Hitta på sidan
Sepsis
Nationellt kliniskt kunskapsstöd med regionala tillägg.
Diagnoskoder saknas
Diagnoskoder saknas
För närvarande är diagnoskoderna inte tillgängliga.
Omfattning av kunskapsstödet
Personcentrerat och sammanhållet vårdförlopp
Om hälsotillståndet
Sepsis är ett allvarligt tillstånd med hög dödlighet där behandling måste påbörjas snabbt. Patientens möjligheter att tillfriskna ökar vid tidig behandling med bland annat vätska och antibiotika.
Vid sepsis reagerar kroppen med ett alltför kraftigt eller stört immunsvar på en infektion. Detta immunsvar kan snabbt leda till sviktande organfunktion, något som kan vara livshotande.
Sepsis är en klinisk diagnos där laboratorieprov kan stärka misstanken, men aldrig bekräfta eller utesluta sepsis. Att tidigt upptäcka sepsis hos patienter med infektioner är viktigt.
Förekomst
I Sverige är rapporterad incidens cirka 500–800 fall per 100 000 personer och år, vilket innebär att minst 50 000 personer insjuknar i sepsis i Sverige varje år. Sepsis har en mortalitet på 10–20 % i olika populationer. En liten andel av patienterna med sepsis utvecklar septisk chock, som har en mortalitet på omkring 40 %.
Vid sepsis kan den ursprungliga infektionen till exempel vara lunginflammation, urinvägsinfektion, hjärnhinneinflammation, halsfluss, sårinfektion eller en infektion som uppkommit på platsen för genomgången operation. Ibland går det inte att hitta den ursprungliga infektionen.
De vanligaste orsakande bakterierna är
- E. coli
- Stafylococcus aureus
- Streptococcus pneumoniae.
Riskfaktorer
Riskfaktorer är
- hög ålder (över 75 år) eller skörhet
- kronisk hjärt-lung-njur-leversvikt och diabetes mellitus
- trauma, kirurgi eller annan invasiv procedur de senaste sex veckorna
- multisjuklighet
- malignitet
- hematologiska sjukdomar, immunsupprimerade, splenektomerade
- graviditet eller förlossning de senaste sex veckorna
- intravenöst drogbruk
- uttalad obesitas
- kateterbärare
- skadad hudbarriär, sår, brännskador, blåsor eller hudinfektioner.
Utredning
Symtom
Sepsis kan vara svårt att känna igen. Hög feber och frossa är vanligt, men vissa patienter med sepsis har istället låg kroppstemperatur. Ibland ses snabbt påkomna diffusa symtom som de enda varningstecknen på uppseglande sepsis, utan att det förekommer lokala infektionssymtom.
Fokala symtom och tecken vid allvarlig infektion
- Samhällsförvärvad pneumoni: Hosta, feber, frossa, rassel, dämpning, takypné.
- Febril urinvägsinfektion: Flanksmärta, ländryggssmärta, KAD, urinvägsanamnes, dunkömhet över njurloger.
- Hud- och mjukdelsinfektioner: Nekrotiserande fasciit är en infektion som inkluderar hud, subkutant fett och muskel innanför fascian. Ofta förekommer svår smärta från det infekterade området. Huden visar tecken som vid cellulit med erytem och svullnad, ibland krepitationer vid palpation och senare i förloppet en blågrå missfärgning av huden. Ibland är hudförändringarna relativt diskreta, vilket gör att smärtan uppfattas som oproportionerligt kraftig. Observera eventuell ingångsport (CVK, CDK, intravenöst missbruk).
- Infektioner i buken: Lokal eller generell buksmärta och palpationsömhet, lokal eller generell peritonit, förhöjd kroppstemperatur.
- CNS-infektioner: Feber, huvudvärk, ljusskygghet, påverkad kognition inklusive konfusion och somnolens, nackstelhet, snabbt progredierande petekialt utslag.
Handläggning vid utredning
Använd Strama-verktyget för att värdera hur hög risk det är att patienten har sepsis. En uppfylld parameter räcker för riskvärdering till gult respektive rött ljus.
Grönt ljus – låg risk för sepsis
Vid grönt ljus gäller följande:
- Akut bedömning på sjukhus behöver inte ske.
- Behandla patienten enligt separata rekommendationer utifrån misstänkt infektionssjukdom.
- Informera patienten att höra av sig vid försämring eller oro.
