven förbättring – rekommendera smärtstillande, ökat vätskeintag, ge antibiotika.

Förstahandsval är

  • nitrofurantoin – tablett 50 mg, 1 × 3 i 5 dagar för kvinnor och 7 dagar för män (osäker effekt och ökad biverkningsrisk vid GFR < 40ml/min).
  • pivmecillinam – tablett 200 mg, 1 × 3 i 5 dagar för kvinnor och 7 dagar för män.

Vid resistens eller allergiproblematik och efter odlingssvar kan andrahandspreparat bli aktuella:

  • cefadroxil – tablett 500 mg, 1 × 2 i 5 dagar för kvinnor och 7 dagar för män.
  • trimetoprim – tablett 160 mg 1 x 2 i 3 dagar för kvinnor och 7 dagar för män.
Norrbotten

Läkemedelsbehandling

Norrbotten

Beakta lokalt ökad förekomst av ärftliga sjukdomar som påverkar läkemedelsval. Vid akut intermittent porfyri ökar Pivmecillinam, Nitrofurantoin och Trimetoprim risken för attacker. I första hand föreslås Cefadroxil eller Ciprofloxacin. För värdering av enskilda preparats risker vid porfyri, se

Febril UVI

Överväg i samråd med specialiserad vård:

  • ciprofloxacin 500 mg, 1 x 2 i 7 dagar för kvinnor och 14 dagar för män
  • trimetoprim-sulfametoxazol 160/800 mg 1 x 2 i 10 dagar för kvinnor och 14 dagar för män (efter resistensbestämning).
Profylaktisk läkemedelsbehandling

Lokalt östrogen kan med fördel provas vid recidiverande UVI hos äldre kvinnor.

Uppföljning

Normalt krävs ingen uppföljning efter en sporadisk afebril UVI.

Komplikationer

Komplikationer

Sepsis kan utvecklas från febril UVI och bör misstänkas vid påverkade vitalparametrar.

Patientmedverkan och kommunikation

Om innehållet

Nationellt innehåll

Godkänt:
2022-10-19
Godkänt av:
Nationella programområden infektionssjukdomar

Regionalt innehåll

Godkänt:
2022-04-21
Godkänt av:
Region Norrbotten

Hitta på sidan