Hitta på sidan

Influensa

Nationellt kliniskt kunskapsstöd med regionala tillägg.

Diagnoskoder saknas

Diagnoskoder saknas

För närvarande är diagnoskoderna inte tillgängliga.

Om hälsotillståndet

Förekomst

Incidensen av influensa i Sverige varierar årligen och är vanligen runt 5–10 %. Epidemier sker under vinterhalvåret. Influensa är en av de vanligaste direkta och indirekta dödsorsakerna i Sverige. Dödligheten är svår att beräkna men ökar med åldern och majoriteten av de som dör är över 65 år.

Orsaker

Det finns två virus som orsakar typiska influensasymtom: influensa A och B. Dessa bär varierande ytantigen vilka immunförsvaret reagerar på och influensavaccinet riktas mot. Influensa A har många olika subtyper av ytantigenerna (H och N), exempelvis A(H1N1) och A(H3N2). Influensa B har endast två linjetyper benämnda B/Victoria och B/Yamagata.

Viruset finns främst i svalg och övre luftvägar och sprids som aerosol, dropp- eller kontaktsmitta. Torr och kall luft underlättar spridningen. Smittsamheten är störst från dagen före symtomdebut och under feberperioden. Inkubationstiden är kort, 1–3 dygn.

Riskfaktorer

Vuxna och barn över 6 månader med något av följande tillstånd tillhör en riskgrupp och har en ökad risk att drabbas av allvarlig sjukdom vid influensa:

  • ålder över 65 år
  • graviditet, framför allt i andra och tredje trimestern
  • nyförlösta kvinnor upp till två veckor postpartum
  • kronisk hjärt- och kärlsjukdom inklusive stroke
  • kronisk lungsjukdom som KOL och svår eller instabil astma
  • tillstånd med försämrad hostkraft och sekretstagnation, såsom neuromuskulära sjukdomar och flerfunktionshinder
  • diabetes mellitus typ 1 och 2
  • kronisk lever- eller njursvikt
  • extrem fetma (BMI > 40)
  • kraftigt nedsatt immunförsvar på grund av sjukdom eller behandling, inklusive Downs syndrom.

Utredning

Symtom

Till symtomen hör plötslig debut av:

  • hög feber och frossa
  • värk i muskler och huvud
  • kraftig sjukdomskänsla
  • torrhosta
  • smärta bakom bröstbenet
  • halsont och heshet
  • kräkningar och diarré, vanligare hos barn.

Anamnes

Notera särskilt följande:

  • kroniska sjukdomar
  • graviditet
  • immunsuppressiv behandling.

Status

Notera särskilt följande:

  • allmäntillstånd – temperatur, vakenhet, konfusion
  • hjärta – puls, blodtryck
  • lungor – andningsfrekvens, saturation, auskultationsfynd.

Provtagningar

Influensa i primärvård är framför allt en klinisk diagnos där aktuell epidemiologi starkt bidrar. Diagnostik med PCR från luftvägarna, oftast nasofarynx, rekommenderas när resultatet har betydelse för den kliniska handläggningen. Dessutom vid misstanke om smittspridning i slutenvård eller indexfall på särskilda boenden och vid sjukhusinläggning av patienter med influensaliknande symtom.

Differentialdiagnoser

Några möjliga differentialdiagnoser är

  • covid-19
  • sepsis
  • bakteriell lunginflammation
  • andra övre luftvägsinfektioner.

Behandling

Förebyggande åtgärder

Lämpliga förebyggande åtgärder är

  • noggrann handhygien
  • att hosta och nysa i armvecket eller i papper som sedan kastas
  • att vara hemma vid sjukdom
  • årlig vaccination till individer i riskgrupp – vaccinet anpassas inför varje influensasäsong och skyddseffekten varierar men är i genomsnitt cirka 60 % och avtar efter några månader
  • antivirala läkemedel som profylax till individer i riskgrupp efter exponering, till exempel vid smitta i samma hushåll eller på ett särskilt boende (se nedan under rubriken Läkemedelsbehandling).

Egenvård

Ge råd om

  • vila
  • rikligt med dryck
  • febernedsättande läkemedel.

Rekommenderade behandlingar

Läkemedelsbehandling

Patienter med svår influensa eller risk att utveckla svår influensa bör erbjudas antiviral behandling eller profylax oberoende av vaccinationsstatus. Ju tidigare behandlingen ges desto bättre effekt. Om ett barn bedöms vara aktuellt för antiviral behandling eller profylax, konsultera barnläkare.

Tre substanser är godkända i Sverige för behandling och profylax av influensa: oseltamivir, zanamivir och baloxavir. Regionala rekommendationer bör följas.

Oseltamivir tablett kan ges till vuxna och barn från 13 år i doseringen 75 mg x 2 i 5 dagar. Doseringen av oseltamivir bör anpassas vid nedsatt njurfunktion.

Zanamivir inhalation kan ges till vuxna och barn från 5 år i doseringen 10 mg x 2 i 5 dagar.

Baloxavir tablett kan ges till vuxna och barn från 12 år som engångsdos, 40 mg x 1 till personer under 80 kg och 80 mg x 1 till personer som väger 80 kg eller mer.

Komplikationer

Snabbt progredierande diffus viruspneumonit är ovanligt men har dålig prognos och debuterar tidigt i förloppet hos vem som helst med influensa.

Pålagring av bakteriell pneumoni är vanligt. Det debuterar ofta efter flera dagars sjukdom och kan vid influensa orsakas även av mer ovanliga luftvägsbakterier som Staphylococcus aureus och gramnegativa bakterier. Därför rekommenderas sputumodling och antibiotika med bredare spektrum.

Försvårad hjärtsvikt och akut koronart syndrom är vanliga komplikationer, främst hos patienter med hjärt-kärlsjukdom.

Hos barn förekommer sekundärt akut mediaotit och viruskrupp.

Försäkringsmedicin och intyg

Sjukskrivning

Arbetsförmågan bedöms individuellt. Vid arbete inom vård och omsorg bör smittrisken beaktas och individen bör avstå från arbete minst fem dagar från symtomdebut eller tills feberfrihet.

Patientmedverkan och kommunikation

Stöd och information för patient och närstående

1177 logo
De kliniska kunskapsstöden och vårdförloppen på denna sida hämtas från 1177 för vårdpersonal och innehåller regionala tillägg för Region Norrbotten.