Gult ljus – medelhög risk för sepsis
Vid gult ljus gäller följande:
- Akut bedömning på sjukhus kan vara aktuellt. Faktorer som talar för det är om patienten har riskfaktorer för sepsis, saknar skyddsnät eller uppfyller flera tidiga eller medelsvåra varningsflaggor.
- Kontakta frikostigt ansvarig eller mottagande sjukhusläkare för att diskutera behov av akut bedömning på sjukhus.
- Om patienten inte ska bedömas akut på sjukhus bör hen få information om varningssymtom på försämring, information om vart hen kan vända sig vid försämring, planerad uppföljning (besök eller telefontid) eller annan form av säkerhetsnät.
- Om patienten ska bedömas akut på sjukhus, följ Stegvis handläggning vid misstänkt sepsis (se nedan).
Rött ljus – hög risk för sepsis
Vid rött ljus gäller följande:
- Akut bedömning på sjukhus bör alltid ske.
- Följ Stegvis handläggning vid misstänkt sepsis.
Provtagningar
Lägg upp två elektroniska remisser för en blododling; en remiss per flaskpar.
Varje remiss genererar två unika etiketter, en för aerob respektive anaerob
flaska. Lägg upp VAS-koderna aeBodl + anBodl i varje remiss.
Vid misstanke om svampsepsis skall Mycosis-flaskan användas, VAS-provkod: mycos
Vid blododling på små barn (eller svårstuckna patienter) med en PED-flaska
används VAS-provkod: ped
Viktig remissinformation
• Provlokalisation (perifer ven eller typ av kärlkateter), behövs speciellt
för diagnos av kateterrelaterad sepsis.
• Om det är par 1, par 2 eller par 3 (endokarditmisstanke)
• Tidpunkt för provtagning
• Kliniska symtom, misstänkt fokus och antibiotikabehandling
• Ev. svampfrågeställning om Mycosis-flaska ej tagits
• Ev. misstanke om endokardit, tularemi eller brucella
Läs mer på vårdgivarwebben Norrbotten
Behandling
Handläggning vid behandling
Målet för primärvården är att
- identifiera patienter med misstänkt sepsis som är i behov av akut bedömning på sjukhus
- utföra livräddande åtgärder i väntan på att ambulanstransport anländer.
Stegvis handläggning vid misstänkt sepsis
Följ följande steg vid misstänkt sepsis:
- Larma ambulanssjukvården om patient med misstänkt sepsis, transport ska alltid ske med ambulans.
- Ge syrgas (≤ 5 liter på grimma, > 5 liter på mask). För lungfrisk patient börja ge 2–5 liter och öka vid behov, målet är syresättning > 92–95 %. För patienter med känd KOL börja ge 1–2 liter och öka vid behov, målet är syresättning 88–92 % max 92 %. Beakta risken för koldioxidretention.
- Sätt perifer venkateter (PVK) av storlek 1,2–1,3 mm (grön) eller större, gärna i båda armarna.
- Ge Ringeracetat. Vid systoliskt blodtryck > 90 mmHg, ge 1000 ml på 1–2 timmar. Vid systoliskt blodtryck < 90 mmHg, ge 1000 ml på 30 minuter och upprepa till systoliskt blodtryck > 90 mmHg.
- Gör upprepade täta kontroller av blodtryck, puls, syresättning, andningsfrekvens och vakenhet tills ambulanstransport anländer.
- Om beräknad transporttid till sjukhus överstiger 60 minuter, ta odling från blod och överväg en engångsdos med intravenöst antibiotikum i samråd med mottagande sjukhusläkare.
- Ge paracetamol 1 g om patienten är kliniskt påverkad av febern.
Uppföljning
Sepsispatienter följs upp av inneliggande sjukhusklinik. Remiss kan skickas för kännedom och eventuell uppföljning till vårdcentral samt vid behov primärvårdsrehabiliterande enhet.
Komplikationer
Det är vanligt med medicinska, kognitiva, psykiatriska långtidskomplikationer efter sjukhusvård av sepsis.
Exempel på komplikationer som kan uppstå är
- nedsatt organfunktion
- muskelsvaghet och nedsatt motorik och balans
- hjärntrötthet
- PTSD, framför allt efter intensivvård i respirator
- amputation av extremitet.
Försäkringsmedicin och intyg
Sjukskrivning
Gör individuell bedömning av sjukskrivningslängd för återhämtning. En längre tids trötthet och kognitiv påverkan kan uppstå i efterförloppet.
Patientmedverkan och kommunikation
Sepsis – blodförgiftning, 1177
Relaterad information
Kompletterande underlag
