Hitta på sidan

Hepatit A

Nationellt kliniskt kunskapsstöd med regionala tillägg.

Diagnoskoder saknas

Diagnoskoder saknas

För närvarande är diagnoskoderna inte tillgängliga.

Om hälsotillståndet

Förekomst

Hepatit A är vanligt i världen men ovanligt i Sverige där incidensen de senaste 10 åren varit ungefär 1 fall per 100 000 invånare och år.

Orsaker

Hepatit A orsakas av ett RNA-virus som smittar fekal-oralt, främst via avloppsvatten och livsmedel. Vid nära kontakt kan smitta överföras direkt från person till person, inom hushåll och på förskola, men även sexuellt och genom delade sprutor. Viruset dör vid kokning men överlever frysning.

Inkubationstiden är två till sex veckor och smittsamhet föreligger upp till två veckor före och någon vecka efter debut av gulsotssymtom.

Riskfaktorer

Riskfaktorer för att smittas med hepatit A i Sverige är:

  • dålig hygien
  • intravenöst missbruk
  • män som har sex med män (MSM)
  • hepatit B och C.

Riskfaktorer för ett allvarligare sjukdomsförlopp är:

  • hepatit B och C
  • kronisk leversjukdom och alkoholcirros
  • immunsuppression
  • graviditet och hög ålder.

Utredning

Symtom

Sjukdomen har två faser med varierande duration. Symtomens förekomst och svårighetsgrad varierar mellan individer. Förskolebarn är oftast asymtomatiska men smittar ändå.

Prodromalfasen domineras av influensaliknande symtom som:

  • muskel- och ledvärk
  • feber
  • illamående och aptitlöshet
  • diarre eller förstoppning.

Ikterisk fas inträder därefter hos cirka 75% av patienterna men sällan hos små barn:

  • ikterus – gultonad hud och ögonvitor
  • kittfärgad avföring
  • mörk urin
  • kraftig klåda
  • trötthet, ibland långvarig.

Anamnes

  • Riskfaktorer
  • Utlandsresa
  • Vaccin mot hepatit A, doser och tidpunkt
  • Sjuka i omgivningen
  • Arbete i skola eller förskola, för patient eller närstående
  • Arbete med livsmedel

Om misstänkt inhemsk smitta efterfråga även:

  • restaurangbesök
  • intag av potentiellt smittade livsmedel som bär, grönsaker, skaldjur
  • intag av orent vatten.

Status

  • Allmäntillstånd 
  • Temperatur
  • Bukstatus inklusive dunkömhet över arcus
  • Hudinspektion 
  • Ögoninspektion

Handläggning vid utredning

  • Vid typiskt klinisk bild och epidemiologiskt samband bör hepatit A misstänkas och prover tas.
  • Diagnos kan fastställas genom att påvisa anti-HAV IgM i serum eller HAV-virus (PCR) i faeces eller serum.

Provtagningar

Laboratorieprover

  • Kontrollera leverfunktion. 
  • Ta hepatit A antikroppar (anti-HAV) i serum, både IgG och IgM.
  • Skriv misstanke om akut hepatit på remissen.
Tolkning av provsvar

IgM stiger först, kan vara positivt redan efter 5-10 dagar och kvarstår positivt i cirka 6-12 månader. IgG stiger långsamt och kvarstår ofta positivt livet ut. Leverenzymer kan kvarstå förhöjda lång tid.

Differentialdiagnoser

  • Influensa
  • Gastroenterit
  • Akut EBV eller CMV-infektion
  • Hepatit B, C, D och E
  • Annan akut hepatit som alkoholhepatit, autoimmun eller läkemedelsutlöst hepatit.

Behandling

Handläggning vid behandling

  • Hepatit A blir aldrig kronisk och infektion ger livslång immunitet.
  • Specifik behandling saknas.
  • Fulminant hepatit är ovanligt (<1%).
  • Ge råd om att undvika alkohol och vara försiktig med läkemedel under aktiv hepatitsjukdom. 

Smittskydd

Hepatit A är anmälningspliktig enligt smittskyddslagen. Den som ordinerat provet är behandlande läkare fram till att ansvaret tydligt övertagits av annan läkare.

Detta innebär ansvar för att:

  • Ge information till patienten om sjukdomen och ge förhållningsregler om noggrann handhygien samt måltidshygien.
  • Säkerställa att smittspårning påbörjas. Identifiera och undersöka misstänkta exponerade individer för eventuell provtagning och profylax.
  • Provta misstänkt smittkälla, begär akutsvar.
  • Kontakta omgående smittskyddsläkaren per telefon för råd.
  • Gör smittskyddsanmälan i SmiNet senast nästa dag.

Förebyggande åtgärder

Vaccination mot hepatit A ger livslångt skydd efter 2 doser med minst 6 månaders mellanrum.

Postexpositionsprofylax

  • Erbjud profylax med hepatit A-vaccin till icke-immun person som utsatts för smitta, inom 2 veckor efter exposition.
  • Till barn < 1 år rekommenderas hepatit A gammaglobulin.
  • Profylax är alltid kostnadsfri.
  • Profylax är främst aktuellt för hushållskontakter och förskolekontakter samt individer som kan ha smittats vid exempelvis mathantering. 

Uppföljning

Hepatit A blir aldrig kronisk och majoriteten har tillfrisknat efter fyra till åtta veckor. Det är inte nödvändigt att kontrollera utläkning eller normalisering av leverprover.

Komplikationer

Hos enstaka individer kan ett andra skov av hepatit inträda efter 1-4 månader. Då ses förnyade symtom, förhöjda leverenzymer, virusutsöndring i avföringen och förnyad smittsamhet varefter individen tillfrisknar helt.

Försäkringsmedicin och intyg

Sjukskrivning

Arbetsförmåga bedöms individuellt. Vid arbete inom livsmedelshantering eller vård och omsorg bör smittrisken beaktas.

Patientmedverkan och kommunikation

Relaterad information

Smittskyddsblad hepatit A, Smittskyddsläkarföreningen

1177 logo
De kliniska kunskapsstöden och vårdförloppen på denna sida hämtas från 1177 för vårdpersonal och innehåller regionala tillägg för Region Norrbotten.