Hitta på sidan
Bettskador
Nationellt kliniskt kunskapsstöd med regionala tillägg.
Diagnoskoder saknas
Diagnoskoder saknas
För närvarande är diagnoskoderna inte tillgängliga.
Vårdnivå, samverkan och remissrutiner
Remissrutiner
Telefonkonsultation med infektionskliniken vid svårare fall.
Remisskoder
Infektionsmottagning Sunderby sjukhus: lbinfm
Om hälsotillståndet
Bettskador innebär, förutom själva sårskadan, en infektionsrisk som bör beaktas. Infektionen orsakas av bakterier från munhålefloran hos den som tillfogat bettet eller från bakterier på huden hos den som blivit biten.
Förekomst
Hundbett utgör majoriteten av akutbesök för bettskador. Kattbett är däremot den vanligaste orsaken till infektion efter bett.
Orsaker
Munfloran hos den som bitit påverkar vilken infektion ett bett ger upphov till. Infektionerna är ofta polymikrobiella. Utöver purulenta infektioner kan blodsmitta, stelkramp och rabies behöva uppmärksammas.
Kattbett
Vid kattbett förekommer följande bakterier:
- Pasteurella multocida, som är den mest virulenta bakterien och den vanligaste orsaken till infektion
- Capnocytophaga canimorsus
- Bartonella henselae, som kan orsaka Cat Scratch Disease, särskilt vid immunsuppression
- Stafylococcus aureus, men den bakterien är mycket ovanlig vid kattbett.
Hundbett
Vid hundbett förekommer följande bakterier:
- Pasteurella-arter, som är vanligast vid allvarlig infektion
- andra agens som förekommer är olika sorters streptokocker, stafylokocker, Neisseria, Eikenella samt Capnocytophaga canimorsus.
Människobett
Vid människobett förekommer följande bakterier:
- Streptokocker eller bakterier i HACEK-gruppen som till exempel Haemophilus, Aggregatibacter, Cardiobacterium hominis, Eikenella corrodens och Kingella kingae
- Stafylokocker
- även blodsmitta kan överföras.
Riskfaktorer
Infektionsrisken efter bett är högst vid:
- djupt penetrerande punktionssår
- bett med omfattande vävnadsskador
- lokalisation på händer, fötter och genitalia
- lednära eller protesnära bett.
Utredning
Symtom
Infektionstecken ses redan inom fyra timmar vid pasteurellainfektioner efter katt- och hundbett. Vid infektioner med andra bakterier blir tecken synliga tidigast efter åtta timmar.
Symtom vid infektion efter bett är:
- rodnad
- svullnad
- smärta
- värmeökning
- purulent sekretion
- feber.
Vid Cat Scratch Disease ses en papel vid bettet eller rivsåret samt feber och regional lymfkörtelsvullnad. Infektionen är oftast självläkande.
Anamnes
Följande ska tas i beaktning vid anamnes:
- vilket djur tillfogade bettet
- tidpunkt och geografisk plats för skadan
- relevanta sjukdomar, allergier, vaccinationer och läkemedel.
Status
Kom ihåg detta i status:
- Bedöm allmäntillstånd.
- Bedöm bettets djup och närhet till leder.
- Kontrollera distalstatus vid extremitetsskada.
Handläggning vid utredning
Patient med ledskada, omfattande skada, allmänpåverkan eller tecken på komplikation bör bedömas akut inom specialiserad vård.
Provtagningar
Följande provtagning rekommenderas:
- Aerob och anaerob sårodling rekommenderas vid infektionstecken. Ange att det är ett bett, vilken djurart bettet kommer ifrån och bettets lokalisation på odlingsremissen.
- Vid människobett, överväg provtagning för blodsmitta.
Sårodling
Viktig remissinformation:
Provlokalisation. Typ av sår; ytligt, djupt, böld/abscess, djur- eller människobett, brännskada, nekrotiserande fasciit, hudtransplantation (tagställe eller transplantat), kroniskt sår, diabetessår, operationssår, fistel. Ange om misstanke om MRSA.
Infektionstecken? Finns främmande material i såret (osteosyntes, drän, kvarliggande kateter et cetera)? Misstänks biofilmsassocierad infektion? Misstanke om aktinomykos? Önskas svampodling? Immunsuppression? Vistelse utomlands.
Aktuell/planerad antibiotikabehandling.
Vid misstanke om tularemi (harpest) ska provet skickas direkt till säkerhetslab P3, se anvisning i labhandboken
Läs mer om sårodling på vårdgivarwebben Norrbotten
Behandling
Handläggning vid behandling
Handlägg enligt följande:
- Rengör och lägg om såret.
- Överväg att konsultera specialiserad vård vid skada som kräver slutning.
- Överväg antibiotika som profylax eller behandling.
- Överväg vaccin mot stelkramp vid sår kontaminerat med jord, se kunskapsstödet om stelkramp.
- Bedöm om det finns behov av postexpositionsprofylax mot rabies.
Rengöring av sår
- Spola såret noggrant och rikligt med en spruta fylld med koksalt.
- Dränera eventuell abscess.
- Revidera genom att skära bort all död vävnad.
- Tejpa eller suturera endast reviderade sår och aldrig punktionssår.
Behandlingsval
Läkemedelsbehandling
Antibiotikaprofylax
Förebyggande antibiotikabehandling rekommenderas vid:
- katt- och hundbett i ansikte
- bett nära leder
- människobett
- immunsuppression.
Profylax rekommenderas inom 24 timmar med samma preparatval som vid manifest infektion och ges i tre dygn.
Antibiotikabehandling vid manifest infektion
| Typ av bett | Antibiotikum | Dos vuxna | Dos barn | Behandlingstid (dygn) |
|---|---|---|---|---|
| Katt | PcV* | 1 g x 3 | 25 mg/kg x 3 | 10 |
| Hund** | amoxicillin-klavulansyra | 500 mg + 125 mg x 3 | 20 mg + 5 mg/kg x 3 | 10 |
| Människa | amoxicillin-klavulansyra | 500 mg + 125 mg x 3 | 20 mg + 5 mg/kg x 3 | 10 |
| Alla bett vid pc-allergi typ 1 | trimetoprim-sulfametoxazol | 800 mg + 160 mg x 2 | 15 mg + 3 mg/kg x 2 | 10 |
| Alt. doxycyklin | 200 mg dag 1, sedan 100 mg x 1 | 9 |
Komplikationer
Komplikationer som förekommer, särskilt efter kattbett, är:
- tenosynovit
- artrit
- osteit
- abscessutveckling
- endokardit (sällsynt).
Patientmedverkan och kommunikation
Stöd och information för patient och närstående
